Ernst Wolff – författare

Under några dagar i januari varje år står den schwei­ziska ­vinter­orten ­Davos i cent­rum för världens blickar. Då samlas på inbjudan av World ­Eco­­no­mic ­Forum­ (WEF) tusentals företagsledare, ­ministrar och ­andra ­makt­­havare för att ­­dis­­ku­tera ­glo­bala ­poli­tiska och ekonomiska frågor.

Fastän stiftelsen har funnits i över femtio år har dess verksamhet förblivit märkvärdigt förborgad för en allmänhet. I medierna framställs den mestadels som ett vanligt konferens­center eller en tanke­smedja bland andra. Själv anser man sig vara en opar­tisk orga­­­­ni­­­sation i det ­glo­bala all­­män­intressets tjänst.

I sin bok Den ­diskreta världsmakten gör den tyske journalisten ­Ernst Wolff en genomlysning av World ­Economic ­Forums historia och inflytande. Han beskriver hur forumet successivt har byggts upp och idag är den ­globala elitens lobby­­orga­nis­a­tio­n nummer ett.

I styrelsen sitter representanter från så­väl världens största företag och världens mäktigaste orga­ni­sationer som cent­ral­banker och Europeiska kommissionen. Många av de bolag som är WEF:s stötte­pelare, »strategiska partner«, hör till de rikaste i världen.

Under decennierna har World ­Economic ­Forum vid sidan av det nationellt baserade demokratiska systemet for­­mu­­­le­rat politiska idéer och utformat politiska kampanjer som förändrat våra samhäl­len. WEF har ­spelat en nyckel­roll i den internationella diskussionen om ämnen som digitalisering, ­kli­mat­­för­ändringar, ­mass­­vacci­natio­ner och transhumanism.

Två reformförslag som forumet för närvarande arbetar på att för­verkliga är ­univer­sell bas­­in­komst och digitala centralbanks­valutor. De sist­nämnda ses som själva kärnan i projektet »The Great Reset«, Den stora åter­ställningen, som ­lanserades under covidpan­de­min 2020.

I sär­skilda kaderskolor har WEF utbildat genera­tioner av ­ledare från politik och näringsliv. Enligt stiftelsens ordförande Klaus Schwab har denna skolning varit mycket framgångsrik i sitt syfte att »penetrera världens regeringar«. Här har skolats politiker som Jacinda Ardern, Annalena Baerbock, Emmanuel ­Macron, ­Sanna Marin, Angela Merkel och Justin Trudeau.    

BONUSKAPITEL 1: WEF:s 117 strategiska partner

BONUSKAPITEL 2: WEF:s 2518 Young Global Leaders

OM ERNST WOLFFErnst Wolff är en tysk författare och journalist. Han har tidigare utgivit flera böcker om vad han anser vara det viktigaste området i det globala samhället, den finansiella sektorn. År 2020 utgav han Wolff of Wall Street: Ernst Wolff erklärt das globale Finanzsystem, år 2017 Finanz-Tsunami: Wie das globale Finanzsystem uns alle bedroht (på svenska 2020) och år 2014 Weltmacht IWF [IMF]: Chronik eines Raubzugs.

ERNST WOLFF OM SIN BOK

Hur kunde World Economic Forum få sådan stor makt?

Därför att de allra flesta människor inte ägnat någon uppmärksamhet åt stiftelsen.

Till detta finns två tänkbara för­kla­ringar: antingen har inte känt till att det handlar om världens största och mäktigaste lobbyorganisation för den globala eliten, eller så trodde de på hur forumet har framställt sig självt: som en organisation som bryr sig om mänsklighetens framtid och handlar utifrån ­renodlat etiska motiv.

Men år 2020 var det slut med detta. Klaus Schwab gjorde sig själv och World Economic Forum en björn­tjänst när han publicerade sin bok COVID-19: The Great Reset, eftersom den riktade allmänhetens blickar mot forumet på ett sätt som inte hade skett tidigare och ledde till en kritikstorm.

Den auktoritära attityd som många av World Economic Forums skolade »Young Global Leaders« uppvisade under covidkrisen, och de uteblivna fredssträvandena i Ukraina, har bidragit ytterligare till detta. Nedtrappningen av stiftelsens offent­liga aktiviteter visar att den befinner sig på defensiven.

Eftersom World Economic Forum är samman­flä­tad med det rådande systemet finns det emellertid ingen annan väg för forumet än att fortsätta att driva »The Great Reset«, Den stora återställningen, vidare framåt. Men det kommer med nödvändighet att leda till en alltmer omfattande konflikt med större delen av mänskligheten.

Detta i sin tur skapar en grogrund för en upplys­nings­kampanj som kan beröva World Economic Forum dess allra viktigaste trumfkort: massornas okunnighet.

Emmanuel Lévinas est le philosophe de la non-indifférence; il n’est en aucune sorte un philosophe indifférent. Son inquiétude personnelle et engagement politique ont trouvé une expression philosophique dans une quête à deux versants. Dans le versant ontologique, il cherche à montrer que même si l’homme est l’événement de compréhension de l’être, tout l’homme et toute signification ne se réduisent pas à la compréhension de l’être seul. Dans le versant politique, il s’interroge sur la possibilité de soumettre la tendance totalitaire de toute politique à une recherche de justice qui ne dépend pas finalement de la politique même. Mais ces deux versants n’en font qu’un. La découverte d’une signification qui excède la compréhension de l’être – l’éthique – fournit en même temps la source de renouvellement de la justice. Ainsi, par cette double question, Lévinas nous présente les fils conducteurs de notre enquête: une signification au-delà de la compréhension de l’être et sa portée éthique, que nous appelons «langage» et que nous explorons dans la perspective de son importance politique. Les études analytiques dans lesquelles les notions de politique et de langage fonctionnent comme clef d’interprétation mutuelle débouchent sur une critique centrée sur deux problèmes: l’impossibilité d’interpréter la signifiance de l’autre et le danger inhérent à la conception d’une justice dépassant l’Etat.