Gösta Larsson – författare

Den här boken handlar om hur Sverige under 150 år utvecklats från ett fattigt utvandrarland till ett framgångsrikt industriland och välfärdssamhälle och hur tre generationer upplevt och medverkat i denna djupgående tekniska, ekonomiska, sociala och politiska omvandling. Lars Johan, född 1848, uppvuxen i fattigdom i en backstuga i Bredaryd. Han blev rallare och byggde under senare delen av 1800- talet järnväg i Stockholm och Halmstad-Nässjö Järnväg. Det var ångmaskinen som lade grunden för det nya industriella Sverige under hans tid. Lars Johans arbete vid järnvägen gjorde det möjligt att spara lite, och han kunde till slut bli hemmansägare, bygga ett torp och gifta sig med sin Emma Kristina. Gustaf, deras enda barn, föddes 1897 och blev med tiden gjutare, järnvägsarbetare och fabrikör. Han gifte sig med Adelia. Det demokratiska genombrottet – med allmän och lika rösträtt – skedde under deras tid. Han blev folkrörelseman och kommunal förtroendeman, en verklig ”folkhemsbyggare”. Elektrifieringen, ”ljuset”, var det stora tekniska genombrottet under denna tid, första delen av 1900-talet. Gösta och Allan, söner till Gustaf och Adelia, födda 1936 respektive 1938, blev samhällsbyggare i praktiken och politiken. Bilismen var en av de krafter som bidrog till att förändra Sverige under andra hälften av 1900-talet, digitaliseringen under slutet av 1900-talet. ”På samma sätt som Lars Johans och Gustafs tid var omvälvande, kan vi – när vi ser tillbaka på 1900-talets andra del – säga samma sak. Vi har levt och lever i en omvälvande tid.” Författarna: Gösta Larsson har varit anläggningsarbetare, försäljare av småhus och försäljare av energibesparande teknik samt egen - före tagare. Allan Larsson har varit journalist, statstjänsteman, politiker och EU-tjänsteman.

Vi får i boken följa två adelsfröknar i 1700-talets Sverige. De lever i hovets närhet men kommer att beträda helt olika vägar in i vuxenlivet. Den ena går en mindre ärofull väg som kungens mätress när hon föder honom fyra barn. Hennes syster gifter sig De la Gardie, blir slottsfru på två stora gods och når berömmelse för gärningar som inte förväntas av en högadlig kvinna vid den här tiden. Hur kunde två unga adelsdamer som hade så likartade uppväxtförhållanden och förutsättningar välja så olika vägar? Eller valde de inte själva? Det är frågor som boken väcker och diskuterar.

Gösta Larsson föddes i arbetarkvarteren kring Möllevångstorget i Malmö 1898. Han emigrerade till USA 1921 där han, bland annat, kom att arbeta inom snösvängen, som stuvare i New Yorks hamn, på ritkontor och som stumfilmsskådespelare. Han debuterade som författare 1934, på engelska med romanen Our Daily Bread, en roman om några arbetarfamiljer kring Möllevångstorget under tiden för storstrejken. Ships in the River, Larssons fjärde roman, utkom 1946 och föreligger nu på svenska. Romanen uppmärksammades stort i USA och Warner Brothers köpte filmrättigheterna. En filmatisering planerades med Greta Garbo i en av huvudrollerna. Av detta blev emellertid ingenting. Gösta Larsson kom på kollisionskurs med filmmogulerna i Hollywood. Varför vet vi inte då omständigheterna, som så många andra i Larssons liv, är höljda i dunkel. Kajerna vid Hudson River är en levande skildring av det hårda stuveriarbetet i New Yorks hamn under 30-talet, där människorna försöker överleva för dagen i ständig utsatthet för redares och stuveridirektörers hänsynslöshet. Gösta Larsson var en kosmopolit med internationell utblick och i Kajerna vid Hudson River visar han sig vara lika hemma i världens på den tiden största hamn, New York, som i hemstaden Malmö.

Malmösonen 18-årige Sten mönstrar på ett ångfartyg i Göteborgs hamn, ett fartyg som för honom till olika delar av världen. Från Sydafrikas kust till Vita havet, Kolahalvön och till den amerikanska sydkusten. HAVETS VAGABONDER är en kollektiv-roman om relationer och arbetsgemenskap bland manskapet ombord på fartyget s/s Falken. Den unge Sten är introduktör till berättelsen och vad som utspelar sig ombord, men olika karaktärer av manskapet ger romanen bredd och djup. Sten börjar som lämpare vid kolboxen men avancerar till eldare under resans gång. Förändringen blir ett slags mogenhetsexamen och Sten visar sig vuxen uppgiften. Han blir en i besättningen och romanen glider mer och mer över till att bli en skildring av de olika person-ernas livssituation och minnen av det förflutna och drömmar om framtiden. På sin färd över haven och från hamn till hamn utsätts manskapet för våldsamma prövningar. Extrem tropisk hetta och utan dricksvatten i söder förvandlas till våldsam storm i Nordatlanten. Två i manskapet möter sin grav i havet, men besättningen lyckas slutligen föra resterna av det sargade fartyget i hamn. HAVETS VAGABONDER är tredje delen i författarens trilogi om en ung mans väg från barndom till vuxenhet.

Malmö åren efter storstrejken 1909, en tid som lamslog Sverige och som framför allt drabbade arbetarklassen. Strejken är slut, maskinerna har långsamt satts i gång, men från arbetsgivarna fortsätter striden. Strejkaktivister svartlistas från arbetsmarknaden, arbetslösheten blir ett ok och svält och umbäranden hör till vardagen. De fattigaste längtar efter ett annat liv, om en annan tillvaro långt från fosterlandet.

Malmö 1908 – 1909. Åren för sprängningen av det brittiska strejkbrytarfartyget Amalthea i Malmö hamn och den landsomfattande stor­strejken med 300.000 strejkande arbetare. Aldrig var Sverige så nära en revolution och strejken väckte stor internationell uppmärksamhet. I Malmö, en stad med 70 000 invånare, får vi följa 5-barnsfamiljen Hammar under dessa dramatiska år. Familjen har svårt att få maten att räcka för dagen. 7 dagars arbetsvecka förslår inte. Svälten är nära och pantbanken blir en nödvändighet för överlevnad. Far är snörmakare och mor städerska. Unge Erland avslutar sin skolgång, tvingas ut i arbetslivet som elvaåring och hyser skaldedrömmar. VÅRT DAGLIGA BRÖD, skriven av svensk-amerikan­ske författaren Gösta Larsson (1898 – 1955) publicerades ursprungligen på engelska och utkom 1934 i New York. Med förord av Torbjörn Flygt. Vårt dagliga bröd är första delen av författarens trilogi om ett Malmö under 1900-talets första årtionden.

Gösta Larsson har skrivit mycket i sina dagar men då en annan typ av prosa som tjänsteman i den centrala statsapparaten. På eget förlag har han dock utgivit flera skrifter på eget förlag vilka, liksom denna, har varit levnadsberättelser. När han nu, vid 85 års ålder ger ut den här boken handlar den om två särlingar i svenskt kulturliv under 1900-talets första decennier och hur deras levnadsöden vävs samman vid Brunnsviks folkhögskola. Där möter de Dan Andersson och i berättelsen får vi följa den betydelse de två kom att få för den unge diktaren.