En revolution sveper genom våra universitet. Den kallas jämställdhetsintegrering och används som täckmantel för en radikal och djupgående process. Kvinnor kvoteras in bakom lyckta dörrar. Forskare tystnar av rädsla för repressalier. Kunskap snedvrids när forskningsmedel villkoras med att studierna måste inkludera ett genusperspektiv - om det så är glaciärer, mumintrollen eller brofästen man forskar om. Det som nu sker på universiteten påverkar snart hela samhället.

*

När Anna-Karin Wyndhamn började arbeta på Nationella sekretariatet för genusforskning upptäckte hon ett radikalt förändringsprojekt hon inte kunde stå bakom. Hon tog kontakt med Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, och tillsammans bestämde de sig för att granska de makthavare som sprider genusdoktrinen i Sverige.

De senaste åren har det rapporterats om en läskris, om läskultur på nedgång och att barn inte längre läser som de har gjort tidigare. Som en motrörelse har läskampanjer lanserats där nyttan med läsningen och dess demokratiska funktion har framhållits. Hur ska man sortera och värdera bland allt som skrivs och sägs om barns läsning i dag? Finns det någon plats för barnets egen läsglädje bland alla krav och förhoppningar?

En stor del av barns läsande och arbetet med att knäcka läskoden äger rum i skolans svenskundervisning. Barnet och boken bjuder på inblickar i hur det kan se ut i både klassrum och skolbibliotek i dag. Hur är det till exempel att lära sig läsa när man har dyslexi eller om svenska inte är ens modersmål? Flera av bidragen ger också en mer nyanserad och forskningsbaserad bild av digitaliseringen och AI:s möjligheter såväl som hinder när det gäller barns läsande.

Barnet och boken samlar namnkunniga skribenter och forskare som belyser barns läsande utifrån sina skilda perspektiv. Antologin vill också påminna om barnets grundläggande möten med böckernas värld. Därför berättar flera skönlitterära författare om sin barndoms läsning och vad den har betytt för dem genom livet.

En revolution sveper genom våra universitet. Den kallas jämställdhetsintegrering och används som täckmantel för en radikal och djupgående process. Kvinnor kvoteras in bakom lyckta dörrar. Forskare tystnar av rädsla för repressalier. Kunskap snedvrids när forskningsmedel villkoras med att studierna måste inkludera ett genusperspektiv - om det så är glaciärer, mumintrollen eller brofästen man forskar om. Det som nu sker på universiteten påverkar snart hela samhället.

*

När Anna-Karin Wyndhamn började arbeta på Nationella sekretariatet för genusforskning upptäckte hon ett radikalt förändringsprojekt hon inte kunde stå bakom. Hon tog kontakt med Ivar Arpi, ledarskribent på Svenska Dagbladet, och tillsammans bestämde de sig för att granska de makthavare som sprider genusdoktrinen i Sverige.

De senaste åren har det rapporterats om en läskris, om läskultur på nedgång och att barn inte längre läser som de har gjort tidigare. Som en motrörelse har läskampanjer lanserats där nyttan med läsningen och dess demokratiska funktion har framhållits. Hur ska man sortera och värdera bland allt som skrivs och sägs om barns läsning i dag? Finns det någon plats för barnets egen läsglädje bland alla krav och förhoppningar?

En stor del av barns läsande och arbetet med att knäcka läskoden äger rum i skolans svenskundervisning. Barnet och boken bjuder på inblickar i hur det kan se ut i både klassrum och skolbibliotek i dag. Hur är det till exempel att lära sig läsa när man har dyslexi eller om svenska inte är ens modersmål? Flera av bidragen ger också en mer nyanserad och forskningsbaserad bild av digitaliseringen och AI:s möjligheter såväl som hinder när det gäller barns läsande.

Barnet och boken samlar namnkunniga skribenter och forskare som belyser barns läsande utifrån sina skilda perspektiv. Antologin vill också påminna om barnets grundläggande möten med böckernas värld. Därför berättar flera skönlitterära författare om sin barndoms läsning och vad den har betytt för dem genom livet.