Visar resultat för..."Voltaires"

Sally Voltaires moderna vegetariska mat med inslag av fisk och skaldjur gör det lätt att få en nytändning på middagsfronten och att äntligen ta det där klivet mot ett grönare och hälsosammare liv. Här är njutningsfaktorn avgörande och maten gör dig mätt, nöjd och glad. Eller som Sally själv uttrycker det: ”Man behöver inte vara vegetarian för att laga grönsaker. Det räcker med att man är hungrig!”Sally Voltaires spännande mat träffar en rakt i hjärtat. Här får vi ta del av hennes bästa recept på allt från soppor, gratänger, sallader, drycker och desserter. Hon blandar från olika kök och många rätter är raw food-baserade. För den som någon gång tvivlat på om man blir mätt på en sallad, så är det här boken att följa.Exempel på rätter: Glasnudelsallad med tofu, koriander, sesam, morot, lime och picklad rödlök Ugnsbakad torskrygg med mandel- och solrosfröhack Zucchinipasta med basilika, trädgårdstomater, solrosfrön, fläderblomssaft och citronmeliss Voltaires spasalladGul zucchinisoppa med parmesan, basilika och ringblomma Sojabönsallad med wakameFalsk råbiff på rödbetaRawglass med mandel och kardemumma

Sally Voltaires mat utkom för första gången 2015, nu ger vi ut den igen, men denna gång i ett behändigt format med mjuka pärmar.

Sally Voltaires moderna vegetariska mat med inslag av fisk och skaldjur gör det lätt att få en nytändning på middagsfronten och att äntligen ta det där klivet mot ett grönare och hälsosammare liv. Här är njutningsfaktorn avgörande och maten gör dig mätt, nöjd och glad. Eller som Sally själv uttrycker det: ”Man behöver inte vara vegetarian för att laga grönsaker. Det räcker med att man är hungrig!”Sally Voltaires spännande mat träffar en rakt i hjärtat. Här får vi ta del av hennes bästa recept på allt från soppor, gratänger, sallader, drycker och desserter. Hon blandar från olika kök och många rätter är raw food-baserade. För den som någon gång tvivlat på om man blir mätt på en sallad, så är det här boken att följa.Exempel på rätter: Glasnudelsallad med tofu, koriander, sesam, morot, lime och picklad rödlök Ugnsbakad torskrygg med mandel- och solrosfröhack Zucchinipasta med basilika, trädgårdstomater, solrosfrön, fläderblomssaft och citronmeliss Voltaires spasalladGul zucchinisoppa med parmesan, basilika och ringblomma Sojabönsallad med wakameFalsk råbiff på rödbetaRawglass med mandel och kardemumma

Sally Voltaires mat utkom för första gången 2015, nu ger vi ut den igen, men denna gång i ett behändigt format med mjuka pärmar.

“Richly reminiscent of Umberto Eco, the headlong pace of this dark fantasy—combining elements of mystery, historical fiction, horror and the splinter genre clockpunk—will let readers swallow the entrancing story in a single gulp.” —Kirkus Reviews

Pablo DeSantis, the internationally acclaimed author of The Paris Enigma, is back with a wonderfully inventive, deliciously sinister thriller set in the chaos and opulence of 18th century Paris, where the malevolent remnants of the Dark Ages battle the progressive elements of the modern age. Anyone wondering where to turn after Neal Stephenson’s Anathem and The Baroque Cycle or Matthew Pearl’s The Dante Club will thrill for the exquisite language and deep intrigue of Pablo De Santis’ Voltaire’s Calligrapher.

Candide is the best-known, most singular expression of Voltaire’s thought, standing out not only within the author’s tremendous output but also within the thousand-year tradition of French literature. It is studied in every major language and its phrases are a part of everyday speech, in English and in French. Yet Voltaire didn’t keep any records about how and when he composed Candide or any hints to its underlying meaning.

Beyond popular acclaim, Candide’s status is cemented by the work of critics concerned with the circumstances of its composition. Their research has led to a wealth of secondary literature but surprisingly few conclusions. In Voltaire’s Workshop Edward Langille argues that the 1750 French translation of Henry Fielding’s Tom Jones by Pierre-Antoine de La Place was Candide’s most important source. Langille uncovers a range of similarities – of vocabulary and phrasing, overarching narrative structures, and composition of characters – and pertinent commentary in other works by Voltaire. Through the La Place translation, he argues, Fielding furnished Voltaire with a plot, a framework, and a set of characters that he could rewrite into a text that struck contemporary readers as entirely original.

Voltaire’s Workshop addresses one of literature’s greatest mysteries, raising larger questions about how Voltaire worked and wrote fiction and, more broadly, about textual filiations in the eighteenth century.

Candide is the best-known, most singular expression of Voltaire’s thought, standing out not only within the author’s tremendous output but also within the thousand-year tradition of French literature. It is studied in every major language and its phrases are a part of everyday speech, in English and in French. Yet Voltaire didn’t keep any records about how and when he composed Candide or any hints to its underlying meaning.

Beyond popular acclaim, Candide’s status is cemented by the work of critics concerned with the circumstances of its composition. Their research has led to a wealth of secondary literature but surprisingly few conclusions. In Voltaire’s Workshop Edward Langille argues that the 1750 French translation of Henry Fielding’s Tom Jones by Pierre-Antoine de La Place was Candide’s most important source. Langille uncovers a range of similarities – of vocabulary and phrasing, overarching narrative structures, and composition of characters – and pertinent commentary in other works by Voltaire. Through the La Place translation, he argues, Fielding furnished Voltaire with a plot, a framework, and a set of characters that he could rewrite into a text that struck contemporary readers as entirely original.

Voltaire’s Workshop addresses one of literature’s greatest mysteries, raising larger questions about how Voltaire worked and wrote fiction and, more broadly, about textual filiations in the eighteenth century.