Elisabet Omsén – författare

Ett vitt sken lägger sig som en hinna över Marias ögon. Hon ser ingenting. Ändå springer hon allt vad hon kan och någonstans i bakgrunden skriker hennes dotter. Det är fredagen den 19 september 1997 och Marias ansikte är täckt med en frätande vätska. Attacken är hennes exmans hämnd för att hon vill leva sitt liv i frihet. Efter 18 år av misshandel begärde hon skilsmässa. Maken svarade med att kasta syra över henne. Om inte han fick äga Maria, skulle inte någon annan man heller få njuta av hennes skönhet. Motivet i handlingen är själva grundkodexen i hedersideologin: ägandet och kontrollen av kvinnors kroppar och sexualitet. Det här är Marias berättelse, som hon minns det.

I barnboken "Pappa bor på fängelset", en verklighetsbaserad berättelse, får vi följa Kevin som besöker sin pappa på anstalten. Genom pedagogiska illustrationer ges läsaren en inblick i hur miljön på ett fängelse kan gestalta sig. Boken är skriven och illustrerad utifrån barnets perspektiv och visar vikten av närhet och glädje i en annorlunda familjesituation: att närma sig de positiva/negativa känslorna för barnet i mötet med föräldern samt göra det lättare att öppna upp för samtal. Elisabet Omsén är bosatt i Göteborg där hon arbetar som frilansfotograf. Tidigare jobbade hon extra som kriminalvårdare på bland annat Mariefred-, Skogome-, Sagsjön- och Högsboanstalterna. Elisabet kom då i kontakt med några av alla dessa barn som ska hantera vardagen när pappa och mamma avtjänar sitt fängelsestraff. Det är en situation som många gånger är skambelagd och ofta tystas ner. För att bryta det stigmatiserande mönstret behöver barnen stöd och uppmuntran. Framför allt behöver barnen få bekräftelse på att det inte är de som gjort något fel. Därför är det angeläget att med en bok visa barnen att de inte är ensamma.

Ett vitt sken lägger sig som en hinna över mina ögon. Jag ser ingenting. Ändå springer jag allt vad jag kan och någonstans hör jag min dotter som skriker. Det är fredagen den 19 september 1997 och mitt ansikte är täckt med en frätande syra. Attacken är min exmans hämnd för att jag vill leva mitt liv i frihet. Efter 18 år av misshandel begärde jag skilsmässa från min make. Han svarade med att kasta syra över mig. Om inte han fick äga mig, skulle inte någon annan man heller få njuta av min skönhet. Motivet i handlingen är själva grundkodexen i hedersideologin: ägandet och kontrollen av kvinnors kroppar och sexualitet. När Iranska riksförbundet i Sverige inte ville hjälpa mig på grund av att jag uttalat mig i media, svor jag på att ingen någonsin mer skulle få tysta mig. Att väcka debatt och off- entligt prata om kvinnors livsvillkor är min drivkraft. Som ordförande för föreningen Kvinnors Rätt kan jag göra frågan om förtryck och våld i hederns namn större än min personliga berättelse och placera in den i en politisk och samhällelig kontext. Med mitt arbete vill jag visa att jämställdhet och jämlikhet i Sverige inte, som vissa bakåtsträvare vill hävda, är likställt med omoral och kvinnors diktatur. Mycket har genom åren sagts och skrivits om mig som person. Det här är min berättelse, som jag minns det. BRÄND FRIHET: ”Min kamp mot hedersförtryck och våld” Feministen Maria Rashidi har blivit känd för svenska folket genom sin kamp mot hedersvåldet i Sverige. Nu släpper hon sin självbiografi ”Bränd Frihet”, en livsberättelse om förtryck, misshandel och frigörelse. ”Man måste förstå att hederskulturen kan ta sig olika uttryck och former, där våldet många gånger är osynligt, menar Maria Rashidi som länge arbetat aktivt med kvinno- och jämställdhetsfrågor. Genom sitt arbete kan Maria Rashidi, en av Sveriges mest välkända kvinnorättsaktivister, göra frågan om förtryck och våld i hederns namn större än sin personliga berättelse och placera in den i en politisk och samhällelig kontext. Med ”Bränd Frihet” vill hon visa att jämställdhet och jämlikhet i Sverige inte är, som vissa bakåtsträvare vill hävda, likställt med omoral och kvinnors diktatur. Som tonåring under shahens imperium kunde Maria Rashidi och hennes syskon leva relativt självständiga liv med västerländskt mode och kultur. Men den frihet hon vuxit upp med förändrades snabbt efter revolutionen 1979, när ayatollah Khomeini tagit makten. Trots löfte om frihet för alla återinförde den religiösa regimen påbudet om slöjtvång för kvinnorna. ”Han brände långsamt upp min identitet”, säger Maria Rashidi.

Miranda är ett frispråkigt barn som älskar att dansa och sjunga. Hon är alltid festens medelpunkt och kan sällan sitta still. I den kultur hon växer upp är det farligt så familjen sätter stopp för det. När hon som brådmogen liten flicka tidigt kommer in i puberteten förändras omgivningens blickar. En dag förstår Miranda vidden av släktens planer. De tänker gifta bort henne mot hennes vilja. Mammans svek, en mamma som Miranda trodde hon kunde lita på till 100 procent, bränner än i dag.Bara någon månad efter förlovningsfesten, mitt under det Iran-Irakiska kriget, flyr Miranda och hennes familj till Sverige. Väl här utgår den unga bruden från att hon ska få hjälp. Bara för att upptäcka att kulturrelativismen står i vägen. Snopet tittar Miranda på när välmenta svenskar vänder bort sina blickar för att inte lägga sig i det de kallar ”de andras kultur”. På grund av svenskarnas handfallenhet och hederspraktikens tystnadskultur kan den 23-åriga maken lugnt fortsätta sina övergrepp mot hennes 13-åriga kropp och själ. Till den dag hon får nog och bryter mot ett av hederspraktikens största tabun.

Miranda är ett frispråkigt barn som älskar att dansa och sjunga. Hon är alltid festens medelpunkt och kan sällan sitta still. I den kultur hon växer upp är det farligt så familjen sätter stopp för det. När hon som brådmogen liten flicka tidigt kommer in i puberteten förändras omgivningens blickar. En dag förstår Miranda vidden av släktens planer. De tänker gifta bort henne mot hennes vilja.Mammans svek, en mamma som Miranda trodde hon kunde lita på till 100 procent, bränner än i dag. Bara någon månad efter förlovningsfesten, mitt under det Iran-Irakiska kriget, flyr Miranda och hennes familj till Sverige. Väl här utgår den unga bruden från att hon ska få hjälp. Bara för att upptäcka att kulturrelativismen står i vägen. Snopet tittar Miranda på när välmenta svenskar vänder bort sina blickar för att inte lägga sig i det de kallar de andras kultur. På grund av svenskarnas handfallenhet och hederspraktikens tystnadskultur kan den 23-åriga maken lugnt fortsätta sina övergrepp mot hennes 13-åriga kropp och själ. Till den dag hon får nog och bryter mot ett av hederspraktikens största tabun.Den ofrivilliga bruden är en berättelse ur det verkliga livet, en berättelse som många unga invandrarflickor lever sig igenom. Här berättad av Miranda Ebrahimi.