Bengt Jonsell – författare

Svensk flora av Krok & Almquist är en klassisk bok inom botaniken och ett oundgängligt verktyg för identifiering av växter i Sverige. Första upplagan kom ut redan 1883. Från och med den 26:e upplagan har böckerna bearbetats under redaktion av Lena och Bengt Jonsell.

Om författarnaLena och Bengt Jonsell är före detta lektor respektive professor i botanik vid Uppsala universitet.

"Den klassiska svenska floran i fickformat, för såväl fackbotanister som avancerade amatörer, för bestämning av landets samtliga kärlväxtarter. Största delen upptas av korta artbeskrivningar med tonvikt på skiljekaraktärer och uppgifter om förekomst. [...] Den största förändringen jämfört med föregående upplaga är att ordningsföljden på, och inledningen av familjer följer nya molekylära forskningsresultat, annars bara smärre justeringar. För artbestämning är 26:e-28:e upplagorna ungefär lika användbara. Register över svenska och vetenskapliga artnamn finns." - BTJ häfte 13106263. Lektör Sven Fransén.

Linné kallade honom »den svenska botanikens fader», vår första professor i botanik och anatomi, Johan Franck eller Johannes Franckenius. För sin undervisning vid Uppsala universitet publicerade han de första floristiskt inriktade listorna över svenska och utländska växter med inte bara latinska utan även svenska namn, Speculum botanicum, 1638, och Speculum botanicum renovatum, 1659. De fick stor spridning genom att de också blev kurslitteratur vid de svenska gymnasieskolorna under 1600-talets senare del. Botanologia, som här för första gången föreligger i svensk översättning, är ett arbete av en helt annan karaktär. Det antas vara Franckenius’ egna föreläsningsanteckningar från 1640 och, om det är så, visar de något av innehållet i undervisningen vid Uppsala universitet detta år. Till skillnad från Speculum är Botanologia ett arbete helt i den medeltida örtabokstraditionen. Urvalet växter och de många uppgifterna om deras förmenta egenskaper som förmedlades i den högre utbildningen utgör en viktig källa till hur 1500-talets – och medeltidens – medicinska tradition traderades och påverkades av 1600-talets tidigvetenskapliga syn på botanik och medicin. Botanologia utgör, vid sidan av Speculum, vår viktigaste källa till kunskap om botanikens och farmakologins ställning i Sverige under 1600-talets första hälft. Vetenskapshistoriskt ochidéhistoriskt, internationellt och nationellt och inte minst ur ett allmänt kulturhistoriskt perspektiv är Botanologia av största betydelse. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom att i sina skriftserier offentliggöra forskningsrön inom ämnesområden som den har till uppgift att vårda sig om. Huvudserien är Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi, vars första nummer utkom 1933. Bland övriga serier kan nämnas Folklivsskildringar och bygdestudier, Kungl. Gustav Adolfs Akademiens småskrifter och Svenska sagor och sägner.