Varför heter något Böcklingbacken, Långpannestigen eller Ånghästparken? Vilka var Mamsell Josabeth, Staffan Sasse och Vackra Nanna som fått ge namn åt platser i staden? Vad betyder Akalla, Rinkeby och Skarpnäck? Namnen berättar om stadens ursprung,  historia och utveckling. De är en del av Stockholms och stockholmarnas identitet och bidrar till den hembygdskänsla som också finns i en stad. I Stockholms gatunamn förklaras de drygt 5 400 namn på gator, torg, parker och andra allmänna platser i Stockholms 117 stadsdelar, som var fastställda vid utgången av år 2020. Första upplagan flera gånger mellan 1982 och 1984. Tio år senare kom en andra, reviderad upplaga.. Författarna var de mest kompetenta man kan tänka sig: författaren och Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström, ortnamnsforskaren Nils-Gustaf Stahre, förre chefen för Stockholms medeltidsmuseum Jonas Ferenius samt Gunnar Lundqvist, i flera årtionden handläggare av namnfrågor på stadsbyggnadskontoret. Alla fyra var under lång tid verksamma i Stadsbyggnadsnämndens namnberedning. Staffan Nyström, professor i nordisk namnforskning och i 25 år verksam i namnberedningen, bl.a. som dess ordförande, svarade för den tredje upplagan 2005. Detta är bokens fjärde upplaga.  . Ursprungsförfattarnas texter finns kvar i boken, men har uppdaterats, kompletterats och i viss mån moderniserats av Staffan Nyström. Nya regelverk och arbetssätt beskrivs och nya namn, tolkningar och forskningsresultat har infogats. Två fylliga register gör boken lätt att söka i.

Varför heter något Böcklingbacken, Långpannestigen eller Ånghästparken? Vilka var Mamsell Josabeth, Staffan Sasse och Vackra Nanna som fått ge namn åt platser i staden? Vad betyder Akalla, Rinkeby och Skarpnäck? Namnen berättar om stadens ursprung,  historia och utveckling. De är en del av Stockholms och stockholmarnas identitet och bidrar till den hembygdskänsla som också finns i en stad. I Stockholms gatunamn förklaras de drygt 5 400 namn på gator, torg, parker och andra allmänna platser i Stockholms 117 stadsdelar, som var fastställda vid utgången av år 2020. Första upplagan flera gånger mellan 1982 och 1984. Tio år senare kom en andra, reviderad upplaga.. Författarna var de mest kompetenta man kan tänka sig: författaren och Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström, ortnamnsforskaren Nils-Gustaf Stahre, förre chefen för Stockholms medeltidsmuseum Jonas Ferenius samt Gunnar Lundqvist, i flera årtionden handläggare av namnfrågor på stadsbyggnadskontoret. Alla fyra var under lång tid verksamma i Stadsbyggnadsnämndens namnberedning. Staffan Nyström, professor i nordisk namnforskning och i 25 år verksam i namnberedningen, bl.a. som dess ordförande, svarade för den tredje upplagan 2005. Detta är bokens fjärde upplaga.  . Ursprungsförfattarnas texter finns kvar i boken, men har uppdaterats, kompletterats och i viss mån moderniserats av Staffan Nyström. Nya regelverk och arbetssätt beskrivs och nya namn, tolkningar och forskningsresultat har infogats. Två fylliga register gör boken lätt att söka i.

Is there a special niche reserved for womens language? This is the theory tested empirically by the authors of Womens language, by means of an exhaustive stylistic analysis of a voluminous body of letters written in five different languages Latin, English, German, French, and Swedish from medieval times through to the long eighteenth century. In a detailed investigation of style and expression, the authors have applied a number of advanced methods of study to pinpoint how women expressed themselves to other women and whether they addressed themselves differently to men. Unveiling fascinating differences in language use, but none particular to female language, this authoritative work is a joy to follow for anyone interested in language, literature, stylistic analysis, and gender studies. Finns det ett särskilt kvinnorum i språket? Denna teori prövas empiriskt av författarna till Womens Language. Genom att utförligt analysera stil och uttryck i en omfattande samling brev (cirka 1 300 brev), skrivna på fem olika språk latin, engelska, tyska, franska och svenska från medeltid till och med 1700-talet, prövas här denna teori. För att komma åt hur kvinnor uttryckte sig när de skrev till kvinnor liksom för att undersöka om de uttryckte sig annorlunda när de skrev till män, samt, primärt som jämförelsematerial, hur män skrev till män eller män skrev till kvinnor, har författarna i denna synnerligen detaljerade undersökning av stil och uttryck använt sig av flera avancerade metoder. De kan visa på flera intressanta skillnader i språkbruket i kvinnors brev till kvinnor jämfört med de andra breven i de enskilda språken. Men teorin om ett särskilt kvinnligt språk oberoende av tid och rum, har inte verifierats. Detta kvalificerade arbete är en glädje att läsa för alla som är intresserade av språk, litteratur, stilanalys och genusforskning.

Svenska fornskriftsällskapet (The Old Swedish Society) was founded as a non-profit association in 1844 for the purpose of publishing documents written in Swedish and Latin and composed in Sweden before about 1600, together with learned works dealing with such documents. The present volume describes the history of the Society during the third fifty-year period of its existence, between 1944 and 1993. The content of the general section includes a description of the charter, board meetings, general meetings of members and membership of the board. In addition, a summary is provided of the works published during this period, together with a brief description of each title listed. There is a specific section dealing with the finances of the Society during the period. This section is followed by a series of short biographies of board members during this same period. Two indexes are provided in this volume, where one lists persons by name and the other lists texts and manuscripts. Ten tables appear at the end of the volume, where the first lists all members of the board and their years of service on the board, the remaining ones cover various aspects of the finances of the Society. Keywords: Medieval texts, publication of learned works, secular texts in Old Swedish, religious literature in Old Swedish, Swedish medieval texts in Latin, Old Swedish laws, the writings of Saint Birgitta. Språk i boken: svenska

Varför heter något Böcklingbacken, Långpannestigen eller Ånghästparken? Vilka var Mamsell Josabeth, Staffan Sasse och Vackra Nanna som fått ge namn åt platser i staden? Vad betyder Akalla, Rinkeby och Skarpnäck? Namnen berättar om stadens ursprung,  historia och utveckling. De är en del av Stockholms och stockholmarnas identitet och bidrar till den hembygdskänsla som också finns i en stad. I Stockholms gatunamn förklaras de drygt 5 400 namn på gator, torg, parker och andra allmänna platser i Stockholms 117 stadsdelar, som var fastställda vid utgången av år 2020. Första upplagan flera gånger mellan 1982 och 1984. Tio år senare kom en andra, reviderad upplaga.. Författarna var de mest kompetenta man kan tänka sig: författaren och Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström, ortnamnsforskaren Nils-Gustaf Stahre, förre chefen för Stockholms medeltidsmuseum Jonas Ferenius samt Gunnar Lundqvist, i flera årtionden handläggare av namnfrågor på stadsbyggnadskontoret. Alla fyra var under lång tid verksamma i Stadsbyggnadsnämndens namnberedning. Staffan Nyström, professor i nordisk namnforskning och i 25 år verksam i namnberedningen, bl.a. som dess ordförande, svarade för den tredje upplagan 2005. Detta är bokens fjärde upplaga.  . Ursprungsförfattarnas texter finns kvar i boken, men har uppdaterats, kompletterats och i viss mån moderniserats av Staffan Nyström. Nya regelverk och arbetssätt beskrivs och nya namn, tolkningar och forskningsresultat har infogats. Två fylliga register gör boken lätt att söka i.

Varför heter något Böcklingbacken, Långpannestigen eller Ånghästparken? Vilka var Mamsell Josabeth, Staffan Sasse och Vackra Nanna som fått ge namn åt platser i staden? Vad betyder Akalla, Rinkeby och Skarpnäck? Namnen berättar om stadens ursprung,  historia och utveckling. De är en del av Stockholms och stockholmarnas identitet och bidrar till den hembygdskänsla som också finns i en stad. I Stockholms gatunamn förklaras de drygt 5 400 namn på gator, torg, parker och andra allmänna platser i Stockholms 117 stadsdelar, som var fastställda vid utgången av år 2020. Första upplagan flera gånger mellan 1982 och 1984. Tio år senare kom en andra, reviderad upplaga.. Författarna var de mest kompetenta man kan tänka sig: författaren och Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström, ortnamnsforskaren Nils-Gustaf Stahre, förre chefen för Stockholms medeltidsmuseum Jonas Ferenius samt Gunnar Lundqvist, i flera årtionden handläggare av namnfrågor på stadsbyggnadskontoret. Alla fyra var under lång tid verksamma i Stadsbyggnadsnämndens namnberedning. Staffan Nyström, professor i nordisk namnforskning och i 25 år verksam i namnberedningen, bl.a. som dess ordförande, svarade för den tredje upplagan 2005. Detta är bokens fjärde upplaga.  . Ursprungsförfattarnas texter finns kvar i boken, men har uppdaterats, kompletterats och i viss mån moderniserats av Staffan Nyström. Nya regelverk och arbetssätt beskrivs och nya namn, tolkningar och forskningsresultat har infogats. Två fylliga register gör boken lätt att söka i.

Is there a special niche reserved for womens language? This is the theory tested empirically by the authors of Womens language, by means of an exhaustive stylistic analysis of a voluminous body of letters written in five different languages Latin, English, German, French, and Swedish from medieval times through to the long eighteenth century. In a detailed investigation of style and expression, the authors have applied a number of advanced methods of study to pinpoint how women expressed themselves to other women and whether they addressed themselves differently to men. Unveiling fascinating differences in language use, but none particular to female language, this authoritative work is a joy to follow for anyone interested in language, literature, stylistic analysis, and gender studies. Finns det ett särskilt kvinnorum i språket? Denna teori prövas empiriskt av författarna till Womens Language. Genom att utförligt analysera stil och uttryck i en omfattande samling brev (cirka 1 300 brev), skrivna på fem olika språk latin, engelska, tyska, franska och svenska från medeltid till och med 1700-talet, prövas här denna teori. För att komma åt hur kvinnor uttryckte sig när de skrev till kvinnor liksom för att undersöka om de uttryckte sig annorlunda när de skrev till män, samt, primärt som jämförelsematerial, hur män skrev till män eller män skrev till kvinnor, har författarna i denna synnerligen detaljerade undersökning av stil och uttryck använt sig av flera avancerade metoder. De kan visa på flera intressanta skillnader i språkbruket i kvinnors brev till kvinnor jämfört med de andra breven i de enskilda språken. Men teorin om ett särskilt kvinnligt språk oberoende av tid och rum, har inte verifierats. Detta kvalificerade arbete är en glädje att läsa för alla som är intresserade av språk, litteratur, stilanalys och genusforskning.

Svenska fornskriftsällskapet (The Old Swedish Society) was founded as a non-profit association in 1844 for the purpose of publishing documents written in Swedish and Latin and composed in Sweden before about 1600, together with learned works dealing with such documents. The present volume describes the history of the Society during the third fifty-year period of its existence, between 1944 and 1993. The content of the general section includes a description of the charter, board meetings, general meetings of members and membership of the board. In addition, a summary is provided of the works published during this period, together with a brief description of each title listed. There is a specific section dealing with the finances of the Society during the period. This section is followed by a series of short biographies of board members during this same period. Two indexes are provided in this volume, where one lists persons by name and the other lists texts and manuscripts. Ten tables appear at the end of the volume, where the first lists all members of the board and their years of service on the board, the remaining ones cover various aspects of the finances of the Society. Keywords: Medieval texts, publication of learned works, secular texts in Old Swedish, religious literature in Old Swedish, Swedish medieval texts in Latin, Old Swedish laws, the writings of Saint Birgitta. Språk i boken: svenska