Emma Severinsson – författare

Recension På Svaneholms slott i Skåne finns en samling kläder från slutet av 1700-talet fram till 1960-talet. En del av dessa finns utställda på slottet. Som ett led i bevarandet av samlingen för eftervärlden har Emma Severinsson skrivit boken Skräddat för herrskap, med bilder av Helene Toresdotter. Projektet har genomförts med bidrag från Riksantikvarieämbetet. Modet har alltid varit en markör för tiden det skapas i, och via kreationerna i boken får läsaren en bild av hur slottets herrskap levt under årtiondena och hur de påverkats av sin omvärld. Det här är en lättillgänglig och vacker bok med ett stort innehåll. Boken lär tilltala både historieälskaren och den modeintresserade. Den senare lär särskilt uppskatta närbilderna på plaggen, där man kan studera konstruktioner och broderier. BTJ-häftet nr 11 2022, Lektör Stina Lodén

Kläder påverkar hela våra liv. Vi klär oss, iakttar andra, konsumerar, kommunicerar, fantiserar. En del av klädernas kraft handlar om arv – alltså den historia och kultur som hänger ihop med mode, kläder och textil, som förmedlas genom traditioner och samhällsnormer.I antologin "Modearv" ger elva av landets främsta forskare och skribenter inom bland annat textilhistoria och modevetenskap exempel på hur historiska perspektiv på kläder och mode kan hjälpa oss att bättre förstå både dåtidens och dagens samhälle. Hur har synsätt förändrats över tid? Och hur förhåller vi oss till spåren av det förflutna idag? I personligt hållna essäer stiftar vi bekantskap med exempelvis puffärmsklädda knektar, nakenbadare, skinheads, män i shorts, väverskor och en sjal från Alva Myrdal. De enskilda exemplen öppnar i sin tur för diskussioner om stora ämnen såsom genus- och klassfrågor, konsumtionskultur, hantverkets roll och industrisamhällets utveckling.Frågeställningar kring kläder och textil har fått en allt högre synlighet i samhällsdebatten och samtidskulturen, vilket Mode­arv ger en lägesbild av. På så vis bidrar boken till förvissningen om att historiska perspektiv på kläder spelar roll och kan handla om så mycket mer än bara nostalgi och retroromantik.JOHANNES DAUN är fil dr i historia och arbetar som 1:e antikvarie på Textil­museet i Borås. Hans forskning rör industri-, social- och urbanhistoria samt kulturarvsfrågor. Hans senaste bok, "När man sydde kläder på fabrik", handlar om konfektionsindustrins historia.Övriga medverkande är Susanna Alakoski, Henric Bagerius, Karin M. Ekström, Tonie Lewenhaupt, Pia Lundqvist, Emma Severinsson, Marie Ulväng, Paula von Wachenfeldt, Philip Warkander och Hanna Wittrock. Bokens illustrationer är gjorda av Olivia Ekelund.

De moderna kvinnorna med korta kjolar och ännu kortare hår som jazzade sig igenom 1920-talets nöjesliv är en bild som reproduceras i populärkulturen än idag. Men de moderna kvinnorna sågs i sin samtid inte endast som nöjeslystna kommersiella produkter, utan användes som en arena för att diskutera frågor om nationalitet, rasbiologi, genus, kropp och det moderna samhällets utmaningar. De moderna kvinnorna ifrågasatte nämligen traditionella genusstrukturer, genom att idrotta, köra bilar, ställa nya krav på äktenskapet eller helt enkelt välja bort giftermål till förmån för ett självförsörjande singelliv. Samtidigt politiserades och granskades deras kroppar, korta kjolar och livsstil. Under 1920-talets första år i Sverige hade kvinnor uppnått rösträtt och juridisk likställighet i äktenskapet och nya lagar gav dem större utrymme på arbetsmarknaden. Hur skulle ett modernt framtida samhälle se ut där kvinnor uppförde sig, såg ut som, och ställde samma krav på frihet som män? Det är hur denna fråga debatterades i veckopressen som undersöks i denna bok. De moderna kvinnorna var ett globalt fenomen under 1920- och 1930-talen, men det tog sig olika uttryck i olika länder. I den svenska debatten framhölls Sverige som ett jämställdhetens förlovade land, på samma gång som det ansågs viktigt att sätta gränser för femininiteten och moderniteten för att värna om och bevara svenskheten. Det är tongångar som känns igen än idag, när nationalistiska vindar, som vill begränsa kvinnors utrymme, sveper över Sverige. Emma Severinsson, f. 1984, är historiker vid Lunds universitet. Moderna kvinnor är hennes doktorsavhandling.