Göran Hermerén – författare

Part VIII probes psychosocial and cultural factors affecting judgment and decisions about translational stem cell research, and Part IX explores problems and procedures raised by an examination of the evaluation of stem cell research projects in research ethics committees.

Part VIII probes psychosocial and cultural factors affecting judgment and decisions about translational stem cell research, and Part IX explores problems and procedures raised by an examination of the evaluation of stem cell research projects in research ethics committees.

Some widely beliefs about the goals of medicine are: we know what they are, they have always been the same, and they do not conflict with each other. In this book all these beliefs are questioned. It will be shown that when trying to achieve the ends of medicine at different times old goals have changed and new ones appeared. Between different medical goals tensions and clashes exist which may cause difficult ethical problems. Kurt Fleischhauer, born in 1929, is a medical doctor and emeritus professor of anatomy. He was from 1968 director of the Anatomical Institute of the University of Bonn. From 1985 to 1992, he was Rector (Vice-Chancellor) of Bonn University. He has numerous publications particularly on the histology and pharmacology of the central nervous system, and on general aspects of medicine. Göran Hermerén, born in 1938, is a philosopher and emeritus professor of medical ethics at Lund University, Sweden. He is currently President of the European Group on Ethics in Science and New Technologies, Brussels, and involved in several EU-funded research projects. He has numerous publications, mainly on ethical problems in medicine, besides authoring and editing books on research ethics. Extract from a review in Medicine, Health Care and Philosophy; A European Journal, volume 11, no. 2, June 2008: "In short, this is a book worth reading. It serves as a good starting point for those who wish to understand how ethical problems emerged in medicine, how they were conceptualized in different times and what is the state of affairs now in analyzing these issues." Jozsef Kovacs

Rankning och bibliometriska mätningar breder ut sig. Forskningens och forskares kvalitet uttrycks många gånger i termer av citeringsanalyser och andra bibliometriska mått. Sådana bedömningar läggs också till grund för bland annat initiativ till samarbeten, sakkunnigprövningar och resursfördelning. Vid ett seminarium i maj 2010 diskuterades mätningarnas utbredning samt dess konsekvenser för forskning och kunskapsutveckling. I denna rapport sammanfattas delar av seminariets presentationer och diskussioner. Några frågor som diskuterades är: går det att mäta vetenskaplig kvalitet på det sätt som görs, och ger dessa mätningar en rättvis och på lång sikt hållbar bedömning av kvalitet? Särskilt uppmärksammades den begränsade användbarheten av bibliometri och rankning för att mäta kvalitet i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Vid seminariet ägnades också stort utrymme åt frågor rörande vilka konsekvenser den utbredda länkningen och bibliometrin kan förväntas få för forskares och forskningens villkor - och i förlängningen för forskningens kvalitet och för kunskapsutvecklingen i stort.