Erik Näslund – författare

Nils Dardel är en av de mest säregna personligheterna i svensk 1900-talskonst. Med Den döende dandyn skapade han 1918 Sveriges kanske mest berömda konstverk, en målning som blivit en ikon och som ständigt roar och oroar, fascinerar och förbryllar, symbol för konstspekulation och gayrörelse.

Hans eleganta och könsöverskridande konst, ironisk och bisarr, raffinerad och naiv med många svarta och bråda djup, har funnit sig väl till rätta i vår tids kulturmönster och vunnit en ny stor publik.

I denna biografi, som första gången utkom 1988, har Erik Näslund försökt fånga skymten av människan bakom de berömda målningarna. En människa som använde konsten som ett sätt att finna stabilitet i tillvaron; möjligheten att måla av sig "demonerna" var Dardels räddning undan alkoholism och drogberoende, ångest för ett dödshotande hjärtfel och en konfliktfylld sexualitet som gjorde att han sökte anpassa sig efter den gängse normen. Vi möter familjen, kvinnorna, männen, och vännerna, Paris under tre decennier fram till resorna de sista åren i Amerika, med döden som hela tiden följde tätt inpå honom. "Vem vet om det vi kallar livet är döden och det vi kallar döden är livet?" var Dardels gäckande fråga. 

Boken kommer i en vacker kasett med Dardels Vattenfall som motiv. 

Erik Näslund är museichef, kulturjournalist, författare och dramaturg. Med sitt stora intresse för balett och modern dans har han skrivit ett flertal böcker om kultur och dans, däribland Ballets Russes : The Stockholm collection och biografier om Rolf de Maré, Birgit Cullberg och Carl Milles. Från 1989 till 2016 var han chef för Dansmuseet i Stockholm.

Rolf de Maré est le Suédois qui signifie le plus pour l'art moderne international et de la danse. Il a fondé le Ballet de Suède à Paris dans les années 1920, a été l'un des premiers qui a rassemblé des artistes modernes comme Picasso, ont fait des voyages de recherche dans le monde entier et a fondé le Musée Danse à Stockholm. Mais Rolf a aussi vécu une vie passionnante. Il aimait les voitures rapides, des corridas, des hommes beaux et élégants partis. Et il n'a jamais nié son homosexualité et ce à une époque où il était interdit par la loi. Rolf de Maré apporté une contribution unique en filmant et en documentant les cultures de danse, en particulier en Indonésie, qui a ensuite disparu. Il a couru des spectacles de variétés et lancé des superstars comme Joséphine Baker, fondé le premier magazine au monde pour la mode masculine, monsieur et a couru pendant de nombreuses années une ferme de café en Afrique. Il a ouvert le Musée de danse 1952 à Stockholm, premier musée et le seul au monde de la danse. Il est mort en 1964 à Barcelone. Sa grande fortune qu'il légua au Musée de la Danse et les principaux ouvrages de sa collection d'art, il fait don au Musée Moderne de Stockholm.

Le livre est écrit par Erik Naslund, auteur, critique, chercheur et directeur du Musée de la Danse à Stockholm. Il a également reçu avec grand succès pour ses biographies de Birgit Cullberg, Nils Dardel, Carina Ari et Carl Milles.