Djuna Barnes – författare

NYÖVERSÄTTNING

Nattens skogar av Djuna Barnes handlar om natten. Om vad kärlek och åtrå och natten gör med oss. Barnes modernistiska mästerverk utspelar sig i Paris på 1920-talet. Det är här vi möter Nora Flood, Jenny Petherbridge och Matthew O´Connor. Det är här vi möter den mystiska, excentriska, dekadenta, oförglömliga Robin Vote. Hon som alla älskar och åtrår. Hon som ingen förstår. Hon som är som natten.

   Djuna Barnes (1892-1982) var en amerikansk författare, poet och journalist. Hon var en del av den amerikanska litterära exil som levde och verkade i Paris under 1920- och 1930-talen. Nattens skogar räknas idag som ett av modernismens största och mest oförglömliga mästerverk. Det är en bok som när den väl börjat gro i dig aldrig slutar att växa.

  Denna utgåva är framtagen i samarbete mellan Modernista och Sjösala förlag.

  I ny svensk översättning av Erik Thompson och med förord av Björn Kohlström.

»Oförglömlig berättelse om två kvinnors kärlek och lidande. Att läsa den är som att dricka vin och se en pärla upplösas i glaset. Du har tagit in mer än du vet, boken bara fortsätter arbeta i dig.« Jeanette Winterson

»När jag läser Nattens skogar känner jag mig som kvinnan på omslaget; förförd, naken, inne i min egen värld tillsammans med boken, som sannerligen är en pärla.« Karenina.se

Djuna Barnes Nattens skogar, ett av den litterära modernismens mest ikoniska verk, dokumenterar amerikaner, irländare, österrikare, judar - alla i någon form av exil - i det dekadenta tjugotalets Paris, Berlin och Wien. Ingen glömmer romanens huvudpersoner efter att ha mött dem: Robin Vote, Nora Flood, Jenny Petherbridge, Matthew O Connor. Men framför allt är det Djuna Barnes rika, stämningsmättade språk, med dess djuplodande insikter i besatthetens natur, som gör Nattens skogar [Nightwood, 1936] till ett enastående prosaverk. En av den engelskspråkiga 1900-talslitteraturens stora klassiker, här i Thomas Warburtons formidabla svenska översättning. 

DJUNA BARNES [1892-1982] var en amerikansk författare, poet, dramatiker, journalist och konstnär. Hon tillhörde den legendariska amerikanska författar- och konstnärskolonin i Paris på 1920- och 1930-talen. I dag räknas hon till den engelskspråkiga modernismens stora namn, tillsammans med James Joyce, Virginia Woolf, T. S. Eliot och Gertrude Stein.

»Så bra att endast den som övat sina sinnen med poesi förmår uppskatta den så mycket den förtjänar.« T. S. Eliot

Told as through a kaleidoscope, the chronicle of the Ryder family is a bawdy tale of eccentricity and anarchy; through sparkling detours and pastiche, cult author Djuna Barnes spins an audacious, intricate story of sexuality, power, and praxis.

Ryder, like its namesake, Wendell Ryder, is many things—lyric, prose, fable, illustration; protagonist, bastard, bohemian, polygamist. Born in the 1800s to infamous nonconformist Sophia Grieve Ryder, Wendell’s search for identity takes him from Connecticut to England to multifarious digressions on morality, tradition, and gender. Censored upon its first release in 1928, Ryder’s portrayal of sexuality remains revolutionary despite the passing of time and the expurgations in the text, preserved by Barnes in protest of the war “blindly raged against the written word.” The weight of Wendell’s story endures despite this censorship, as his drive to assume the masculine roles of patriarch and protector comes at the sacrifice of the women around him.

A vanguard modernist, Djuna Barnes has been called the patron literary saint of Bohemia, and her second novel, Ryder, evinces her cutting wit and originality. The nonlinear structure and polyphonic narration pull the reader into Barnes’ harlequin world like a riptide, echoing the melodic cascade of James Joyce’s Ulysses and the avant-garde feminism of Dorothy Richardson. The novel is a rhapsodic saga that could have come only from Barnes’ pen—and politics—as impactful today upon at its first pressing, a document of sexual revolution and censorship.