Anna Maria Jönsson – författare

Radio och TV i allmänhetens tjänst. Givet de förpliktigande orden är det inte konstigt att public service debatteras. I grund och botten är detta bra: Public service är en institution med makt och ska därför vara föremål för diskussion och debatt. Men samtidigt som det är positivt att public service debatteras är det olyckligt om diskussionen fastnar i ”tyckande”. När det gäller public service finns det ju hyllmeter av akademisk forskning! Att tycka är inte fel – men att argumentera utifrån fakta väger onekligen tyngre. Syftet med Public service: En svensk kunskapsöversikt är att på ett lättillgängligt sätt presentera vad empirisk forskning har kommit fram till i centrala frågor gällande public service. Kapitelförfattarna är verksamma vid svenska universitet och högskolor, och merparten av de resultat och slutsatser som presenteras bygger på genomgångar av tidigare publicerad forskning. I samtliga kapitel är det public services nyhetsjournalistik som fokuseras. Public service: En svensk kunskapsöversikt vänder sig till alla med ett intresse för public service – inte minst politiker, journalister och samhällsdebattörer. Boken har redigerats av Johannes Bjerling, vetenskaplig redaktör vid Nordicom.

This volume examines how a new hybrid mediascape represents and contributes to the construction of facts and knowledge in relation to science, environment, and climate controversies, providing a new, critical perspective to the bourgeoning field of science and environment communication.Arguing that science must be understood from an inclusive perspective, respecting public values and concerns alongside scientific arguments, the authors demonstrate how this will allow us to properly understand the role of science, truth, and factuality alongside the ethical, cultural, and political concerns about science raised in different publics. The chapters focus on the more controversial aspects of science and environmental communication: misinformation, public understandings of science and the environmental crises, vaccination, and the role of the hybrid mediascape in science, environment, and climate conflicts.Offering a much-needed interdisciplinary approach to understand the role of science of media in science and environment conflicts, this book will appeal to students and academics in the areas of media and communication, journalism, cultural studies, science, environment and risk communication, and digital media studies, as well as sociology and political science.The Open Access version of this book, available at www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND) 4.0 license. An electronic version of this book is freely available, thanks to the support of libraries working with Knowledge Unlatched (KU). KU is a collaborative initiative designed to make high quality books Open Access for the public good. The Open Access ISBN for this book is 9781003479550. More information about the initiative and links to the Open Access version can be found at www.knowledgeunlatched.org.

• Journalistiken blir allt mer tolkande. • Talespersoner och PR-personer har blivit tre gånger vanligare i medier sedan 2007. • Publiken vill ha ännu mer lokala nyheter än vad som publiceras. • Kvinnor syns oftare, men fortfarande dominerar männen i medierna. Medierna är utmanade ekonomiskt och kritiserade ideologiskt som nästan aldrig förr. Då gäller det att veta hur journalistiken utvecklas. Det görs i Mediestudiers innehållsanalys som studerat 20 000 nyheter under fyra år. I denna bok presenterar några av landets ledande medieforskare resultat från arbetet hittills.

• Redaktionsdöden i landets kommuner har stannat av. Däremot fortsätter ägarkoncentrationen att öka. • Trots att reklamintäkterna till journalistik gjorde en historisk återhämtning efter pandemin, ser framtiden dyster ut. • Konsumenterna efterfrågar journalistik och är villiga att betala för den. Inte minst hos yngre finns det en betalningsvilja på nätet. • Förslaget till nytt mediestöd kan innebära en radikal förändring, där vinnarna troligen blir mindre lokala aktörer, både i form av etablerade, tryckta medier och nyare, enbart digitala sådana. Det är några av de tydligaste trenderna för den svenska journalistiken som tecknas i Mediestudiers årsbok 2022. Läget för den lokala journalistiken i varje kommun finns på: https://kommundatabas.mediestudier.se/