Dick Kling – författare

Behövs det så många krångliga regler? Vi lever i ett genomreglerat samhälle. Inte bara staten utan också kollektivavtal och företagskontrakt sätter en tvångströja på oss. Den hindrar vår frihet som individer, vår kreativitet som företagare och vårt samhälles utvecklingskraft. Och varje år tenderar fler områden att bli reglerade och reglerna att bli allt mer detaljerade. Men det behöver inte vara så! Eget ansvar, moral och ambitioner är viktigare än paragrafer. Tillit människor emellan, enkel och tydlig lagstiftning och att grova brott beivras är ett viktigare kitt än tusentals regler för att hålla ihop ett samhälle. Historien visar att det enkla är både möjligt och fruktbart. Regelkrångel beror mer på politisk klåfingrighet och byråkratisk ängslan än på viljan att skydda människor från andra och sig själva. På bostadsmarknaden, arbetsmarknaden, skatteområdet och för de sociala trygghetssystemen har ståtliga pyramider byggts upp som nu hindrar mer än de hjälper. Det är dags att riva både dessa och andra regelpyramider. Dick Kling är fil dr i nationalekonomi och har bl a arbetat som statssekreterare på  Finans-   departementet, VD för Ekonomi - fakta och EU-fakta och stabschef på Svenskt Näringsliv. Han har skrivit flera böcker på bl a Timbro förlag och under senare år varit verksam som managementkonsult.   9789188713308

Innehållet i Svensk Tidskrifts årsbok 2012 är ett resultat av läsarnas prioriteringar. Redaktionen har valt ut de 20 mest lästa författarnas mest lästa texter från 2012. Ämnen som tas upp är bl a värdet av att läsa döda poeter, vinstförbud, skatter, bostadspolitik, integration, nationalekonomi, energipolitik och Håkan Juholt. Kort sagt många av de ämnen som präglade debatten 2012.

Hösten 2013 har det gått 30 år sedan 100 000 personer tågade från Humlegården till riksdagen för att protestera mot det socialdemokratiska förslaget om löntagarfonder. Hur kunde ett försök att socialisera näringslivet som var så radikalt att det italienska kommunistpartiet förkastade en likartad idé gå så långt? Varför var motståndet från näringsliv och borgerliga partier så svagt till en början? Hur gick det till när man till slut lyckades stoppa förslaget? Det är några av de frågor som besvaras i den här antologin, som både består av nyskrivna texter och av artiklar som publicerats i Svensk Tidskrift under året. Men det här är inte bara en historiebok. Frågan är relevant idag – även om få driver just ett införande av löntagarfonder. Idag handlar debatten istället om vinster i välfärdsföretag. Begrepp som ’övervinster’ hörs åter och det finns fortfarande en brist på förståelse för företagandets villkor. Det institutionella ägandet är starkt och kollektiva pensionsfonder dominerar ägandet på börsen. Var löntagarfonderna sista försöket att socialisera Sverige – eller finns drivkrafterna kvar om än i annan form?