Britt-Marie Mattsson – författare

Britt-Marie Mattsson skriver pedagogiskt och lättflytande, en snabbrepris av svenskt kvinnoliv och kvinnokamp under hundra år, till stor del byggd på intervjuer med experter och vanliga kvinnor. Jenny Aschenbrenner, Svenska Dagbladet

Det var en revolution när den unga generationen kvinnor på 1970-talet gick ut i yrkeslivet och bröt med det gamla hemmafruidealet. Det var en strävan efter självständighet. Men samhället hade heller inte längre råd att avstå från kvinnors kompetens och förmåga att göra betydande insatser för utvecklingen. Skatteintäkterna från kvinnornas lönearbete var nödvändiga för att den tidigare folkhemsvisionen skulle kunna bli verklighet. 

Men hur gick det för denna generation kvinnor som under ett halvt sekel både yrkesarbetade och tog huvudansvaret för hem och barn? Den generationen som dessutom tvingade fram en rad viktiga jämställdhetsreformer som idag tas för givna. Nu har dessa kvinnor gått i pension och det är möjligt att börja summera. Och det finns lärdomar att dra för kvinnorna som följer i deras spår.  

Prisbelönta journalisten Britt-Marie Mattsson, som arbetat för Göteborgs-Posten i femtio år, skildrar i denna populärhistoriska bok med avstamp i Per-Albin Hanssons tankar om kvinnorna och folkhemmet på 1920-talet den generation av pionjärer som hon själv tillhör.

Hon har valt ett personligt anslag med inslag av både den egna uppväxten och sin långa erfarenhet av yrkeslivet. Här finns även intervjuer med ett tjugotal forskare, experter och politiker som bidrar med djupare kunskaper, liksom en lång rad kvinnor som berättar om sina liv under denna tid som var så omvälvande för den svenska samhällsutvecklingen.    

Hon har intervjuat experter, politiker och kvinnor med olika erfarenheter men ger oss också sin egen intressanta bakgrund och inspirerande historia. Läs! Och köp till dina döttrar - och söner. Maria Näslund, Tara

Hur har den svenska utrikespolitiken förändrats sedan neutraliteten och alliansfriheten befästes för över sextio år sedan? Med lika stor hetta som neutraliteten under årtionden försvarades, med lika stor lätthet övergavs den när Sverige ansökte om att bli medlem i EU. Den linje som så länge legat fast ansågs inte längre relevant.

Men Sveriges övergivna neutralitet – som sammanföll med Berlinmurens fall, Sovjetunionens kollaps och EU-inträdet – innebar inte att andra länder och maktblock gav upp sina ansträngningar att ta kommandot i världspolitiken. Kampen om dominans och inflytande fortsätter men med Sverige som iakttagare och lojal EU-medlem istället för som tidigare problemformulerare och aktör.

Hur gick det till när Sverige befäste neutraliteten och med den som bas förvandlades till världssamvetet som kunde spela en betydligt större utrikespolitisk roll än vad landets storlek motiverade? Och hur gick det till när Sverige övergav den rollen och anpassade sig till den plats som var avsatt för en liten nation utan större egna utrikespolitiska ambitioner?

Neutralitetens tid är en personlig utrikespolitisk resa under ett halvt århundrade där den svenska utrikespolitiken vävs samman med de dramatiska internationella skeendena under den perioden. I boken är också flertalet svenska utrikesministrar intervjuade och ger sin syn på den egna tiden på ministerposten.

Mattsson skriver trevligt och väl insatt om denna brytningstid och just blandningen av fakta och privat gör boken extra intressant och den rekommenderas för alla som är intresserade av dessa frågor. Betyg 4/5 Bibliotekstjänst

Det var en revolution när den unga generationen kvinnor på 1970-talet gick ut i yrkeslivet och bröt med det gamla hemmafruidealet. Det var en strävan efter självständighet. Men samhället hade heller inte längre råd att avstå från kvinnors kompetens och förmåga att göra betydande insatser för utvecklingen. Skatteintäkterna från kvinnornas lönearbete var nödvändiga för att den tidigare folkhemsvisionen skulle kunna bli verklighet. 

Men hur gick det för denna generation kvinnor som under ett halvt sekel både yrkesarbetade och tog huvudansvaret för hem och barn? Den generationen som dessutom tvingade fram en rad viktiga jämställdhetsreformer som idag tas för givna. Nu har dessa kvinnor gått i pension och det är möjligt att börja summera. Och det finns lärdomar att dra för kvinnorna som följer i deras spår.

 Prisbelönta journalisten Britt-Marie Mattsson, som arbetat för Göteborgs-Posten i femtio år, skildrar i denna populärhistoriska bok med avstamp i Per-Albin Hanssons tankar om kvinnorna och folkhemmet på 1920-talet den generation av pionjärer som hon själv tillhör.

Hon har valt ett personligt anslag med inslag av både den egna uppväxten och sin långa erfarenhet av yrkeslivet. Här finns även intervjuer med ett tjugotal forskare, experter och politiker som bidrar med djupare kunskaper, liksom en lång rad kvinnor som berättar om sina liv under denna tid som var så omvälvande för den svenska samhällsutvecklingen.