Privata brev ger oss en möjlighet att komma människor i historien närmare. Via breven kan vi få samtida vittnens syn på och beskrivningar av historiska händelser. Professor Michael Wexionius Gyldenstolpes brev till sonen Nils under åren 1660-1669 ger en unik inblick i skeenden i Åbo stad, akademi och hovrätt under en spännande och dynamisk period. Samtidigt får vi lära känna privatpersonen Gyldenstolpe och därigenom hela hans familj och allt som upptog familjen vid denna tid. Här skildras problem vid akademin, ekonomiska och juridiska ärenden parallellt med dödsfall, födslar, bröllop, barnens uppfostran och utbildning. Breven utgör ett rikt källmaterial för såväl historia, personhistoria, pedagogikens och retorikens historia som för latinet underperioden. Gyldenstolpes brev är ytterligare ett vittnesbörd om periodens latinkompetens och nylatinets användning. Utgivaren Annika Ström är professor i retorik vid Södertörns högskola och docent i latin.

Under tidigmodern tid i Sverige utvecklades föregångarna till dagens akademiska avhandlingar på universiteten. Dessa så kallade dissertationer speglar den dåtida normen för vetenskapligt skrivande och utgör lärdomsprov från den akademiska världen som den såg ut under 1600- och 1700-talen. Här står två dissertationer i fokus. De är framlagda vid Uppsala universitet av magister Olof Lindbom, med professor Petrus Ekerman som preses. Det rör sig om två separata tryck från 1700-talets första hälft, vilka tar sig an att diskutera retorikens historia. I den första delen (1743) avhandlas den gamla retoriken, det vill säga den klassiska grekiska och romerska traditionen och exempelvis Platon, Aristoteles och Cicero. I den andra delen (1746) tar framställningen avstamp i 1500-talet och retorikern och filosofen Petrus Ramus och presenterar sedan den senare retoriska traditionen. Dessa båda avhandlingar tillgängliggörs här i form av en utgåva av den latinska texten tillsammans med en översättning. Författarens egna noter till texten förklaras i en kommentar. I ett inledande avsnitt diskuteras dissertationernas kontext och även de källor som används i dissertationerna. Denna bok vill, utöver att tillgängliggöra texterna, även ge insyn i den dåtida bilden av retorik som lära och också synliggöra hur dessa dissertationer skrevs. Annika Ström är professor i retorik och docent i latin och verksam i retorikämnet vid Södertörns högskola.

Här presenteras två latinska orationer, hållna i Uppsala 1654. I centrum för dem står retorikens användbarhet som politiskt redskap. Tillsammans skildrar de en talekonst med dubbelt ansikte: medan den ena orationen utmålar retoriken som en försåtlig manipulationskonst framställer den andra den som fundamentet för varje civiliserat samhälle. Var retoriken ond eller god? Något entydigt svar ger inte orationerna. Vad som gör orationerna märkliga är att de kan läsas som inlägg i den politiska strid som i det fördolda rasade just vid denna tid, nämligen den nye svenske kungen Karl X Gustavs planer på att starta krig mot Polen. Samtidigt som orationerna demonstrerar renässansens syn på retoriken som politiskt verktyg ger de oväntade inblickar i tidens politiska opinionsbildning. Nils Ekedahl är docent i retorik och Annika Ström professor i retorik och docent i latin. Båda är verksamma vid Södertörns högskola.

Privata brev ger oss en möjlighet att komma människor i historien närmare. Via breven kan vi få samtida vittnens syn på och beskrivningar av historiska händelser. Professor Michael Wexionius Gyldenstolpes brev till sonen Nils under åren 1660-1669 ger en unik inblick i skeenden i Åbo stad, akademi och hovrätt under en spännande och dynamisk period. Samtidigt får vi lära känna privatpersonen Gyldenstolpe och därigenom hela hans familj och allt som upptog familjen vid denna tid. Här skildras problem vid akademin, ekonomiska och juridiska ärenden parallellt med dödsfall, födslar, bröllop, barnens uppfostran och utbildning. Breven utgör ett rikt källmaterial för såväl historia, personhistoria, pedagogikens och retorikens historia som för latinet underperioden. Gyldenstolpes brev är ytterligare ett vittnesbörd om periodens latinkompetens och nylatinets användning. Utgivaren Annika Ström är professor i retorik vid Södertörns högskola och docent i latin.

Under tidigmodern tid i Sverige utvecklades föregångarna till dagens akademiska avhandlingar på universiteten. Dessa så kallade dissertationer speglar den dåtida normen för vetenskapligt skrivande och utgör lärdomsprov från den akademiska världen som den såg ut under 1600- och 1700-talen. Här står två dissertationer i fokus. De är framlagda vid Uppsala universitet av magister Olof Lindbom, med professor Petrus Ekerman som preses. Det rör sig om två separata tryck från 1700-talets första hälft, vilka tar sig an att diskutera retorikens historia. I den första delen (1743) avhandlas den gamla retoriken, det vill säga den klassiska grekiska och romerska traditionen och exempelvis Platon, Aristoteles och Cicero. I den andra delen (1746) tar framställningen avstamp i 1500-talet och retorikern och filosofen Petrus Ramus och presenterar sedan den senare retoriska traditionen. Dessa båda avhandlingar tillgängliggörs här i form av en utgåva av den latinska texten tillsammans med en översättning. Författarens egna noter till texten förklaras i en kommentar. I ett inledande avsnitt diskuteras dissertationernas kontext och även de källor som används i dissertationerna. Denna bok vill, utöver att tillgängliggöra texterna, även ge insyn i den dåtida bilden av retorik som lära och också synliggöra hur dessa dissertationer skrevs. Annika Ström är professor i retorik och docent i latin och verksam i retorikämnet vid Södertörns högskola.

Här presenteras två latinska orationer, hållna i Uppsala 1654. I centrum för dem står retorikens användbarhet som politiskt redskap. Tillsammans skildrar de en talekonst med dubbelt ansikte: medan den ena orationen utmålar retoriken som en försåtlig manipulationskonst framställer den andra den som fundamentet för varje civiliserat samhälle. Var retoriken ond eller god? Något entydigt svar ger inte orationerna. Vad som gör orationerna märkliga är att de kan läsas som inlägg i den politiska strid som i det fördolda rasade just vid denna tid, nämligen den nye svenske kungen Karl X Gustavs planer på att starta krig mot Polen. Samtidigt som orationerna demonstrerar renässansens syn på retoriken som politiskt verktyg ger de oväntade inblickar i tidens politiska opinionsbildning. Nils Ekedahl är docent i retorik och Annika Ström professor i retorik och docent i latin. Båda är verksamma vid Södertörns högskola.