Christina Olin-Scheller - Böcker

Skolledares vardag kantas av etiska dilemman som kräver praktiska lösningar och moraliska ställningstaganden. Den här boken erbjuder stöd i det viktiga arbetet med att utveckla en yrkesetisk hållning. Etiska perspektiv på skolledares arbete behandlar etiska dilemman och handlingsmöjligheter inom en rad områden. Exempel på teman som tas upp är: digitalisering, diskriminering och kränkande behandling, vetenskaplighet, anpassad skola, flerspråkighet, inspektion, skolförbättring, pedagogiskt ledarskap, kollegiala processer och beslutsfattande. Boken ger dessutom en blick på utbildning och utbildningsledarskap som en kritisk samhällspraktik, och pekar på ett kollektivt såväl som ett individuellt ansvar för att göra det rätta och det goda. Boken vänder sig till rektorer och andra med skolledaransvar, till exempel arbetslagsledare, utvecklingsledare och förstelärare, men också politiker och chefer på huvudmannanivå. Den är även lämplig att använda vid utbildning av skolledare både inom det statliga rektorsprogrammet och i Fortbildning för rektorer (FFR).

Drawing on the idea of powerful knowledge, this book interrogates the epistemic quality of education in schools, in terms of what students are expected to know, make sense of and be able to do through the curriculum. In doing so the authors acknowledge the significance of transformation processes through which specialized knowledge, developed in subject disciplines, is reshaped and re-presented in educational environments. Moving beyond the narrow knowledge vs skills debate of the 20th century, the authors look at how we might democratise and open up access to 'knowledge of the powerful' for all through the school curriculum. Arising from the work of the Knowledge and Quality across School Subjects and Teacher Education network (KOSS), funded by the Swedish Research Council (2019-22), this book draws on studies conducted in a range of national contexts, including from Finland, France, Germany, Norway, Sweden and the UK, and considers the implications for curriculum innovation at policy, programmatic and classroom level.

Drawing together an international author team from Australia, Finland, France, Germany, Norway, Sweden and the UK, this book examines how we might democratize and open up access to ‘knowledge of the powerful’ for all. This book moves beyond the narrow knowledge vs skills debate of the 20th century to interrogate the epistemic quality of education in schools, and is a valuable resource for reflecting on the design and implementation of teacher education. Based on a range of national studies by the Knowledge and Quality across School Subjects and Teacher Education network (KOSS), funded by the Swedish Research Council (2019-22), the chapters explore teachers’ powerful professional knowledge and the implications this has for innovation in teacher education, policy and practice in educational settings.

Drawing on the idea of powerful knowledge, this book interrogates the epistemic quality of education in schools, in terms of what students are expected to know, make sense of and be able to do through the curriculum. In doing so the authors acknowledge the significance of transformation processes through which specialized knowledge, developed in subject disciplines, is reshaped and re-presented in educational environments. Moving beyond the narrow knowledge vs skills debate of the 20th century, the authors look at how we might democratise and open up access to 'knowledge of the powerful' for all through the school curriculum. Arising from the work of the Knowledge and Quality across School Subjects and Teacher Education network (KOSS), funded by the Swedish Research Council (2019-22), this book draws on studies conducted in a range of national contexts, including from Finland, France, Germany, Norway, Sweden and the UK, and considers the implications for curriculum innovation at policy, programmatic and classroom level.

Drawing together an international author team from Australia, Finland, France, Germany, Norway, Sweden and the UK, this book examines how we might democratize and open up access to ‘knowledge of the powerful’ for all. This book moves beyond the narrow knowledge vs skills debate of the 20th century to interrogate the epistemic quality of education in schools, and is a valuable resource for reflecting on the design and implementation of teacher education. Based on a range of national studies by the Knowledge and Quality across School Subjects and Teacher Education network (KOSS), funded by the Swedish Research Council (2019-22), the chapters explore teachers’ powerful professional knowledge and the implications this has for innovation in teacher education, policy and practice in educational settings.

Lärare på högstadiet eller gymnasieskolan behöver strategier att möta ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Det räcker ofta inte med att sätta in åtgärder tidigt i livet för att få svårigheterna att upphöra. Problemen påverkar ungdomar mycket i skolan och komplicerar relationen mellan lärare och elev.Därför erbjuder nu denna bok både nya forskningsrön inom området och praktiska strategier för att underlätta lärandet för dessa ungdomar. Den ger dig en fördjupad kunskap om både de funktionsnedsättningar och de omgivningsfaktorer som påverkar ungdomars förmåga att lära sig grundläggande färdigheter. Här finns också kapitel om de möjligheter och svårigheter som ungdomar upplever i gränslandet mellan den analoga och den digitala världen.Bokens författare vill spegla en bredd från mer forskningsinriktad kunskap till didaktiska frågor i skolvardagen. Den lämpar sig för såväl speciallärare och specialpedagoger som lärare, rektorer, logopeder, psykologer och skolsköterskor samt andra verksamma inom elevhälsan.

Den som sätter sig att läsa Resor i tid och rum får förbereda sig på hisnande färder över vidsträckta fält: från finstämda parisiska bilddikter till en monty pythonsk spänningsroman, från Fridegårds trälar till rollspelet Warhammer Fantasy Role Play, från den sömniga småstaden Nässjö till igbo-byar i östra Nigeria. Vi möter resande konst, barn och språk. Litteraturläsande som en egen resa, där läsfärdighet är den nödvändiga biljetten, behandlas från olika håll: i skolan, i samtalet, i läsarens inre. Vi får läsa om indianer och indier, perser och greker och mycket, mycket mer. Ett försök att fånga litteraturvetaren Margareta Peterssons många intresseområden indoengelsk roman, postkolonial litteratur, global litteraturhistorieskrivning samt litteraturdidaktisk forskning kan inte sluta på annat sätt än med en omfångsrik antologi, med trettio nyskrivna och intressanta artiklar författade av kolleger från lärosäten runt hela landet. Förhoppningen är att läsaren möts av en och annan oväntad koppling som sprider nytt ljus över det som för professor Petersson sedan länge varit känt.

Vägar till språk och litteratur är den fjärde utgåvan från Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL) vid Karlstads universitet. Innehållet består av ett urval av de presentationer som framfördes i juni 2009 under den så kallade CSL-dagen av forskare och studerande vid universitetet. Denna årligen återkommande konferens vänder sig speciellt till verksamma lärare i regionen och syftar till att sprida kunskap och intresse för didaktisk forskning i språk och litteratur och inspirera lärare att bedriva egen forskning eller att samverka med universitetet både när det gäller att formulera problem i verksamheten och att välkomna och stötta examensarbetande studenter.Bidragen i årets utgåva belyser olika vägar till språk och litteratur: genom boken, genom datorn och genom skrivandet. Temat berör alltså literacy både i dess grundmening som förmågan att läsa och skriva och i den vidare betydelsen att kunna förstå, tolka, skapa texter och använda och anpassa språkbruk till olika sammanhang.