I december 2020 infördes en ny kvalifikationsgrund i vapenlagen (1996:67) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) i syfte att komma åt det ökade antalet skjutningar och sprängningar i Sverige. Efter lagändringen ska domstolarna, som skäl för att betrakta ett vapenbrott eller brott mot LBE som grovt, bland annat beakta om brottet har skett i en sådan miljö att vapnet eller den explosiva varan typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. I lagens förarbeten användes begreppet ”kriminell miljö” för att beskriva kvalifikationsgrunden och begreppet har också fått fäste i rättstillämpningen.

Införandet av begreppet kriminell miljö i straffrätten har varit både omdiskuterat och kritiserat. Inte minst beror det på att begreppet ansetts vagt och svårdefinierat. I denna bok undersöks hur kvalifikationsgrunden kriminell miljö är konstruerad och vad den innebär enligt gällande rätt. I framställningen klargörs vilka komponenter som ingår i begreppet kriminell miljö och hur de förhåller sig till varandra. I boken redogörs också för hur kvalifikationsgrunden har tillämpats i praktiken och vilka slutsatser som kan dras utifrån det. Kvalifikationsgrunden kriminell miljö sätts även in i ett vidare straffrättsligt, straffprocessuellt och kriminalpolitiskt sammanhang.

Boken riktar sig i första hand till domare, åklagare och försvarare, men också till akademiskt verksamma jurister och studenter med intresse för den aktuella lagstiftningen.

I december 2020 infördes en ny kvalifikationsgrund i vapenlagen (1996:67) och lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) i syfte att komma åt det ökade antalet skjutningar och sprängningar i Sverige. Efter lagändringen ska domstolarna, som skäl för att betrakta ett vapenbrott eller brott mot LBE som grovt, bland annat beakta om brottet har skett i en sådan miljö att vapnet eller den explosiva varan typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. I lagens förarbeten användes begreppet ”kriminell miljö” för att beskriva kvalifikationsgrunden och begreppet har också fått fäste i rättstillämpningen.

Införandet av begreppet kriminell miljö i straffrätten har varit både omdiskuterat och kritiserat. Inte minst beror det på att begreppet ansetts vagt och svårdefinierat. I denna bok undersöks hur kvalifikationsgrunden kriminell miljö är konstruerad och vad den innebär enligt gällande rätt. I framställningen klargörs vilka komponenter som ingår i begreppet kriminell miljö och hur de förhåller sig till varandra. I boken redogörs också för hur kvalifikationsgrunden har tillämpats i praktiken och vilka slutsatser som kan dras utifrån det. Kvalifikationsgrunden kriminell miljö sätts även in i ett vidare straffrättsligt, straffprocessuellt och kriminalpolitiskt sammanhang.

Boken riktar sig i första hand till domare, åklagare och försvarare, men också till akademiskt verksamma jurister och studenter med intresse för den aktuella lagstiftningen.