"Man frågar mig om Auschwitz, men det är om skrivandets skamliga glädje jag borde berätta." - Imre Kertész

Den ungerske Nobelpristagaren Imre Kertész (1929 2016) är en av vår tids mest betydande författare. I hans verk genomskådas det Europa som både frambringat och samexisterat med två totalitära makter, det tredje riket och sovjetkommunismen.

Som överlevande från Auschwitz hade han bekantat sig med den slutgiltiga lösningen på judefrågan . Som ungrare fick han uppleva Sovjets totala dominans över invånarna, i synnerhet efter att med stridsvagnar ha kväst Ungernrevolten 1956.

I Imre Kertész och överlevandets skam ringar Erik Löfvendahl in ett författarskap som tillhör 1900-talets centrala. Med hjälp av tematiska nedslag i Kertészs romaner och tankeböcker behandlas, i en rad personligt hållna kortessäer, ämnen som sanning och fiktion, det dubbla främlingskapet, litterära förebilder, Ungerns politiska utveckling, Förintelsen och inte minst skrivandet som ett hem i det hemlösa.

Erik Löfvendahl är född i Jönköping 1954. Han debuterade som författare 1988 och har sedan dess publicerat ytterligare åtta romaner. Han har skrivit kritik i SvD och i tidningen Arbetet samt publicerat noveller i fackpress, antologier och radio.

"En personlig och koncentrerad introduktion till Kertészs böcker och filosofi, med betoning på hans samhällskritik." - Ulrika Knutson, SvD

En ung man läser litteraturvetenskap på Stockholms universitet och som många av kurskamraterna har han författarambitioner och bestämmer sig för att fullborda en roman som han tidigare påbörjat. Läsaren får både ta del av den skapande processen - den unge författarens självkritiska funderingar omkring en roman i vardande - och de besynnerliga och makabra skeenden som studenten dras in i under dessa vinterveckor. I boken av den unge författaren sitter en medelålders man häktad misstänkt för mordet på en liten flicka i det hus där han bor, en flicka som han bevisligen träffat vid ett flertal tillfällen. Denna romanhandling har kusliga likheter med den unge studentens tillvaro eftersom en ung kvinna blir mördad i hans egen trappuppgång, ett brott som han - om än tillfälligt - blir misstänkt för. Han kände den mördade kvinnan bättre än han i förstone vill erkänna för polisen, vilket naturligtvis väcker deras misstankar. Den unge studenten blir dock snart avförd från polisutredningen när sanningen kryper fram. För sin själsliga hälsas skull fortsätter studenten att skriva på sin berättelse. Allt det som han tidigare varit osäker på under inledningsfasen, inte minst om den misstänkte mannen är skyldig till mordet eller inte, klarnar nu alltmer. Det är som om historien skriver sig själv och uppenbarar saker som författaren från början inte kände till. Men mordet på den unga kvinnan i studentens trappuppgång utgör bara inledningen av en lång rad bisarra händelser iscensatta av förövaren. När författaren befinner sig i slutskedet av sin roman blir han plötsligt kidnappad av mördaren och förd till en sommarstuga. Snart ska det visa sig att mördaren har lagt upp en minst sagt egendomlig plan. Han vill att den unge författaren ska skriva hans självbiografi.

Former & uttryck är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2022. Den rymmer tematiska analyser av Pär Lagerkvists verk, men också diskussioner om Lagerkvists prosadikter, korta prosatexter och noveller från ett genreperspektiv. Till det kommer essäer om Bengt Lagerkvists tv-dramatisering av ”Hissen som gick ner i helvete” och om den novellen som skräckfiktion betraktad, om Gäst hos verkligheten som Växjöroman (eller inte), om hur Lagerkvists verk får förnyad aktualitet i ljuset av dagens krig i Europa, om en gåtfull dikt som felaktigt tillskrivits Lagerkvist i dödsannonser, skönlitterära bidrag och mycket annat.

Former & uttryck rymmer bidrag av Rolf Almström, Sam Carlquist, Petra Carlsson Redell, Cecilia Davidsson, Magnus Eriksson, Peter Forsgren, Jonas Gardell, Caroline Grimwalker, Erik Hedling, Martin Hellström, Elisabeth Hjorth, Maria Jönsson, Maria Küchen, Erik Löfvendahl, Göran Rosenberg, Niklas Schiöler, Kaj Schueler, Anna Schulze och Åsa Wintoft.

"Man frågar mig om Auschwitz, men det är om skrivandets skamliga glädje jag borde berätta." - Imre Kertész

Den ungerske Nobelpristagaren Imre Kertész (1929 2016) är en av vår tids mest betydande författare. I hans verk genomskådas det Europa som både frambringat och samexisterat med två totalitära makter, det tredje riket och sovjetkommunismen.

Som överlevande från Auschwitz hade han bekantat sig med den slutgiltiga lösningen på judefrågan . Som ungrare fick han uppleva Sovjets totala dominans över invånarna, i synnerhet efter att med stridsvagnar ha kväst Ungernrevolten 1956.

I Imre Kertész och överlevandets skam ringar Erik Löfvendahl in ett författarskap som tillhör 1900-talets centrala. Med hjälp av tematiska nedslag i Kertészs romaner och tankeböcker behandlas, i en rad personligt hållna kortessäer, ämnen som sanning och fiktion, det dubbla främlingskapet, litterära förebilder, Ungerns politiska utveckling, Förintelsen och inte minst skrivandet som ett hem i det hemlösa.

Erik Löfvendahl är född i Jönköping 1954. Han debuterade som författare 1988 och har sedan dess publicerat ytterligare åtta romaner. Han har skrivit kritik i SvD och i tidningen Arbetet samt publicerat noveller i fackpress, antologier och radio.

"En personlig och koncentrerad introduktion till Kertészs böcker och filosofi, med betoning på hans samhällskritik." - Ulrika Knutson, SvD

En ung man läser litteraturvetenskap på Stockholms universitet och som många av kurskamraterna har han författarambitioner och bestämmer sig för att fullborda en roman som han tidigare påbörjat. Läsaren får både ta del av den skapande processen - den unge författarens självkritiska funderingar omkring en roman i vardande - och de besynnerliga och makabra skeenden som studenten dras in i under dessa vinterveckor. I boken av den unge författaren sitter en medelålders man häktad misstänkt för mordet på en liten flicka i det hus där han bor, en flicka som han bevisligen träffat vid ett flertal tillfällen. Denna romanhandling har kusliga likheter med den unge studentens tillvaro eftersom en ung kvinna blir mördad i hans egen trappuppgång, ett brott som han - om än tillfälligt - blir misstänkt för. Han kände den mördade kvinnan bättre än han i förstone vill erkänna för polisen, vilket naturligtvis väcker deras misstankar. Den unge studenten blir dock snart avförd från polisutredningen när sanningen kryper fram. För sin själsliga hälsas skull fortsätter studenten att skriva på sin berättelse. Allt det som han tidigare varit osäker på under inledningsfasen, inte minst om den misstänkte mannen är skyldig till mordet eller inte, klarnar nu alltmer. Det är som om historien skriver sig själv och uppenbarar saker som författaren från början inte kände till. Men mordet på den unga kvinnan i studentens trappuppgång utgör bara inledningen av en lång rad bisarra händelser iscensatta av förövaren. När författaren befinner sig i slutskedet av sin roman blir han plötsligt kidnappad av mördaren och förd till en sommarstuga. Snart ska det visa sig att mördaren har lagt upp en minst sagt egendomlig plan. Han vill att den unge författaren ska skriva hans självbiografi.

Former & uttryck är Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift för 2022. Den rymmer tematiska analyser av Pär Lagerkvists verk, men också diskussioner om Lagerkvists prosadikter, korta prosatexter och noveller från ett genreperspektiv. Till det kommer essäer om Bengt Lagerkvists tv-dramatisering av ”Hissen som gick ner i helvete” och om den novellen som skräckfiktion betraktad, om Gäst hos verkligheten som Växjöroman (eller inte), om hur Lagerkvists verk får förnyad aktualitet i ljuset av dagens krig i Europa, om en gåtfull dikt som felaktigt tillskrivits Lagerkvist i dödsannonser, skönlitterära bidrag och mycket annat.

Former & uttryck rymmer bidrag av Rolf Almström, Sam Carlquist, Petra Carlsson Redell, Cecilia Davidsson, Magnus Eriksson, Peter Forsgren, Jonas Gardell, Caroline Grimwalker, Erik Hedling, Martin Hellström, Elisabeth Hjorth, Maria Jönsson, Maria Küchen, Erik Löfvendahl, Göran Rosenberg, Niklas Schiöler, Kaj Schueler, Anna Schulze och Åsa Wintoft.