Bernd Parusel – författare

Die Asyl- und Zuwanderungspolitik in Europa ist nicht mehr nur eine Aufgabe der Nationalstaaten, sondern auch der Europäischen Union. Nachdem mit verschiedenen EU-Richtlinien und -Verordnungen im Bereich Asyl und „illegale“ Zuwanderung bereits gemeinschaftliche Regeln und Kriterien geschaffen wurden, rückt seit einigen Jahren verstärkt auch die „legale“ Migration, einschließlich der Zuwanderung von Arbeitskräften aus Drittstaaten, ins Blickfeld der europäischen Entscheidungsträger und Institutionen. Bernd Parusel analysiert, welche ökonomischen, demografischen, sozial- und entwicklungspolitischen Interessen die EU-Akteure vertreten, und untersucht, wodurch sie beeinflusst werden. Es wird deutlich, dass das europäische Institutionengefüge über eine eigene Dynamik verfügt, die eine prägende Wirkung auf die Steuerungsmittel der Zuwanderungspolitik ausübt und schrittweise neue – europäische – Politikergebnisse generiert. Das Buch richtet sich an Dozierende und Studierende der Sozialwissenschaften mit den Schwerpunkten Migrations- und Asylpolitik sowie an EU-Institutionen und Politiker in diesen Bereichen.

Under första halvåret 2023 var Sverige ordförande i Europeiska unionens råd. Det roterande ordförandeskapet innebär att administrera och leda arbetet i rådet, medla mellan medlemsstater för att nå gemensamma beslut och förhandla med Europaparlamentet för att få ny lagstiftning på plats. Under det svenska ordförandeskapet stod med nödvändighet Ukraina- och Rysslandsfrågorna i fokus samtidigt som frågor om konkurrenskraft, miljö- och klimatpolitik, migration samt demokrati och rättsstatens principer hade en framträdande plats på den politiska dagordningen. I den här boken analyserar tolv forskare det svenska ordförande­skapet utifrån en rad frågeställningar: Hur framskred arbetet inom olika politik­områden? I vilken utsträckning lyckades Sverige agera i ordförande­skapets olika roller? Hur fungerade förhandlingarna med ­Europaparlamentet? Vilken roll spelade Sverige på det utrikespolitiska området? Vad kännetecknade inrikespolitiken under ordförande­perioden? Vilket avtryck gjorde ordförande­skapet i nationell och internationell media? Hur förhåller sig ordförandeskapet 2023 till de två tidigare svenska ordförande­skapen 2001 och 2009? Vad säger ­ordförandeskapet 2023 om svensk Europa­politik och om ordförandeskapsinstitutionens dynamik och framtid?