Denna bok syftar till att hjälpa studenter som är nya på juristprogrammet att förhålla sig kritiskt och kreativt till material som jurister hänvisar till genom att förklara varje rättskällas styrkor och svagheter samt hur rättskällorna samverkar. Boken behandlar:

• Författningar

• Prejudikat (rättspraxis)

• Förarbeten

• Handelsbruk

• Analogier och motsatsslut

• Soft law, vägledningar och råd

• Juridisk litteratur

• Utländsk rätt

• Rättsprinciper

I december 2020 infördes en ny kvalifikationsgrund i vapenlagen (1996:67) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) i syfte att komma åt det ökade antalet skjutningar och sprängningar i Sverige. Efter lagändringen ska domstolarna, som skäl för att betrakta ett vapenbrott eller brott mot LBE som grovt, bland annat beakta om brottet har skett i en sådan miljö att vapnet eller den explosiva varan typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. I lagens förarbeten användes begreppet ”kriminell miljö” för att beskriva kvalifikationsgrunden och begreppet har också fått fäste i rättstillämpningen.

Införandet av begreppet kriminell miljö i straffrätten har varit både omdiskuterat och kritiserat. Inte minst beror det på att begreppet ansetts vagt och svårdefinierat. I denna bok undersöks hur kvalifikationsgrunden kriminell miljö är konstruerad och vad den innebär enligt gällande rätt. I framställningen klargörs vilka komponenter som ingår i begreppet kriminell miljö och hur de förhåller sig till varandra. I boken redogörs också för hur kvalifikationsgrunden har tillämpats i praktiken och vilka slutsatser som kan dras utifrån det. Kvalifikationsgrunden kriminell miljö sätts även in i ett vidare straffrättsligt, straffprocessuellt och kriminalpolitiskt sammanhang.

Boken riktar sig i första hand till domare, åklagare och försvarare, men också till akademiskt verksamma jurister och studenter med intresse för den aktuella lagstiftningen.

Denna bok syftar till att hjälpa studenter som är nya på juristprogrammet att förhålla sig kritiskt och kreativt till material som jurister hänvisar till genom att förklara varje rättskällas styrkor och svagheter samt hur rättskällorna samverkar. Boken behandlar:

• Författningar

• Prejudikat (rättspraxis)

• Förarbeten

• Handelsbruk

• Analogier och motsatsslut

• Soft law, vägledningar och råd

• Juridisk litteratur

• Utländsk rätt

• Rättsprinciper

I december 2020 infördes en ny kvalifikationsgrund i vapenlagen (1996:67) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) i syfte att komma åt det ökade antalet skjutningar och sprängningar i Sverige. Efter lagändringen ska domstolarna, som skäl för att betrakta ett vapenbrott eller brott mot LBE som grovt, bland annat beakta om brottet har skett i en sådan miljö att vapnet eller den explosiva varan typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. I lagens förarbeten användes begreppet ”kriminell miljö” för att beskriva kvalifikationsgrunden och begreppet har också fått fäste i rättstillämpningen.

Införandet av begreppet kriminell miljö i straffrätten har varit både omdiskuterat och kritiserat. Inte minst beror det på att begreppet ansetts vagt och svårdefinierat. I denna bok undersöks hur kvalifikationsgrunden kriminell miljö är konstruerad och vad den innebär enligt gällande rätt. I framställningen klargörs vilka komponenter som ingår i begreppet kriminell miljö och hur de förhåller sig till varandra. I boken redogörs också för hur kvalifikationsgrunden har tillämpats i praktiken och vilka slutsatser som kan dras utifrån det. Kvalifikationsgrunden kriminell miljö sätts även in i ett vidare straffrättsligt, straffprocessuellt och kriminalpolitiskt sammanhang.

Boken riktar sig i första hand till domare, åklagare och försvarare, men också till akademiskt verksamma jurister och studenter med intresse för den aktuella lagstiftningen.