Allan Larsson – författare

"I Vetenskapen Värld" handlar om Lunds universitets framgångar i kampen om nationella forskningsmedel och hur Lund under ett tiotal år utvecklade och fick beslut om att etablera tre stora forskningsanläggningar, MAX IV, ESS och Medicon Village. Allan Larsson var som ordförande och förhandlare engagerad i arbetet med dessa forskningsanläggningar. I denna bok skildrar han från insidan hur förhandlingarna gick till och berättar om de personer som gjorde framgångarna möjliga. "Den stora berättelsen ligger i framtiden", skriver Allan Larsson. "Den kommer att skrivas av de tusentals forskare som kommer att använda sig av de nya forskningsanläggningarna i Lund. Samma tanke men formulerad på ett annat sätt fick jag av professor Jerome Hastings vid Stanford. Han skrev till mig efter ett möte på Stanford att Lund nu tack vare MAX IV och ESS har utomordentliga möjligheter att bli en 'Scientific Capital', en vetenskapshuvudstad".

Kanslihushögern är ett mytomspunnet begrepp i svensk socialdemokrati. Den löst sammansatta gruppen, centrerad kring 1980-talets finansdepartement, utövar inflytande även i dagens debatt. Än lyfts den som ett föredöme för dagens socialdemokrati, än ses den som ansvarig för att ha sålt ut partiets ideologiska själ. Men vilka var de egentligen? Hur tänkte de? Och vad lämnade de efter sig? I denna bok diskuterar flera av dem som själva var med öppenhjärtigt den tidens politik, varför det blev som det blev och vad vi kan lära oss av gruppen idag. Bland de medverkande finns både företrädare för gruppen och några av dess kritiker. Bilden som utkristalliserar sig är att konflikten runt gruppen aldrig handlade om ”höger” mot ”vänster”. I stället handlade det om olika syn på hur politiken bör förhålla sig till att samhället förändras – en fråga som är lika aktuell i dag.

Den här boken handlar om hur Sverige under 150 år utvecklats från ett fattigt utvandrarland till ett framgångsrikt industriland och välfärdssamhälle och hur tre generationer upplevt och medverkat i denna djupgående tekniska, ekonomiska, sociala och politiska omvandling. Lars Johan, född 1848, uppvuxen i fattigdom i en backstuga i Bredaryd. Han blev rallare och byggde under senare delen av 1800- talet järnväg i Stockholm och Halmstad-Nässjö Järnväg. Det var ångmaskinen som lade grunden för det nya industriella Sverige under hans tid. Lars Johans arbete vid järnvägen gjorde det möjligt att spara lite, och han kunde till slut bli hemmansägare, bygga ett torp och gifta sig med sin Emma Kristina. Gustaf, deras enda barn, föddes 1897 och blev med tiden gjutare, järnvägsarbetare och fabrikör. Han gifte sig med Adelia. Det demokratiska genombrottet – med allmän och lika rösträtt – skedde under deras tid. Han blev folkrörelseman och kommunal förtroendeman, en verklig ”folkhemsbyggare”. Elektrifieringen, ”ljuset”, var det stora tekniska genombrottet under denna tid, första delen av 1900-talet. Gösta och Allan, söner till Gustaf och Adelia, födda 1936 respektive 1938, blev samhällsbyggare i praktiken och politiken. Bilismen var en av de krafter som bidrog till att förändra Sverige under andra hälften av 1900-talet, digitaliseringen under slutet av 1900-talet. ”På samma sätt som Lars Johans och Gustafs tid var omvälvande, kan vi – när vi ser tillbaka på 1900-talets andra del – säga samma sak. Vi har levt och lever i en omvälvande tid.” Författarna: Gösta Larsson har varit anläggningsarbetare, försäljare av småhus och försäljare av energibesparande teknik samt egen - före tagare. Allan Larsson har varit journalist, statstjänsteman, politiker och EU-tjänsteman.

Minnesbilder – i stället för memoarer är en ny form av memoarskrivande. Allan Larsson skildrar med bild och en kort text 51 händelser från barndomen och ett långt liv i offentlig verksamhet. Minnesbilderna spänner från åttaåringens fruktan för att kärnvapenproven 1946 skulle spränga hela världen, till första mötet med Olof Palme1956, arbetet som journalist på Arbetet, Aftonbladet, Dagens Nyheter, SVT och Tidningen Vi samt erfarenheterna som en av ”Tages pojkar”1967–69 och sex år som AMS-chef på1980-talet. Läsaren får även följa med på första besöket i Kina och ett symposium i USA:s kongress om Sveriges ekonomi tillsammans med Peter Wallenberg och PG Gyllenhammar. Han skildrar Sveriges väg till EU ”Från Metall-tal till medlemskap” och hur han under 1990-talet kom att samarbeta med Jacques Delors och Jean-Claude Juncker om en europeisk sysselsättningsstrategi och en social pelare. I en minnesbild jämför han erfarenheterna från sitt arbete för fyra statsministrar: Tage Erlander, Olof Palme, Ingvar Carlsson och Stefan Löfven. Bland minnesbilderna finns också berättelser om lokala projekt somhan medverkat i – Vamlingbo på Gotland, Mariannelund i Småland och Hammarby Sjöstad i Stockholm. En av minnesbilderna har rubriken ”Mitt största politiska misslyckande”.

I Bryta ny mark publicerar Allan Larsson tre Memon om stora politiska omprövningar som han medverkat i: förnyelsen på 1980-talet av arbetsmarknadspolitiken och arbetsförmedlingens organisation, stabiliseringsavtalet 1991, som blev ett genombrott för en ny tid av ansvarsfulla löneförhandlingar samt bankgarantin 1992, som förhindrade en bankkollaps. Efter avregleringen av kreditmarknaden 1985 hade bankerna bedrivit en ansvarslös långivning och 1992 var de nära en kollaps. Den 23 september 1992 var en härdsmälta i det svenska banksystemet omedelbart förestående. Enda sättet att undvika en total kollaps var att staten trädde in med en garanti för att trygga stabiliteten i systemet. Skulle den uppgiften klaras återstod emellertid mindre än tolv timmar att utforma en av de mest långtgående finanspolitiska åtgärder som vidtagits. Det förutsatte dessutom att regeringen under dessa tolv timmar kunde träffa en blocköverskridande politisk överenskommelse och säkra en bred politisk majoritet för en bankgaranti.Allan Larsson var AMS-chef 1983-90, finansminister 1990-91 och ekonomisk politisk talesman i riksdagen för socialdemokraterna samt ledamot av riksbanksfullmäktige 1991-93

"Av alla mina år i politik och förvaltning finns det inget år som motsvarar 1997 – i form av stora förändringar och politiska genombrott som skapar nya förutsättningar och nya möjligheter. Det var ’skördetid’ efter Jacques Delors och hans tio år som kommissionspresident med omfattande nya initiativ och reformer avslutade med projektet om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning”, skriver Allan Larsson i Min europeiska resa. Boken innehåller fem Memon. Det första handlar om tillkomsten av ”det nya Europa”, det andra om Sveriges väg till medlemskap i EU. I det tredje beskriver Allan Larsson sitt uppdrag från ledarna för de europeiska socialdemokratiska partierna att arbeta fram programmet Sätt Europa i arbete. Det fjärde Memot har titeln Skördetid efter Jacques Delors och handlar om hur idéerna från Delors Vitbok omsattes i en ny strategi för arbete och tillväxt med nya idéer om ”social policy as a productive factor”. Det sista Memot har titeln Eftertankar och handlar om vad EU har uppnått under de senaste 20 åren – och om den pågående ekonomiska och sociala krisen: ”Vi har vant oss vid att varje gång EU hamnat i en kris, har unionen kommit stärkt ur den. Det vore lättsinnigt att ta för givet att samma sak kommer att ske denna gång”. Allan Larsson var AMS-chef 1983 – 1989, finansminister 1990 – 1991, riksdagsledamot 1991 – 1995. Han var därefter generaldirektör i EU-kommissionen 1995 – 2000 med ansvar för arbetsmarknad, sysselsättning och sociala frågor. Hans första Memobok, Bryta ny mark, kom ut 2014.