David C. Bernvi – författare

I denna bok beskrivs majoriteten av världens 534 hajar systematiskt i ordningar och familjer. Boken är ett referensverk för alla som vill lära sig om hajar och innehåller även mängder av illustrationer. Dessutom förekommer några inledande kapitel om hajbiologi och vad som definierar en haj samt en ordlista. Varje år upptäckts det i snitt 10 nya arter av hajar. Visste du att det finns nio arter av hammarhajar? Den senaste hammarhajarten beskrevs 2013. I Sverige har 15 hajarter rapporterats och den största uppnår 10 meter i längd. En av dessa svenska hajar är håkäringen som kan uppnå 7 meter i längd och bli 400 år gammal. Under 2004 beskrevs en nära släkting till håkäringen, den antarktiska håkäringen som uppskattas bli 6 meter lång vilket gör den till en av världens största rovfiskar. Än idag finns stora hajar kvar att upptäcka i de gränslösa oceanerna. I Guide till världens hajar berättar, marinbiologen David C. Bernvi, om den otroliga diversitet som förekommer hos hajfiskar. Han har tidigare skrivit Världens Hajar Del 1 och Världens Hajar Del 2 samt Vithajen. David C. Bernvi har en masterexamen i marinbiologi från Stockholms universitet och forskar på vithaj i Sydafrika.

När hajens vita buk öppnades påträffades ett huvudlöst lik. Den huvudlösa mannen var en soldat. År 1543 beskrev den franske läkaren Guillaume Rondelet en haj av enorm storlek. Hajen beskrevs under namnet Lamia. Den enorma fisken fångades utanför Marseille i Frankrike. Munnen visade sig vara fylld med sågkantade triangulära tänder stora som knivar men vita som elfenben. Över 400 år senare skulle vithajen beskrivas som människohajen, en mördarmaskin på jakt efter människokött utmed världens badstränder. Världens största vithaj fångades 1956 i Medelhavet utanför franska rivieran. Denna haj är idag bevarad och har en kroppslängd på 5,9 meter. Vikten var 2 ton. Detta är en massiv vithaj. Vithajen (Carcharodon carcharias) är världens största rovfisk. De meterbreda käkarna tillåter vithajen att sluka det mesta. Trots att miljontals människor årligen vistas i vithajens habitat världen över sker mycket få hajangrepp. När hajangrepp sker får de oftast stor uppmärksamhet. Få känner till hur ett angrepp från en vithaj kan undvikas. I denna bok får vi veta hur, var och när vithajen angriper och vad du kan göra för att mota bort en vithaj. Vithajen är en naturlig del av Medelhavet. En inhemsk population förekommer i Medelhavet som urskiljer sig genetiskt från andra vithajspopulationer i resten av världen. Det är okänt hur många vithajar som finns i Medelhavet. Icke desto mindre har några av världens största vithajar fångats utanför Mallorcas badstränder. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal var vithajen vanlig i Medelhavet. Vithajen var tillräckligt mångtalig att den harpunerades för dess kött. Världens första hajnät installerades i Kroatien för att hindra vithajar från att angripa människor. Vithajen har oftast fått fungera som en stereotyp för alla hajar. Skildringar där vithajen porträtteras som en mördarmaskin är långt ifrån sanningen. Här kastas ljus på vithajens dåliga rykte. Missuppfattningar som ännu förekommer åskådliggörs och bekämpas med faktaunderlag. Marinbiologen David C. Bernvi har genom vithajsforskning i Sydafrika samlat på sig en lång erfarenhet om hur världens största rovfisk fungerar. Han har varit drivande i frågor rörande införandet av skyddslagstiftning för hajar i Sverige.

Det finns över 540 hajarter och i denna bok möter du några av de kändaste hajarna. Den största hajen som någonsin levt var troligen megalodon som kunde bli 16 meter lång och hade en så stor käft att en mindre bil kunde sväljas hel. Lär dig mer genom kortfattade och lättlästa texter om 30 hajar. Möt megalodon, vithajen, tigerhajen, blåhajen, citronhajen, tjurhajen, pigghajen, brugden och valhajen, trollhajen, pyjamashajen och andra hajar. Vad gör hajarna för nytta i havet? Är hajar farliga och vilka finns i Sverige? Detta är fjärde upplagan av den mycket populära barnboken Hajar — en spännande faktabok. Upplagan är uppdaterad med nya fakta och nya illustrationer samt utökad med fler sidor. Boken är skriven av marinbiologen David C. Bernvi.

Arter dör ut i snabbare takt än vi någonsin vågat förutse. Idag vandrar de sista tigrarna, elefanterna och noshörningarna på vår jord men inom ett par decennier räknar vi med att de är borta för alltid. I denna gripande och ögonöppnande bok tar marinbiologen och författaren David C. Bernvi oss med på en medryckande resa in i hjärtat av vår planets ödesstund. Vi förlorar en art var sextionde minut någonstans i världen. Utdöendehastigheten är upp till tusen gånger snabbare än vad som är normalt. Människan har inte bara gjort ett stort avtryck över jordens ekosystem men också förändrat den evolutionära historien på ett ytterst dramatiskt sätt. Vi befinner oss i ett världsomfattande massutdöende orsakat av människan. Detta ”sjätte massutdöende” sker genom ohållbar användning av jordens resurser. Från den brutala tjuvjakten på majestätiska tigrar till den tragiska förlusten av legendariska arter som Stellers sjöko och pungvargen, kastas vi in i en kamp på liv och död där tiden är knapp. Bernvi visar på de skoningslösa konsekvenserna som följer av vår artutrotning och förstörelsen av viktiga ekosystem. Bland större ryggradsdjur beräknas hälften vara utdöda år 2050. Stora delar av världens regnskog har bokstavligen gått upp i rök. Enligt FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) riskerar en miljon arter att dö ut de kommande decennierna. Denna bok är en kraftfull väckarklocka som skakar om våra samveten och uppmanar oss att agera innan det är för sent. Genom att lyfta fram det skrämmande sambandet mellan massutdöendet av arter och spridningen av smittsamma sjukdomar som coronavirus, ebola och HIV, ger Bernvi oss en chockerande insikt i hur våra handlingar hotar inte bara djurlivet utan även vår egen överlevnad. Om vi inte löser världens allvarligaste ekologiska kris, det sjätte massutdöendet, är vi som människoart dömda att gå under. Arter utan framtid är en nödvändig och brinnande aktuell bok som inte bara informerar, utan också inspirerar till förändring. Ta del av denna kraftfulla berättelse som kommer att väcka ditt engagemang och visa att vi har förmågan att rädda våra ekosystem och oss själva.

Ett av världens mest mytomspunna djur lever isolerat på ett örike i Sydostasien. Med en längd på över 3 meter och förmåga att fälla getter och hjortar utgör komodovaranen en imponerande syn. Komodovaranen är både snabb och giftig, en dödlig kombination för större landlevande däggdjur. En av världens sista stora reptiler från en svunnen tid vandrar än idag på de Små Sundaöarna spridda omkring ön Komodo. I den här boken redogörs för komodovaranens ekologiska roll som toppredator och vilka hot som förekommer mot den. Komodovaranens evolutionära historia är hisnande. Komodovaranen föregicks av den förhistoriska jättevaranen megalania som kunde uppnå en längd på 7 meter och dog ut för blott 18 000 år sedan, samtidigt som människan etablerade sig i området. Marinbiologen David C. Bernvi förklarar komodovaranens fascinerande biologi genom att dra paralleller till marina toppredatorer. Vi får även bekanta oss med naturfotografen Jan Fleischmann som vid ett flertal gånger lyckats med något få andra fotografer åstadkommit. Han har lyckats komma komodovaranen nära och fånga den ovanliga jättevaranen på bild från bara en armslängds avstånd. En otrolig bedrift med tanke på att flera har fallit offer för komodovaranens dödliga bett i jakt på den perfekta bilden. Komodovaranens glupska beteende är ökänt. Trots detta dåliga rykte visas här en mer komplex bild av hur komodovaranen fungerar genom möten bakom linsen. Texterna är inspirerande och lättillgängliga. Fotografierna är enastående. Tom Hermansson Snickars, BTJ-häftet nr 13, 2025.

Det finns över 90 arter av valar i världen. I Sverige förekommer 20 av dessa valarter. I denna bok kan du läsa om blåval, vitval, tumlare, späckhuggare, halvspäckhuggare, kaskelot, dvärgrätval, knölval, gråval, flasknosdelfin, sydkapare, nordkapare, Sowerbys näbbval, småhuvudval, narval, grindval och grönlandsval och många fler. Lär dig om hur tandvalar hittar sitt bytesdjur med hjälp av ekolokalisering, hur valar kommunicerar, vad som hotar valar och hur intelligenta de är. Vad gör valarna för nytta i havet? Vad äter de och vilka finns i Sverige?

Det finns över 500 hajarter och i denna bok möter du några av de kändaste hajarna. Den största hajen som någonsin levt var troligen megalodon som kunde bli 15 meter lång och hade en så stor käft att en mindre bil kunde sväljas hel. Lär dig mer genom kortfattade och lättlästa texter om 30 hajar. Möt megalodon, vithajen, tigerhajen, blåhajen, citronhajen, tjurhajen, pigghajen, brugden och valhajen, trollhajen, pyjamashajen och andra hajar. Vad gör hajarna för nytta i havet? Är hajar farliga och vilka finns i Sverige? Detta är tredje upplagan av Hajar - en spännande faktabok. Upplagan är uppdaterad med ny fakta och nya illustrationer. Boken är skriven av David C. Bernvi som har en masterexamen i marinbiologi från Stockholms universitet och forskar på vithaj i Sydafrika.

Det finns över 500 hajarter och i denna bok möter du några av de kändaste hajarna. Den största hajen som någonsin levt var troligen megalodon som kunde bli 15 meter lång och hade en så stor käft att en mindre bil kunde sväljas hel. Lär dig mer genom kortfattade och lättlästa texter om 30 hajar. Möt megalodon, vithajen, tigerhajen, blåhajen, citronhajen, tjurhajen, pigghajen, brugden och valhajen, trollhajen, pyjamashajen och andra hajar. Vad gör hajarna för nytta i havet? Är hajar farliga och vilka finns i Sverige?

Det finns över 90 arter av valar i världen. I Sverige förekommer 20 av dessa valarter. I denna bok kan du läsa om blåval, vitval, tumlare, späckhuggare, halvspäckhuggare, kaskelot, dvärgrätval, knölval, gråval, flasknosdelfin, sydkapare, nordkapare, Sowerbys näbbval, småhuvudval, narval, grindval och grönlandsval och många fler. Lär dig om hur tandvalar hittar sitt bytesdjur med hjälp av ekolokalisering, hur valar kommunicerar, vad som hotar valar och hur intelligenta de är. Vad gör valarna för nytta i havet? Vad äter de och vilka finns i Sverige?

När hajens vita buk öppnades påträffades ett huvudlöst lik. Den huvudlösa mannen var en soldat. År 1543 beskrev den franske läkaren Guillaume Rondelet en haj av enorm storlek. Hajen beskrevs under namnet Lamia. Den enorma fisken fångades utanför Marseille i Frankrike. Munnen visade sig vara fylld med sågkantade triangulära tänder stora som knivar men vita som elfenben. Över 400 år senare skulle vithajen beskrivas som människohajen, en mördarmaskin på jakt efter människokött utmed världens badstränder. Världens största vithaj fångades 1956 i Medelhavet utanför franska rivieran. Denna haj är idag bevarad och har en kroppslängd på 5,9 meter. Vikten var 2 ton. Detta är en massiv vithaj. Vithajen (Carcharodon carcharias) är världens största rovfisk. De meterbreda käkarna tillåter vithajen att sluka det mesta. Trots att miljontals människor årligen vistas i vithajens habitat världen över sker mycket få hajangrepp. När hajangrepp sker får de oftast stor uppmärksamhet. Få känner till hur ett angrepp från en vithaj kan undvikas. I denna bok får vi veta hur, var och när vithajen angriper och vad du kan göra för att mota bort en vithaj. Vithajen är en naturlig del av Medelhavet. En inhemsk population förekommer i Medelhavet som urskiljer sig genetiskt från andra vithajspopulationer i resten av världen. Det är okänt hur många vithajar som finns i Medelhavet. Icke desto mindre har några av världens största vithajar fångats utanför Mallorcas badstränder. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal var vithajen vanlig i Medelhavet. Vithajen var tillräckligt mångtalig att den harpunerades för dess kött. Världens första hajnät installerades i Kroatien för att hindra vithajar från att angripa människor. Vithajen har oftast fått fungera som en stereotyp för alla hajar. Skildringar där vithajen porträtteras som en mördarmaskin är långt ifrån sanningen. Här kastas ljus på vithajens dåliga rykte. Missuppfattningar som ännu förekommer åskådliggörs och bekämpas med faktaunderlag. Marinbiologen David C. Bernvi har genom vithajsforskning i Sydafrika samlat på sig en lång erfarenhet om hur världens största rovfisk fungerar. Han har varit drivande i frågor rörande införandet av skyddslagstiftning för hajar i Sverige.

Det finns över 540 hajarter och i denna bok möter du några av de kändaste hajarna. Den största hajen som någonsin levt var troligen megalodon som kunde bli 16 meter lång och hade en så stor käft att en mindre bil kunde sväljas hel. Lär dig mer genom kortfattade och lättlästa texter om 30 hajar. Möt megalodon, vithajen, tigerhajen, blåhajen, citronhajen, tjurhajen, pigghajen, brugden och valhajen, trollhajen, pyjamashajen och andra hajar. Vad gör hajarna för nytta i havet? Är hajar farliga och vilka finns i Sverige? Detta är fjärde upplagan av den mycket populära barnboken Hajar — en spännande faktabok. Upplagan är uppdaterad med nya fakta och nya illustrationer samt utökad med fler sidor. Boken är skriven av marinbiologen David C. Bernvi.

Valar har en världsomspännande utbredning som innefattar haven från polarområdena till tropikerna. Dessa marina däggdjur som innefattar bardvalar, delfiner, tumlare, floddelfiner och näbbvalar och andra tandvalar har funnits i världshaven i över 33 miljoner år. Flera av tandvalarna är marina toppredatorer som späckhuggaren Orcinus orca och kaskeloten Physeter macrocephalus . Vi lever i en tidsålder där flera av valarna dominerar i de marina habitaten som de ultimata toppredatorerna. Det finns 94 arter av valar varav 20 arter som rapporterats i svenska vatten. De flesta valarterna är tandvalar och än idag upptäcks nya arter. Under 2021 beskrevs två helt nya arter, Ramaris näbbval Mesoplodon eueu , och Rices fenval Balaenoptera ricei. I denna bok får du lära dig mer om många ikoniska valarter som blåvalen Balaenoptera musculus, knölvalen Megaptera novaeangliae, gråvalen Eschrichtius robustus och flasknosdelfinen Tursiops truncatus. Även ovanliga valarter tas upp. Varje art presenteras med illustration, utbredningskarta, auktor, uppgifter om föda, storlek, reproduktion, bevarandestatus och artspecifika kroppsegenskaper (morfologi). Här redogörs för alla världens kända valarter. Arterna presenteras systematiskt i familjer och släkten med tillhörande underarter eller lokala variationer. Boken är ett referensverk för alla som vill fördjupa sig om valar och bilda sig en tydlig överblick över vilka arter som existerar. Samtliga valarter är illustrerade och beskrivs utifrån artens biologi. Dessutom förekommer inledande kapitel om valars terminologi, evolution, systematik, anatomi, ekofysiologi, ekologi och överblick av historiska och nuvarande hot. Boken innehåller också en ordlista. David C. Bernvi är marinbiolog och författare. Han har tidigare skrivit ett flertal böcker som rör hajar, valar och artutrotning.

When the shark’s white belly was opened, a headless body was found. The headless man was a soldier. In 1543, the French physician Guillaume Rondelet described a shark of enormous size. The shark was described under the name Lamia. The enormous fish was caught off the coast of Marseille, France. The mouth turned out to be filled with saw-edged triangular teeth, large as knives but white as ivory. Over 400 years later, the great white shark would be described as the ”man-eater,” a killing machine hunting for human flesh along the world’s beaches. The world’s largest white shark was caught in 1956 in the Mediterranean off the French Riviera. This shark is now preserved and has a body length of 5.9 meters (19 feet). The weight was 2,000 kilograms (4,400 pounds). This is a massive white shark. The white shark is the world’s largest predatory fish. Its meter-wide jaws allow the white shark to swallow almost anything. Despite millions of people annually being in the white shark’s habitat worldwide, very few shark attacks occur. When shark attacks do happen, they often receive significant attention. Few know how to avoid an attack from a white shark. In this book, we learn how, where, and when the white shark attacks and what you can do to fend off a white shark. The white shark is a natural part of the Mediterranean. A native population exists in the Mediterranean that genetically distinguishes itself from other white shark populations worldwide. It is unknown how many white sharks are in the Mediterranean. Nevertheless, some of the world’s largest white sharks have been caught off the beaches of Mallorca. During the 19th and early 20th centuries, the white shark was common in the Mediterranean. It was abundant enough to be harpooned for its meat. The world’s first shark nets were installed in Croatia to prevent white sharks from attacking humans. The great white shark has often been portrayed as a stereotype for all sharks. Depictions where the white shark is portrayed as a killing machine are far from the truth. Here, light is shed on the white shark’s bad reputation. Misconceptions that still exist are clarified and fought with factual evidence. Embark on an exhilarating journey alongside marine biologist David C. Bernvi, as his research on white sharks unveils the hidden depths of the world’s mightiest predatory fish, Carcharodon carcharias. Prepare to be captivated by the extraordinary story that traces back to where it all began.

Det finns över 90 arter av valar i världen. I Sverige förekommer 20 av dessa valarter. I denna bok kan du läsa om blåval, vitval, tumlare, späckhuggare, halvspäckhuggare, kaskelot, dvärgrätval, knölval, gråval, flasknosdelfin, sydkapare, nordkapare, Sowerbys näbbval, småhuvudval, narval, grindval och grönlandsval och många fler. Lär dig om hur tandvalar hittar sitt bytesdjur med hjälp av ekolokalisering, hur valar kommunicerar, vad som hotar valar och hur intelligenta de är. Vad gör valarna för nytta i havet? Vad äter de och vilka finns i Sverige?