Rankning och bibliometriska mätningar breder ut sig. Forskningens och forskares kvalitet uttrycks många gånger i termer av citeringsanalyser och andra bibliometriska mått. Sådana bedömningar läggs också till grund för bland annat initiativ till samarbeten, sakkunnigprövningar och resursfördelning. Vid ett seminarium i maj 2010 diskuterades mätningarnas utbredning samt dess konsekvenser för forskning och kunskapsutveckling. I denna rapport sammanfattas delar av seminariets presentationer och diskussioner. Några frågor som diskuterades är: går det att mäta vetenskaplig kvalitet på det sätt som görs, och ger dessa mätningar en rättvis och på lång sikt hållbar bedömning av kvalitet? Särskilt uppmärksammades den begränsade användbarheten av bibliometri och rankning för att mäta kvalitet i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Vid seminariet ägnades också stort utrymme åt frågor rörande vilka konsekvenser den utbredda länkningen och bibliometrin kan förväntas få för forskares och forskningens villkor - och i förlängningen för forskningens kvalitet och för kunskapsutvecklingen i stort.

Rankning och bibliometriska mätningar breder ut sig. Forskningens och forskares kvalitet uttrycks många gånger i termer av citeringsanalyser och andra bibliometriska mått. Sådana bedömningar läggs också till grund för bland annat initiativ till samarbeten, sakkunnigprövningar och resursfördelning. Vid ett seminarium i maj 2010 diskuterades mätningarnas utbredning samt dess konsekvenser för forskning och kunskapsutveckling. I denna rapport sammanfattas delar av seminariets presentationer och diskussioner. Några frågor som diskuterades är: går det att mäta vetenskaplig kvalitet på det sätt som görs, och ger dessa mätningar en rättvis och på lång sikt hållbar bedömning av kvalitet? Särskilt uppmärksammades den begränsade användbarheten av bibliometri och rankning för att mäta kvalitet i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Vid seminariet ägnades också stort utrymme åt frågor rörande vilka konsekvenser den utbredda länkningen och bibliometrin kan förväntas få för forskares och forskningens villkor - och i förlängningen för forskningens kvalitet och för kunskapsutvecklingen i stort.

Rankning och bibliometriska mätningar breder ut sig. Forskningens och forskares kvalitet uttrycks många gånger i termer av citeringsanalyser och andra bibliometriska mått. Sådana bedömningar läggs också till grund för bland annat initiativ till samarbeten, sakkunnigprövningar och resursfördelning. Vid ett seminarium i maj 2010 diskuterades mätningarnas utbredning samt dess konsekvenser för forskning och kunskapsutveckling. I denna rapport sammanfattas delar av seminariets presentationer och diskussioner. Några frågor som diskuterades är: går det att mäta vetenskaplig kvalitet på det sätt som görs, och ger dessa mätningar en rättvis och på lång sikt hållbar bedömning av kvalitet? Särskilt uppmärksammades den begränsade användbarheten av bibliometri och rankning för att mäta kvalitet i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Vid seminariet ägnades också stort utrymme åt frågor rörande vilka konsekvenser den utbredda länkningen och bibliometrin kan förväntas få för forskares och forskningens villkor - och i förlängningen för forskningens kvalitet och för kunskapsutvecklingen i stort.