Gill Bennett – författare

Vi har kommit långt från de religioner, myter och grundarberättelser som lade grunden till människans tidiga förståelse av världen och allting i den, och våra kunskaper har på senare tid ökat exponentiellt. I den här boken diskuterar ledande forskare inom konst och vetenskap hur kunskap och information har bevarats och förmedlats i historien, vilket leder oss fram till dagens digitala tidsålder och de många utmaningar som den ställer oss inför, inte minst beträffande våra persondata.

Kommer vårt informationssamhälle, under växande spänning mellan en kunskapselit och dem som känner sig utestängda från offentlig diskussion och beslutsfattande, liksom under ökad friktion om tolkningsfrihet och yttrandefrihet i den akademiska världen, att bli en upplysningstid eller går vi in i en ny mörk tid för kunskapen? 

Texterna i den här illustrerade antologin härrör från det internationellt välrenommerade Engelsbergsseminariet 2018. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Mattias Hessérus.

We have come a long way from the religions, myths and foundation stories that created the bedrock of man s early understanding of the world and everything in it, and our stock of knowledge has increased exponentially in recent times. In this volume leading scholars in the arts and sciences discuss how knowledge and information have been preserved and transferred throughout history, bringing us up to today s digital age and the multiple challenges it presents, not least with regard to our personal data.

Amid growing tension between a cognitive elite and those who feel excluded from public discourse and decision making, alongside increasing friction in academia over freedom of interpretation and expression, will our information society turn out to be an era of enlightenment or are we entering a new dark age for knowledge?

The admonition that we should learn from history is well known. But what does that actually mean?

Advocates of applied history argue that historical studies can be used in practice and provide guidance for the future. Decision-makers and political leaders can gain perspective, find clues to where a trend could lead, and assess what consequences an action could have.

But the growing popularity of applied history obscures the fact that ever since Ancient Greece, historians have analysed the big political, economic and military issues from similar perspectives and approaches. Each generation of historians has developed their research based on previous ideas and knowledge, with the goal of understanding their own era by studying the past. 

Classics of Applied History takes a broad and ambitious approach to how historical knowledge is created, taught and used in different periods. A wide range of texts are presented in the book, which together create an overview of, as well as insight into, this always topical subject.

Uppmaningen att lära av historien är välbekant. Men vad betyder det egentligen? Förespråkarna för tillämpad historia menar att historiska studier kan användas praktiskt och ge vägledning för framtiden. Beslutsfattare och politiker kan få perspektiv, hitta ledtrådar till vart en utveckling kan leda och bedöma vad ett agerande kan få för konsekvenser.

Men den tillämpade historiens ökade popularitet skymmer det faktum att historiker ända sedan antikens Grekland har analyserat de stora politiska, ekonomiska och militära frågorna med liknande perspektiv och tankesätt. Varje generation historiker har utvecklat sin forskning på basis av tidigare idéer och kunskap med målet att förstå sin samtid genom att studera det förflutna.

Klassiker inom tillämpad historia tar ett stort och ambitiöst grepp om hur historisk kunskap skapas, lärs ut och används under olika epoker. I boken presenteras ett brett urval av texter från till exempel Niccolò Machiavelli, E.H. Carr, Ernest May och Margaret MacMillan, som tillsammans skapar både överblick och insikt i detta ständigt aktuella ämne. Varje text introduceras och placeras i sitt historiska sammanhang av en nu verksam historiker.

I en allt farligare värld har underrättelsetjänstens roll aldrig varit mer kritisk. Sverige och världen står inför allt fler alarmerande konflikter. Hemliga aktiviteter, oavsett om det är i form av subversion, desinformation eller hemliga operationer, är centrala i det internationella maktspelet. Det har aldrig varit viktigare att förstå värdet av underrättelsearbetets roll inom områdena diplomati, statskonst och krig. Denna högaktuella samling essäer samlar världsledande underrättelseforskare och tjänstemän från USA, Storbritannien, Kanada och Sverige för att bedöma hur information, både hemlig och offentlig, har påverkat konflikter från det analoga förflutna till det digitala nuet. Den utgör en diskussion om hur underrättelseverksamhet idag utövas för att stödja eller undergräva internationell säkerhet samt försöker utröna vad som är god praxis för politiker och beslutsfattare när de tillämpar historiens lärdomar för att förstå vår samtid.