Fred Hocker – författare

När skeppet Vasa förliste i augusti 1628 följde omkring 30 personer med ner i djupet. Båtsmän, hustrur och barn hörde till dem som omkom. Men vilka var de, och vad gjorde de ombord? När vraket bärgades och grävdes ut hittades kvarlevor av 15 personer, och under de senaste årens forskning har historiker, osteologer, DNA-forskare och experter på isotopanalys kommit dessa personer nära. Nu vet vi inte bara hur de dog utan även något om hur de hade det i livet. Möt paret som dog i varandras armar, pojken med de fina skorna och många fler.

Medverkande författare: Marie Allen, Kimberly Andreaggi, Anna Kjellström, Kerstin Lidén, Al Saguto, Anna Silverulw och Andreas Tillmar samt redaktörerna Anna Maria Forssberg och Fred Hocker.

När Vasa bärgades 1961 uppenbarades en förlorad värld i svindlande detalj. Bland de mest märkvärdiga fynden fanns en mångfald rester av master och segel. Normalt ger skeppsvrak sparsamt med ledtrådar till hur deras skrov sett ut ovan vattenlinjen, men på Vasa fanns de lägre masterna, en myriad av block och taljor, hundratals meter rep, och mest iögonenfallande hela nio segel som överlevt skeppets tid under vatten.

De unika fynden utgör en enastående möjlighet att rekonstruera riggen i detalj och skapa en bild och förståelse av hur skeppen manövrerades och seglades under 1600-talet. Med sin segeltyp, rigg och navigationsinstrument skiljer sig Vasa helt från 1800-talets traditionella fullriggare, och artefakterna från Vasa ger en levande bild av sjömannaskap under de stora segelskutornas århundraden. 

Denna första del av Vasa II Rigging and sailing a Swedish warship of 1628 berättar om de över tusen olika föremål av trä, metall och tyg delar som sammantaget är den mest kompletta rigg som överlevt sedan före sekelskiftet 1800. De har givit förutsättningarna för den livfulla rekonstruktionen och iscensättningen av segelverket och sjöegenskaperna hos det kraftfulla krigsskepp från 1628 som Vasa är.