Galjonsfigurer snidade i trä har en visuell kraft som nyttjades av redare och kungar under segelfartygens epok. Samma levande uttrycksfullhet lockar idag både privata samlare och besökare på maritima museer.
De är också ett bra exempel på hur föremål kan vandra genom tid och rum, mellan olika sammanhang, och ha skilda och varierande betydelser. Forskarna bakom Galjonsfigurens många öden och äventyr samlas runt begreppet och artefakten ”galjonsfigur” och utforskar några av de kontexter där de gamla föremålen och praktikerna aktiveras i nya meningsskapande sammanhang.
Galjonsfiguren är inte bara en artefakt, den utmanar också standarduppdelningen mellan konst och hantverk. Benämningen fångar även in en typ av praktiker där symboliska bilder används som ikoner för skilda intressen och målsättningar. Figuren är värdeladdad och idag har begreppet fått en överförd, vidgad betydelse där det kan beteckna en frontfigur som blir en sinnebild för en grupp med specifika intressen, precis som den i trä snidade förlagan.
Författarna fördjupar samtalet om hur berättelser, minnen och kunskaper skapas och galjonsfiguren utgör ett tacksamt exempel. Envar med intresse för kulturminnen – såväl föremål som berättelser – finner här tänkvärda resonemang om nya sätt att se på ting i samlingar och utställningar.
Medverkande
Henrik Alexandersson, institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Annika Bünz, institutionen för Kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Anneli Palmsköld, institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Ann-Louise Sandahl, Högskolan Dalarna
