Bernt Gustavsson – författare

Skolan är i kris. Skolan levererar inte det som önskas. Elever uppnår inte kunskapskraven och lärare är undermåliga. Dessa är några exempel på återkommande teman i en ofta förenklad samtida skoldebatt. Behovet av en mer nyanserad diskussion om komplexiteten i skolans problem är högst nödvändig.I Perspektiv på skolans problem identifierar ett flertal forskare problem som de menar att skolan i dag står inför. Det handlar bland annat om problem som rör demokrati, rasism, språkplikt, skolvåld, betyg, ledarskap, skolmarknaden, juridifiering, distansundervisning, förskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolan, och inte minst skoldebatten i sig. Boken ger perspektiv genom inspel från en rad initierade och etablerade forskare från olika discipliner verksamma inom det breda utbildningsvetenskapliga fältet. Med olika nedslag i utbildningslandskapet är ambitionen att stimulera till en skoldebatt som är förankrad i aktuell forskning om skola och utbildning. Perspektiv på skolans problem vänder sig till studerande inom lärarutbildningens olika inriktningar, verksamma inom utbildningsområdet samt andra som är intresserade av debatten om skolans problem.

Det sägs att vi lever i ”postsanningens tid” – nygamla strömningar av nationalism och populism har under 2000-talet gett upphov till en politisk strid om kunskap, där den etablerade vetenskapens sanningsanspråk ställs mot olika former av relativism. Det vetenskapliga lägret mobiliserar för att evidensbaserade objektiva fakta ska vara vägledande för politiska beslut, medan motståndarlägret torgför ”alternativa sanningar” och riktar anklagelser om ”fake news”.I Strävan efter sanning i postsanningens tid vill författaren vidga grundfrågan. Förståelse och förklaring behöver kombineras i en gemensam sanningssträvan mellan human- och naturvetenskaperna som omfattar också det sociala och det djupt mänskliga, nämligen litteraturen, konsten och etiken. Är det inte först när perspektiven möts – eller drivs i konflikt med varandra – som samsyn kan uppstå?Bernt Gustavsson är idéhistoriker och pedagog, professor emeritus i utbildning och demokrati och pedagogisk filosofi. Han har sin bakgrund i folkhögskola och folkbildning och är författare till ett tiotal böcker. Hans senaste böcker är Tänkande om existensens villkor (2017) och Bildningens dynamik (2017).

Att bilda sig handlar om att som människa låta sig påverkas och formas av nya möten, situationer och erfarenheter - men också om att omvärdera sådant man trodde att man visste. Bildning handlar därför om mer än att inhämta kunskap och lära sig något.Denna antologi är den första i sitt slag som tar ett samlat grepp om förskolan som bildningspraktik. Samtliga författare är etablerade forskare som representerar en gedigen kunskap, och som på olika sätt bidrar med fördjupade perspektiv på samspelet mellan förskola, bildning och didaktik kopplat till olika områden och teman.I boken introduceras bildningsperspektiv som fördjupar förståelsen av förskolans pedagogiska och didaktiska uppdrag, och som belyser vad bildning kan innebära i dagens förskola för barn såväl som pedagoger. Författarna rör sig mellan teoretiska ingångar, historiska utblickar och konkreta exempel på hur barns bildningsprocesser kan stödjas i förskolans praktiker.Didaktik för bildning i förskolan riktar sig till studenter inom förskollärarutbildning och pedagogik, verksamma förskollärare, masterstudenter och andra som är intresserade av frågor kring bildning, förskola och livslångt lärande.

Vad betyder bildning idag? Hur kan ett politiskt och pedagogiskt radikalt bildningsbegrepp formuleras i dagens globaliserade värld? Vilken roll kan bildning spela i ett utbildningsväsende som i allt högre grad utmärks av målstyrning och det kortsiktigt nyttoinriktade? Det är angelägna frågor som saknar enkla svar. Men i tidigare bildningstänkande kan man hämta inspiration till nya sätt att tänka kring frågan vad bildning är och skulle kunna vara. I denna antologi får man ta del av en mängd olika perspektiv på svenska bildningstraditioner under de senaste tvåhundra åren. Här finns bidrag om folkhögskolor, bibliotek, studiecirklar och studieförbund, men också porträtt av viktiga folkbildningsföreträdare som Ellen Key, Oscar Olsson och Bengt Nerman. Vissa bidrag ställer sig kritiska till etablerade bildningsbegrepp, andra lyfter fram hur mycket vi har att lära av dem.

De starkaste drivkrafterna bakom utbildningssatsningar har under senare årtionden varit snäva perspektiv av ekonomisk vinning – för staten och för den enskilde. Men begreppet “bildning” innebär en utveckling av mänskliga förmågor bortom böcker och klassisk kunskapsteori. “Nytta” är något mer än endast krass ekonomisk avkastning och “folk” är något annat, större än summan av en nations medborgare. Idag växer dock nya, mindre traditionella synsätt fram på syftet med och effekterna av folklig bildning, såväl i Sverige som runtom i världen. I Nyttan med folklig bildning vidgar författarna förståelsen av sambanden mellan bildning och nytta genom att utgå från hur socialt, kulturellt och teknologiskt kapital påverkar det ekonomiska kapitalet. Vad händer med människor som deltar i studiecirklar och kurser på folkhögskolor? Hur påverkas deras hälsa och hur speglas sådana verksamheter i massmedia? Boken bygger på ett antal studier av hur olika former av kapital växer till i studieförbund och på folkhögskolor. Texterna är skrivna av forskare från olika discipliner som samarbetat kring ämnet över en längre tid som ett gemensamt forskningsprojekt. Boken ger central förståelse av samtida folkbildning och dess villkor. »Mellan ett perspektivöppnande inledningskapitel och avslutande reflexioner av en av redaktörerna, Bernt Gustavsson, erbjuds läsaren åtta väl skrivna och berikande artiklar ... För alla som på något sätt är intresserade av samtida folkbildning, dess villkor och för dagen annorlunda perspektiv på denna är detta en bok att varmt rekommendera.« Bibliotekstjänst

När Utbildningsradion bildades och expanderade byggde verksamheten på såväl folkbildnings- och utbildningstraditioner som ett journalistiskt arv. Utbildningsprogram i radio och tv formas ständigt av vitt skilda betingelser, bland annat ideologisk bas, positionering i förhållande till diskussionen om bildning och utbildning, trender och tendenser i det nationella kulturella identitetsbygget och hur medarbetarna ser på sin roll i samhället. Artiklarna i den här antologin belyser diskussionen om bildning och utbildning, utbildningsprogram om industrisamhällets kulturarv, samt Utbildningsradions rekrytering av medarbetare och kan förhoppningsvis väcka en diskussion om programverksamhetens identiteter. Forskningsprogrammet Välfärdsstat, medier och modernisering handlar om välfärdssamhällets förändring och kulturella innebörder under 1900-talet. Forskningens övergripande mål är att teckna sambanden mellan utbildningsprogrammen och förändringen av välfärds- och utbildningspolitiken, och det historiska perspektivet står i centrum.

Vi vet alla vad lärande är. Vi har alla lärt oss massor. Ändå är det svårt att sätta fingret på detta fenomen, att beskriva och förklara det.Anser du att lärande är viktigt och något som sker i klassrummet? Anser du kanske att lärande sker i både stort och smått, i det lustfyllda och i allvarliga situationer? Oavsett vilket du föredrar så är denna bok för dig som blivande eller verksam lärare. Författarna belyser lärande i klassrummet och hur det kan utvecklas men de beskriver också hur mångsidigt lärande kan vara långt utanför skolans väggar. Vi får också ta del av studier utförda inom kognitions- och neuroforskning, miljöpsykologi, design och medieforskning. De teorier och perspektiv som de olika bidragen bl.a. berör är:• individens utveckling och den lärande hjärnan• lärande som erfarande, förståelse och samband• lärande, interaktion och teknologi• direkt och indirekt lärande• lärande, språk och kommunikation• lärande som reproduktion och lärande för framtiden• deltagande och demokrati.Boken har genom sin spännvidd, olika nivåer och dynamik en tidlös aktualitet. Den huvudsakliga målgruppen är verksamma och blivande lärare inom förskola, fritidshem, grund- och gymnasieskola samt studerande i pedagogikämnet.