Daniel Stattin – författare

Den svenska aktiemarknaden är en aktiv transaktionsmarknad och en stor del av juridiken på aktiemarknaden rör transaktioner, så kallade takeover-erbjudanden. I den här boken behandlas rättsreglerna om takeover-erbjudanden i europeisk unionsrätt och i svensk rätt. I bokens inledning ägnas utrymme åt allmänna aktiemarkanadsrättsliga frågor som intressentperspektiv, normgivning och god sed på aktiemarknaden. Vidare behandlas framväxten av den svenska takeover-regleringen och de aktörer såsom Aktiemarknadsnämnden och Finansinspektionen som skall tillämpa reglerna. Tyngdpunkten i boken är analys och argumentation kring juridiska sakfrågor avseende takeover-erbjudanden, till exempel behandlas regler om målbolags och budgivares förberedelser, styrelsernas plikter, offentliggörande och andra informationsregler, due diligence-undersökningar, budrelaterade arrangemang, vederlagets bestämmande, försvarsåtgärder och informationskampanjer, alternativa takeover-erbjudanden och processen inför Aktiemarknadsnämnden och i överklagandeinstanser.

I denna upplaga har bland annat en utförlig behandling av takeover-erbjudandens internationella dimensioner tillförts, till exempel amerikanska regler som kan påverka svenska takeover-erbjudanden och hur sådana bör beaktas i en svensk kontext.

Boken har omfattande referenser till svenska, europeiska och amerikanska rättskällor och är i första hand skriven för den som professionellt arbetar med aktiemarknadsrättsliga frågor, men passar också på till exempel fördjupningskurser i aktiemarknads- eller börsrätt vid universiteten.

Skyddsbehovet för minoritetsaktieägare är framförallt beroende av i vilken utsträckning styrelsen, vilken ofta till största del är utsedd av majoritetsaktieägarna, handlar i eget intresse snarare än i bolagets och hela aktieägarkollektivets intresse. Det faktum att aktiebolagslagen inte tar hänsyn till att behovet av minoritetsskydd oftast är individuellt för varje bolag, har lett till ett intresse av att kunna anpassa skyddet efter förutsättningarna i det enskilda fallet. Ett minoritetsskydd som, genom reglering i aktieägaravtal, bolagsordning eller på annat sätt, är skräddarsytt för bolaget i fråga möjliggör ett välavvägt skydd, inte bara för minoritetsaktieägare, utan i vissa fall även emot desamma.

Mot denna bakgrund anordnade Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet den 5 december 2006 ett heldagsseminarium om aktiebolagslagens minoritetsskydd. Syftet var att i en krets av rättsvetenskapsmän och verksamma jurister diskutera regler, behov och idéer rörande minoritetsskyddet – såväl de lege lata som de lege ferenda. Denna skrift utgör en sammanställning av vad som sades vid seminariet samt kortare referat av efterföljande diskussioner. Skriften har sammanställts av jur.kand. och civ.ek. Jesper Schönbeck, biträdande jurist vid Advokatfirman Vinge i Stockholm.

INNEHÅLL - Är minoritetsskyddet befogat – finns det risk för minoritetsmissbruk? Claes Beyer & Urban Båvestam Kommentarer till avsnittet

- Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten Erik Sjöman Kommentarer till avsnittet

- Minoritetsskydd och klander Daniel Stattin Kommentarer till avsnittet

- Likhetsprincipen och generalklausulerna Jan Andersson & Lars Pehrson Kommentarer till avsnittet

Korrekt information i rätt tid är ett nödvändigt villkor för att aktiemarknaden ska fungera. Om aktiemarknadens aktörer får tillförlitlig information i tid har de förutsättningar att prissätta olika värdepapper. Lika viktigt är att information inte missbrukas så att prisbildningen blir felaktig. Med avstamp i denna problematik behandlar författarna bland annat följande frågor:

• Vad är insiderinformation? • Vilka regler gäller för offentliggörande och uppskjutet offentliggörande av insiderinformation? • Hur ska läckor hanteras? • När har någon gjort sig skyldig till insiderbrott eller obehörigt röjande? • Vad är marknadsmanipulation? • Hur är systemet med administrativa och straffrättsliga sanktioner utformat?

I boken redogörs för det juridiska regelverket på området, med tonvikt på marknadsmissbruksförordningen, marknadsmissbrukslagen och kompletteringslagen.

Denna bok innehåller en systematisk redogörelse för reglerna om handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag och därtill ett kort avsnitt om tysta bolag. I bokens första huvudavdelning behandlas bland annat bolagsbegreppet samt gränsdragningen mellan bolag och bolaget mer eller mindre näraliggande rättsfigurer. Den andra huvudavdelningen avser handelsbolaget. Här behandlas bolagets bildande, bolagets inre rättsförhållanden, rättsförhållandet till tredje man, förändringar i delägarkretsen samt bolagets likvidation och upplösning. I tredje avdelningen behandlas nyssnämnda frågor vad avser kommanditbolaget. Bokens fjärde avdelning gäller det enkla bolaget, bland annat rättsförhållandet mellan bolagsmännen, om egendomsförhållandena bolagsmännen emellan liksom i relation till olika kategorier av tredje män och slutligen om bolagets likvidation och upplösning.

Mot denna bakgrund anordnade Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet den 7 maj 2013 ett halvdagsseminarium om bolagsstämma. Syftet var att i en krets av framstående rättsvetenskapsmän och verksamma jurister diskutera regler, behov och idéer kring bolagsstämma – såväl de lege lata som de lege ferenda. Denna tjugoförsta volym i skriftserien utgör en sammanställning av anförandena vid seminariet.

Lagtext och litteratur som tillkommit efter 2013 har inte kunnat beaktas i texten.

Innehåll: - Bolagsstämmoordföranden av Svante Johansson - Bolagsstämmans kompetens att rättshandla av Daniel Stattin - Särskild granskning – frågor för stämmobehandlingen av Urban Båvestam - Klander av bolagsstämmobeslut av Erik Nerep

Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet har till uppgift att främja forskning och forskarutbildning inom affärsjuridik. Det sker bland annat genom att Centret tar initiativ till samt leder och samordnar forskningsprojekt. Centret anordnar också vetenskapliga föreläsningar, seminarier och symposier. I föreliggande skriftserie presenteras fortlöpande bidrag från Centrets verksamhet.

INNEHÅLL: - Aktieägares intresse, målbolagstyrelsens ansvar? av Göran Nyström & Erik Sjöman

- Shareholder Rights in the Intermediated Holding Structures av Agata Waclawik-Wejman

- Aktieägares rätt till information av Daniel Stattin