Andreas Lundberg – författare

Årets vinnare av Tidningen Vi:s & Aftonbladets litteraturpriser!

»Ett gripande, mörkt glänsande verk om överlevnad.« Maria Schottenius, DN

»En litterär nedstigning i den kliniska depressionens helvetesringar.« Jenny Aschenbrenner, Svenska Dagbladet

Från Helvetet, via Skärselden och till Himlen, eller åtminstone till dess gräns: Trilogin består av tre böcker som växer fram ur Andreas Lundbergs vistelse på en psykiatrisk klinik, där närheten till avgrunden tycks förinta det mesta, förutom lidandet, därefter på ett kloster, vars rutiner öppnar vägen mot mystiken, och sist som timanställd på ett demensboende. Storm i den pelare som bär [2016], Ofarbar tystnad [2019] och Gerontion [2021] bildar en romansvit som, likt Dantes gudomliga trilogi, bränner bort allt med eld och ljus, utom det djupast mänskliga.

ANDREAS LUNDBERG [f. 1975] är en svensk författare, översättare och förläggare. Sedan 2001 driver han bokförlaget Alastor Press, främst inriktat på franska sekelskiftesklassiker. 2016 debuterade han som författare med den kritikerrosade romanen Storm i den pelare som bär, första boken i den trilogi som sedan skulle fortsätta med Ofarbar tystnad [2019] och Gerontion [2021]. För trilogin och sitt författarskap tilldelades Andreas Lundberg både Tidningen Vi:s och Aftonbladets litteraturpris 2021.

»Läsningen av Gerontion är lika olidlig som nödvändig. Jag avslutar boken med känslan av att när mycket av det mer omedelbart tilltalande i samtidslitteraturen har eroderats och glömts, kommer Andreas Lundbergs trilogi att stå kvar i det litterära landskapet som en mörk rauk.« Maria Küchen, Sydsvenskan

»Då och då händer det att man ställs inför en bok som är så stark att den får allt runtomkring att framstå som oväsentligt. Andreas Lundbergs Gerontion är en sådan bok. Avgrundsdjup. Självlysande.« Sven Anders Johansson, Aftonbladet

»En sensationell berättelse ur vilken jag gärna vill citera från varje sida. Ett hjärtskärande vittnesmål från ett tillstånd utanför den gängse verkligheten.« Maria Schottenius, DN om Storm i den pelare som bär

Prisbelönte Andreas Lundbergs första diktsamling

»Lundberg lämnar aldrig det skälvande diktjaget, han insisterar på dennes existens, på så sätt sviker han det aldrig. Hans förmåga att ge dunklet - det omätbara, outsägliga - ett språk, skapar en råhet som är totalt gripande.« Donia Saleh, Aftonbladet

»Andreas Lundberg är en sentida magiker, en ung bard vid uråldriga hov. Jag är omskakad, omtumlad och imponerad av kraften i hans poesidebut.« Eva Ström, Lyrikvännen

»En samling avgrundsdjupa, mystiska och tidlösa dikter där man som läsare kastas mellan ofattbart mörker och ofattbart ljus, där bejakandet av människans mörker sker i ett tillstånd utanför den gängse verkligheten.« Betyg: 4 av 5 - Jonas Frånander, BTJ

Efter att i tre böcker ha rört sig från Helvetet, via Skärselden och till Himlen går Andreas Lundberg i sin nya diktsamling på nytt in i människans mörker, in i moderlivet, där barn blir till sten, och ut i en tidlös värld, eller en värld av sammanblandade epoker, myllrande av bortbytingar, demoner och gudar. Skalden Taliesin sjunger om förlust och överlevnad bland träden och stenflickan lyssnar.

ANDREAS LUNDBERG [f. 1975] är författare, översättare och förläggare. För romansviten Storm i den pelare som bär [2016], Ofarbar tystnad [2019] och Gerontion [2021] belönades han bland annat med Tidningen Vi:s litteraturpris och Aftonbladets litteraturpris. Böckerna finns samlade i pocket under titeln Trilogin. Kort världshistoria med figurer är hans första diktsamling.

»Medan världen blir allt fulare ökar behovet av poeter som Andreas Lundberg. Kanske är det som han säger, han som konstaterar: "Det är en glaciär av sorg inom mig". Kanske det är så världen är inrättad, och kanske vi just därför behöver poesi av det slag han skriver.« Bernur

»Jag litar på diktjaget, tror på nödvändigheten med vilken det för mig genom sina blodiga, obarmhärtiga landskap.« Gabriel Itkes-Sznap, DN

»Kort världshistoria med figurer har försett mig med en läsupplevelse som lär bli svår att skaka av sig, mycket tack vare Lundbergs mardrömslika bildspråk.« Erik Bovin, Opulens

AI och våldet bland människor och djur

»Jag har aldrig tidigare känt att ett livlöst föremål har velat döda mig.« Oscar Westerholm, Göteborgs-Posten

»Jag mår fruktansvärt illa. Det är för att jag har läst Blackbox. Det är inte det att Andreas Lundberg är en dålig författare. Det är just att han är så skicklig som är problemet.« Aftonbladet

»Som roman är Blackbox både outhärdlig och nödvändig. Den visar språket som en form för att frammana våld. Och mänsklighetens enda hopp kanske är just den mest bespottade av alla entiteter: det porösa jaget, i mötet med den andre.« Amandus Gustafsson, KULT Magasin

»Jag är ledsen, men allt är sant och har hänt eller kommer att hända.«

En dag lyckas folkskygge Adam faktiskt lämna pojkrummet och ta sig till skolan. Dessvärre är det fem år för sent och han kommer tungt beväpnad. Alldeles i närheten har den älskade showbizschimpansen Travis skjutits ihjäl av polis efter att ha massakrerat en kvinna i sitt hem. Dessa båda är gångjärnen på vilka förståelsen av framtidens cybernetiska undermedvetna öppnar sig. Kan någon räddas ur detta svarta hål där det myllrar av offer och förövare, skjutna, skadade, misshandlade, torterade, hjärntvättade, fjärrstyrda, halvdöda? Allt hänger samman, som en konspiration av kosmiska dimensioner, men hur kan man formulera ens tanken på motstånd om allt språk är fientligt programmeringsspråk? Blackbox är en sondering av gränserna för såväl sanningen som det djupast mänskliga, i vilken mördarens dyrköpta klarsyn förenas med profetians förtvivlan.

ANDREAS LUNDBERG [f. 1975] är prisbelönt författare, samt översättare och förläggare. Hans senaste bok var diktsamlingen Kort världshistoria med figurer [2023].

»Gud vet hur Lundberg lyckades, men han kom åt en av samtidens djupt begravda och mest skrämmande underströmmar med det här verket.« Johannes Anyuru

»Att recensera boken blir  lite som att recensera världens uppgivna tillstånd; det är något man betraktar med beklagande blick. Som skräckmonolog är det något monotont och tungrott, men också uppfordrande - för den svarta lådan kan förstås också indikera en värld som har kraschat. Hur det gick till? Läs boken får du se svaret.« Bernur

»Blackbox ger vad som verkligen känns som en sanningsenlig inblick i ett svårt skadat psyke, in i en nattsvart nihilistisk värld. Den lämnar ingen oberörd.« Betyg: 4 av 5 - Björn Rudolfsson, BTJ

Efter vistelsen på Sahlgrenska sjukhusets låsta avdelning 81 - skildrad i den kritikerrosade debutboken Storm i den pelare som bär - väntar verkligheten utanför. Vassa skärvor av vardag efter ett krossat äktenskap, med två små barn i mitten. Expartnern lever med en annan. Han saknar både jobb och pengar. Bor till att börja med gratis i ett renoveringshus, där han skymtar arbetare genom rökmoln, skyddsplast och töcknet av sitt alkohol- och tablettrus. Så kontaktar han dominikansystrarnas kloster i Skåne. Han får stanna där, mot arbete för kost och logi, i likhet med den afrikanska flyktingpojken som hjälper till med trädgårdsarbete. Mellan nunneklostrets rutiner och besöken hos sin psykiater studerar han gamla mystiker i nunnornas bibliotek, verkligheten omkring sig - och inom sig. Ofarbar tystnad är den andra boken i Andreas Lundbergs romantrilogi, inledd med Storm i den pelare som bär. 

ANDREAS LUNDBERG [f.1975] är författare, förläggare och översättare. I många år har han drivit det oberoende bokförlaget Alastor Press. Bakom pseudonymen Elias Wraak har han översatt en lång rad franskspråkiga klassiker: Rimbaud, Lautréamont, Verlaine, Huysmans, Daudet, de Goncourt, Topor med flera. Under eget namn har han översatt den amerikanske poeten Ocean Vuong. Storm i den pelare som bär [2017] var Lundbergs debutroman, vars uppföljare är Ofarbar tystnad [2019]. 

Om Storm i den pelare som bär:

»En sensationell berättelse ur vilken jag gärna vill citera från varje sida. Det är ett hjärtskärande vittnesmål från ett tillstånd utanför den gängse verkligheten. Men det är också en litterär bragd av Andreas Lundberg att föra över sina erfarenheter till ett språk, så levande och mäktigt.« Maria Schottenius, Dagens Nyheter 

AI och våldet bland människor och djur

»Jag har aldrig tidigare känt att ett livlöst föremål har velat döda mig.« Oscar Westerholm, Göteborgs-Posten

»Jag mår fruktansvärt illa. Det är för att jag har läst Blackbox. Det är inte det att Andreas Lundberg är en dålig författare. Det är just att han är så skicklig som är problemet.« Aftonbladet

»Som roman är Blackbox både outhärdlig och nödvändig. Den visar språket som en form för att frammana våld. Och mänsklighetens enda hopp kanske är just den mest bespottade av alla entiteter: det porösa jaget, i mötet med den andre.« Amandus Gustafsson, KULT Magasin

»Jag är ledsen, men allt är sant och har hänt eller kommer att hända.«

En dag lyckas folkskygge Adam faktiskt lämna pojkrummet och ta sig till skolan. Dessvärre är det fem år för sent och han kommer tungt beväpnad. Alldeles i närheten har den älskade showbizschimpansen Travis skjutits ihjäl av polis efter att ha massakrerat en kvinna i sitt hem. Dessa båda är gångjärnen på vilka förståelsen av framtidens cybernetiska undermedvetna öppnar sig. Kan någon räddas ur detta svarta hål där det myllrar av offer och förövare, skjutna, skadade, misshandlade, torterade, hjärntvättade, fjärrstyrda, halvdöda? Allt hänger samman, som en konspiration av kosmiska dimensioner, men hur kan man formulera ens tanken på motstånd om allt språk är fientligt programmeringsspråk?Blackbox är en sondering av gränserna för såväl sanningen som det djupast mänskliga, i vilken mördarens dyrköpta klarsyn förenas med profetians förtvivlan.

ANDREAS LUNDBERG [f. 1975] är prisbelönt författare, samt översättare och förläggare. Hans senaste bok var diktsamlingen Kort världshistoria med figurer [2023].

»Gud vet hur Lundberg lyckades, men han kom åt en av samtidens djupt begravda och mest skrämmande underströmmar med det här verket.« Johannes Anyuru

»Att recensera boken blir  lite som att recensera världens uppgivna tillstånd; det är något man betraktar med beklagande blick. Som skräckmonolog är det något monotont och tungrott, men också uppfordrande - för den svarta lådan kan förstås också indikera en värld som har kraschat. Hur det gick till? Läs boken får du se svaret.« Bernur

»Blackbox ger vad som verkligen känns som en sanningsenlig inblick i ett svårt skadat psyke, in i en nattsvart nihilistisk värld. Den lämnar ingen oberörd.« Betyg: 4 av 5 - Björn Rudolfsson, BTJ

Årets vinnare av Tidningen Vi:s & Aftonbladets litteraturpriser!

»Då och då händer det att man ställs inför en bok som är så stark att den får allt runtomkring att framstå som oväsentligt. Andreas Lundbergs Gerontion är en sådan bok. Avgrundsdjup. Självlysande.« Sven Anders Johansson, Aftonbladet

»En litterär nedstigning i den kliniska depressionens helvetesringar.« Jenny Aschenbrenner, Svenska Dagbladet

»När jag stod och rökte utanför arbetsförmedlingen för arbetssökande med särskilda behov hörde jag en anställd sucka i telefon: hit kommer bara idioter, invandrare och psykfall.«

Vad finns kvar av en människa som förlorat allt? Det är sommar, evig ändlös sommar. Efter en tid av fattigdom och ensamhet lyckas berättaren få timvikariat på ett demensboende. Där, bland skuggorna som hukar i ruinerna efter sina människor, tvingas han konfrontera tiden, åldrandet och glömskan. Styltiga samtal med medarbetare och psykologer blottar hur omöjligt det är att kommunicera något i en värld där allt är kringskuret av död och meningslöshet. I mötet med de sjuka och döende - i den yttersta nöden - börjar dock något annat ta vid, hoppet om ett annat slags närvaro, bortom ord. Gerontion är den tredje och avslutande delen i romansviten som inleddes med Storm i den pelare som bär och Ofarbar tystnad.

ANDREAS LUNDBERG [f. 1975] är en svensk författare, översättare och förläggare. Sedan 2001 driver han bokförlaget Alastor Press, främst inriktat på franska sekelskiftesklassiker. 2016 debuterade han som författare med den kritikerrosade romanen Storm i den pelare som bär, första boken i den trilogi som sedan skulle fortsätta med Ofarbar tystnad [2019] och Gerontion [2021]. För trilogin och sitt författarskap tilldelades Andreas Lundberg både Tidningen Vi:s och Aftonbladets litteraturpris 2021.

»Andreas Lundbergs mörka men djupt deltagande skildring av demensvården saknar motstycke.« Östgöta Correspondenten

»En växande, hudlös berättelse som visar människan i jagets psykiska inspärrningar och hennes försök att bryta sig fri. Ett litterärt kraftprov.« Barometern

Nominerad till Tidningen Vi:s litteraturpris 2021

»Då och då händer det att man ställs inför en bok som är så stark att den får allt runtomkring att framstå som oväsentligt. Andreas Lundbergs Gerontion är en sådan bok. Avgrundsdjup. Självlysande.« Sven Anders Johansson, Aftonbladet

»En litterär nedstigning i den kliniska depressionens helvetesringar.« Jenny Aschenbrenner, Svenska Dagbladet

»När jag stod och rökte utanför arbetsförmedlingen för arbetssökande med särskilda behov hörde jag en anställd sucka i telefon: hit kommer bara idioter, invandrare och psykfall.«

Vad finns kvar av en människa som förlorat allt?Det är sommar, evig ändlös sommar. Efter en tid av fattigdom och ensamhet lyckas berättaren få timvikariat på ett demensboende. Där, bland skuggorna som hukar i ruinerna efter sina människor, tvingas han konfrontera tiden, åldrandet och glömskan. Styltiga samtal med medarbetare och psykologer blottar hur omöjligt det är att kommunicera något i en värld där allt är kringskuret av död och meningslöshet. I mötet med de sjuka och döende - i den yttersta nöden - börjar dock något annat ta vid, hoppet om ett annat slags närvaro, bortom ord.Gerontion är den tredje och avslutande delen i romansviten som inleddes med Storm i den pelare som bär och Ofarbar tystnad.

ANDREAS LUNDBERG [f. 1975] är svensk författare, översättare och förläggare. Sedan 2001 driver han bokförlaget Alastor Press, främst inriktat på franska sekelskiftesklassiker. 2016 debuterade han som författare med den kritikerrosade romanen Storm i den pelare som bär, vilken följdes av den tillika hyllade Ofarbar tystnad 2019. För den senare tilldelades han även Albert Bonniers Stipendiefond för svenska författare.

»Andreas Lundbergs mörka men djupt deltagande skildring av demensvården saknar motstycke.« Östgöta Correspondenten

»En växande, hudlös berättelse som visar människan i jagets psykiska inspärrningar och hennes försök att bryta sig fri. Ett litterärt kraftprov.« Barometern

Prisbelönte Andreas Lundbergs första diktsamling

»Lundberg lämnar aldrig det skälvande diktjaget, han insisterar på dennes existens, på så sätt sviker han det aldrig. Hans förmåga att ge dunklet - det omätbara, outsägliga - ett språk, skapar en råhet som är totalt gripande.« Donia Saleh, Aftonbladet

»Andreas Lundberg är en sentida magiker, en ung bard vid uråldriga hov. Jag är omskakad, omtumlad och imponerad av kraften i hans poesidebut.« Eva Ström, Lyrikvännen

»En samling avgrundsdjupa, mystiska och tidlösa dikter där man som läsare kastas mellan ofattbart mörker och ofattbart ljus, där bejakandet av människans mörker sker i ett tillstånd utanför den gängse verkligheten.« Betyg: 4 av 5 - Jonas Frånander, BTJ

Efter att i tre böcker ha rört sig från Helvetet, via Skärselden och till Himlen går Andreas Lundberg i sin nya diktsamling på nytt in i människans mörker, in i moderlivet, där barn blir till sten, och ut i en tidlös värld, eller en värld av sammanblandade epoker, myllrande av bortbytingar, demoner och gudar. Skalden Taliesin sjunger om förlust och överlevnad bland träden och stenflickan lyssnar.

ANDREAS LUNDBERG [f. 1975] är författare, översättare och förläggare. För romansviten Storm i den pelare som bär [2016], Ofarbar tystnad [2019] och Gerontion [2021] belönades han bland annat med Tidningen Vi:s litteraturpris och Aftonbladets litteraturpris. Böckerna finns samlade i pocket under titeln Trilogin. Kort världshistoria med figurer är hans första diktsamling.

»Medan världen blir allt fulare ökar behovet av poeter som Andreas Lundberg. Kanske är det som han säger, han som konstaterar: "Det är en glaciär av sorg inom mig". Kanske det är så världen är inrättad, och kanske vi just därför behöver poesi av det slag han skriver.« Bernur

»Jag litar på diktjaget, tror på nödvändigheten med vilken det för mig genom sina blodiga, obarmhärtiga landskap.« Gabriel Itkes-Sznap, DN

»Kort världshistoria med figurer har försett mig med en läsupplevelse som lär bli svår att skaka av sig, mycket tack vare Lundbergs mardrömslika bildspråk.« Erik Bovin, Opulens

Experimentet sprider sig. Åtminstone sedan 1600-talet har det varit en bärande del av vetenskaplig metodik och undervisning, men nu hörs ordet långt bort från klassrum och labbsalar. Att gifta sig med en främling på tv eller öppna upp sitt förhållande är också ett experiment. I matstäder som Köpenhamn dyker det upp pasta labs i gathörnen och på nyheterna omtalas långtgående lagförslag som experiment med människors trygghet och mellanstadieelevers liv. Vad betyder begreppet experiment idag? Ses det som bra eller dåligt att experimentera? Det här numret är en essäistisk sammanställning av experiment som nu återstår att pröva.

Carin Franzén jämför kärleksexperiment Jonas Enander synar månens romantiska makt Alan Turing testar maskiners tänkande Ida Hed Myrberg värderar slumpens roll Rickard L Sjöberg lokaliserar den fria viljan Susanne Aalto visar hur rymden expanderar Mikael Lund simulerar havet Donia Shalabi konstruerar ett laboratorium Julia Ravanis samtalar med Ann Ighe, Lars Hellberg och Michele Masucci om experiment i vetenskapen, samhället och konsten, och ställer tillsammans med Khashayar Lykke Naderehvandi frågan om betydelsen av en cigarr Fredrik Höök följer tävlingen om livets ursprung Pär Anders Granhag rannsakar minnen av mord Cecilia Verdinelli ifrågasätter lydnad Janna Holmstedt sjunger för Barbara Lina Ekdahl har inte tid Mats Bigert väntar och väntar på en droppes fall Christine Kettaneh, Jo Lewis & Natalia Milas gestaltar protonens rörelser Sanna Beijnoff vill ut Isabelle Ståhl studerar självstudier i rus Andreas Lundberg hittar en anteckningsbok Ulf Ellervik berättar om livskraftens sista dagar Karl Palmås manar till mer experimentalism i samhällsexperimenten.

Nominerad till Borås Tidnings Debutantpris 2017

Några månader efter att Andreas Lundberg skrivits ut från den slutna psykiatriska avdelningen på Sahlgrenska sjuk­huset i Göteborg, där han vid tolv tillfällen behandlats med elchocker, fann han till sin häpnad mobiltelefonen full av text han inte mindes sig ha skrivit. Häpen över vad den djupa depressionen - snarare än han själv - skrivit åt honom, började han redigera materialet. Storm i den pelare som bär är en helvetesbrinnande berät­telse om en människa vid randen av en avgrund. Rapporter från tillstånd där det att vara levande är lika med en oupp­hörlig, intensiv smärta och en önskan att bli kvitt sig själv. 

ANDREAS LUNDBERG [f.1975] är författare, förläggare och översättare. I många år har han drivit det oberoende bokförlaget Alastor Press. Bakom pseudonymen Elias Wraak har han översatt en lång rad franskspråkiga klassiker: Rimbaud, Lautréamont, Verlaine, Huysmans, Daudet, de Goncourt, Topor med flera. Under eget namn har han översatt den amerikanske poeten Ocean Vuong. Storm i den pelare som bär [2017] var Lundbergs debutroman, vars uppföljare är Ofarbar tystnad [2019]. 

»En sensationell berättelse ur vilken jag gärna vill citera från varje sida. Glasklara bilder. Starka, mättade ställen där orden samlas i en tyngd. Eller luftiga strofer som lyfter högt [...] Den är ett hjärtskärande vittnesmål från ett tillstånd utanför den gängse verkligheten. Men det är också en litterär bragd av Andreas Lundberg att föra över sina erfarenheter till ett språk, så levande och mäktigt.« | Maria Schottenius, DN    

»Ett av och till fantastiskt språk rör sig mellan klassiska referenser, oväntade vardagliga bilder och den egna, akuta känslan.« | Måns Wadensjö, SvD