Dimitris Alevras – författare

I Granta #7 om service gör nya och etablerade författare en översyn av ett ord som väcker känslor och skapar debatt. Lars Berge ringer till bredbandssupporten och granskar servicesamhället, debutanten Julia Stenroth skildrar det monotona arbetet på en svinfarm och Dimitris Alevras berättar om en nybliven nattklubbschef omgiven av spritfläckar och minnen. Ida Therén ritar upp June Mansfield Millers liv och Susanna Alakoski beskriver sjukvårdsupplysningens tjänster. Åke Smedberg skriver om komplexa relationer i en trött småstad och så undersöker Elin Cullhed maktbalansen i ett familjehem. Ur internationella Granta kommer bland annat en berättelse om ett butiksbiträde som gör allt för sin kund, en novell om en dubbelarbetande mamma och en historia om dödshjälp.

Svenska Granta är del av ett internationellt nätverk med engelskspråkiga Granta som nav. Tidskriften grundades av studenter i Cambridge i slutet av 1800-talet. År 1979 fick den sin nuvarande form som en arena för nyskriven skönlitteratur och litterära reportage. I dag finns Grantaredaktioner i ett tiotal länder världen över, från Kina till Brasilien.

www.albertbonniersforlag.se/granta

Twitter/Instagram: GrantaSweden

Skruvarna som slitits ur sina fästen blänkte i eftermiddagsljuset. Våldet var uppenbart. Tittade man noga tycktes mässingsskenan fortfarande svaja en aning, som om den när som helst skulle lossna också i andra änden och falla ner.

En del klarar det inte är ett bidrag ur Granta #7: Service. Granta är en tidskrift som lyfter fram starka berättelser och oväntade perspektiv. Noveller och romanutdrag samsas med reportage och självbiografiska berättelser, nyskrivet svenskt material med översättningar, och etablerade skribenter med nya röster. Svenska Granta bygger på ett nära samarbete med såväl den engelskspråkiga förlagan som det tiotal andra systerutgåvor som de senaste åren startats runt om i världen. Tidskriften utkommer två gånger om året. Ett urval texter ur svenska Granta finns även tillgängliga som e-singlar.

Gömda på ett tåg tar sig Simos och hans vän Aristidis till Sverige i slutet av sjuttiotalet. De är båda barn till grekiska partisaner som efter inbördeskrigets slut på fyrtiotalet fick asyl i det kommunistiska Ungern. Under ett liv i utanförskap har de drömt om ett liv på andra sidan järnridån. Nu är de framme.Men hur den där drömmen egentligen ska bli verklighet har Simos ingen aning om. Han blir mottagen på ett märkligt kyligt men artigt svenskt vis och skaffar sig så småningom en familj och ett hyggligt liv i Lund. Hans innersta önskan att bli en hyllad författare eller filmregissör vill aldrig förverkligas, trots hans ansträngningar.Långt senare försöker hans son skriva honom till liv igen. Genom en komplex väv av perspektiv skildrar han hur Simos drömmar och förhoppningar landar i en relativt trygg men inte särskilt lycklig tillvaro.

En universitetsstudent tillbringar det mesta av sin tid i ett litet rum med markant mögellukt. Ett sökande och en obestämbar längtan driver honom, och samtidigt lockas han av udda personer som liksom han själv tacklas med de stora frågorna.En natt vaknar han upp till bilderna från en tv-dokumentär om den första atombomben och dess upphovsman Robert Oppenheimer. Ett ögonblick tycker han sig se någonting fantastiskt, hela världens framtid inkapslad i en kula av metall. Därefter påbörjas vad som ska komma att bli ett näst intill maniskt försök att skriva en bok för att lösa gåtan Oppenheimer.Senare träffar han fotografen Pavel, som arbetar med att slutföra en serie bilder av döda människor - vissa arrangerade, vissa verkliga. Pavels önskan är att det sista fotografiet ska vara det av hans egen döda kropp hängande från taket. Men han behöver hjälp av någon som kan ta bilden.Dimitris Alevras andra roman Mannen i rummet är en både lågmäld och omvälvande berättelse om människan och döden.Parallellt med romanen Mannen i rummet ges huvudpersonens Anteckningar om Robert Oppenheimer ut som beställningstryck och e-bok.

"Oppenheimer satt tryckt mot väggen som de andra, så nära gluggarna det var möjligt. Över bergen syntes några enstaka stjärnor, inget mer. Utropen kom tätare. Mellan dem bara ljuden av väntan: andetagen, en hands rörelse över tyg, en fot mot det kala golvet.Det är inte ödeläggelsen, tänkte han. Det är skapelsen."Robert Oppenheimer (1904-1967), var vetenskaplig ledare för Manhattanprojektet och brukar kallas atombombens fader. Här skildras fragment av hans personliga historia som pendlade mellan framgång och sammanbrott.Anteckningar om Robert Oppenheimer publiceras parallellt med Dimitris Alevras roman Mannen i rummet (Norstedts, 2018), i vilken huvudpersonen skriver dessa anteckningar.

"Oppenheimer satt tryckt mot väggen som de andra, så nära gluggarna det var möjligt. Över bergen syntes några enstaka stjärnor, inget mer. Utropen kom tätare. Mellan dem bara ljuden av väntan: andetagen, en hands rörelse över tyg, en fot mot det kala golvet.Det är inte ödeläggelsen, tänkte han. Det är skapelsen."Robert Oppenheimer (1904-1967), var vetenskaplig ledare för Manhattanprojektet och brukar kallas atombombens fader. Här skildras fragment av hans personliga historia som pendlade mellan framgång och sammanbrott.Anteckningar om Robert Oppenheimer publiceras parallellt med Dimitris Alevras roman Mannen i rummet (Norstedts, 2018), i vilken huvudpersonen skriver dessa anteckningar.

Gömda på ett tåg tar sig Simos och hans vän Aristidis till Sverige i slutet av sjuttiotalet. De är båda barn till grekiska partisaner som efter inbördeskrigets slut på fyrtiotalet fick asyl i det kommunistiska Ungern. Under ett liv i utanförskap har de drömt om ett liv på andra sidan järnridån. Nu är de framme.Men hur den där drömmen egentligen ska bli verklighet har Simos ingen aning om. Han blir mottagen på ett märkligt kyligt men artigt svenskt vis och skaffar sig så småningom en familj och ett hyggligt liv i Lund. Hans innersta önskan att bli en hyllad författare eller filmregissör vill aldrig förverkligas, trots hans ansträngningar.Långt senare försöker hans son skriva honom till liv igen. Genom en komplex väv av perspektiv skildrar han hur Simos drömmar och förhoppningar landar i en relativt trygg men inte särskilt lycklig tillvaro.

Vad är vi villiga att göra för att bli del av en gemenskap?Linus lever varannan-vecka-tillvaro i det anonyma området kring Ringvägen och Rosenlund på Södermalm i Stockholm. Både hans privatliv och hans yrkesliv har gått i stå. Av en slump får han kontakt med en bekant från barndomen, Adam. Linus får i uppdrag att hjälpa honom med att göra en film om sitt liv.Men Adam visar sig vara ett slags källarhålsgestalt. Ju mer Linus förstår om hans grumliga tankar, desto tydligare blir det att de inte bara är ord - de är också på väg att bli handling.Linus kommer allt närmre Adams kärna, som han både lockas och skräms av, kan inte låta bli att dras in i mörkret. Som om det finns något där som han saknar.Det är en märklig plats jag kommit till är Dimitris Alevras tredje roman, en spännande undersökning av vår tid, av fenomen som radikalisering, prepping, och högerextremism. Av alla de metoder som dagens storstadsmänniska tar till för att hantera tilltagande ensamhet och isolering.

"Stark litteratur varken underhåller eller uppfostrar, och Alevras skriver här stark litteratur." - SvD

"... en berättelse med kvaliteter långt utöver det vanliga." - Sydsvenskan

"Konstfärdigt och med sin koncentrerade och stringenta prosa flätar Alevras elegant samman romanens huvudteman /---/ En formsäker och fängslande 'sammanbrottsroman' med flera bottnar." BTJ

Lund är en stad i ruiner, på väg att svämma över. Sofia återvänder till uppväxtstaden hon övergivit för att rädda det som finns kvar av sin familj.

Hon vill hitta sin försvunna bror, försöka förstå det brott han begått. Kanske sona det. Hon söker upp Lidia, kvinnan som brodern lämnade åt sitt öde en mörk natt.

Utanför Lund, i ett hus vid kusten, finns modern. Trots att vågorna stiger och stormen tilltar vägrar hon överge sitt hem. Hon väntar på att få försvinna.

Dimitris Alevras återvänder till debutens Lund. I sin första roman, Världens sista kväll, sökte han sig till det förflutna, följde en familjs tillblivande. I Det här är ljuset riktar han blicken mot vår gemensamma framtid. Alevras fjärde roman är en smärtsamt vacker berättelse om en värld och en familj som är på väg att gå under.

Lund är en stad i ruiner, på väg att svämma över. Sofia återvänder till uppväxtstaden hon övergivit för att rädda det som finns kvar av sin familj.

Hon vill hitta sin försvunna broder, försöka förstå det brott han begått. Kanske sona det. Hon söker upp Lidia, kvinnan som brodern lämnade åt sitt öde en mörk natt.

Utanför Lund, i ett hus vid kusten, finns modern. Trots att vågorna stiger och stormen tilltar vägrar hon överge sitt hem. Hon väntar på att få försvinna.

Dimitris Alevras återvänder till debutens Lund. I sin första roman, Världens sista kväll, sökte han sig till det förflutna, följde en familjs tillblivande. I Det här är ljuset riktar han blicken mot vår gemensamma framtid. Alevras fjärde roman är en smärtsamt vacker berättelse om en värld och en familj som är på väg att gå under.