Gösta Arvidsson – författare

Gustavsberg som försvann och kom igen   Boken tar år 1937 som utgångspunkt, det år Kooperativa Förbundet, KF, köper den anrika porslinsfabriken tillsammans med stora markområden, över 700 bostäder, rederiverksamhet och mycket mer. Det blir en vändpunkt i Gustavsbergs historia och startskottet för en stor omvandling av hela samhället. Den gamla bruksorten i skärgården förvandlades till en modern förebild. I fabriken utvecklades konstgods och industridesign i toppklass.  

Med hjälp av initierade författare, flera med personliga erfarenheter av arbete på fabriken, liksom referat ur dåtidens lokalpress, växer en bild fram av med- och motgångar, visioner och sällsamheter.  

Nyinflyttade, historie- och konstintresserade liksom besökare kan med hjälp av boken promenera omkring och få kännedom om alla pärlor i samhället, flera förklarade som riksintressanta; Runda huset, Porslinsmuseet, Tornhuset, fabriksbyggnaderna, konstnärsateljéerna. Här finns också en vandring till ett flertal konstverk utomhus.  

De historiska rötterna speglas via personerna bakom de gamla gatunamnen. Vi får dessutom en dos levande äldre historia via en beskrivning av skatterna i Porslinsmuseet, en byggnad som välkomnar med sin fantastiska fasad och där verksamheten numera drivs av Nationalmuseum. Personliga berättelser ger liv och färg åt framställningen.   

Den moderna historien skildras bland annat genom fördjupning i yrkena som givit namn åt de olika kvarteren i Porslinskvarteren, ett byggprojekt daterat 2010-och 2020-tal. Här, och i närbelägna nya Seglarbyn, har åtta byggbolag skapat moderna, miljövänliga bostäder som alla knyter an till den ursprungliga fabriksmiljön. Flera av arkitekterna berättar om sina tankar bakom sina hus. Närheten till den konstnärliga verksamheten är också här väl synlig, både i parkstråket och i trappuppgångar.  

Medan kreativiteten flödade i Gustavsbergs studio under flera decennier, med berömdheter som konstnärliga ledaren Wilhelm Kåge, Karin Björquist, Berndt Friberg, Stig Lindberg och Lisa Larson och många fler, pågick en annan produktion några hundra meter bort, utifrån den tysta designen, den som möjliggjorde att det berömda konsthantverket kunde nå de högsta höjderna. Miljonerna rullade in från försäljning av toalettstolar, handfat, badkar och praktiska plastföremål för hemmet. En av de främsta industridesignerna berättar i boken.  

Bistrare tider kom med nedläggning och försäljning, men Gustavsberg lever vidare som centrum för konst, design och konsthantverk. Och ny produktion, också den med inriktning på hälsa, hygien och skönhet, har tillkommit. Om detta och mycket mer berättas i den rikt illustrerade Gustavsberg som försvann och kom igen.      

Då demokratins dörrar öppnades

Lars Johan Hierta var en ovanligt verksam person under ett halvt sekel av 1800-talet. De flesta känner honom som orädd publicist och ägare av Aftonbladet. Tidningen utmanade regelbundet den offentliga makten, men utkom ständigt under delvis nytt namn. Ändå tillhörde Hierta själv i högsta grad maktsfären: han satt i mer än fyrtio år i riksdagen; han startade en rad företag inom olika branscher; han blev bokförläggare; han umgicks med författare som Carl Jonas Love Almqvist som han i det längsta höll under armarna; Jenny Lind och många andra umgicks i hans hem. Hierta stred för såväl kvinnans som barnens rättigheter. Han pläderade för agans avskaffande, för frihandel och för humanare fångvård.

I riksdagen satt Hierta först i adelns gynnade stånd, men sedan för borgarståndet. I flera decennier arbetade han outtröttligt för en folkvald riksdag, var en mycket flitig motionsskrivare och debattör, retade gallfeber på de konservativt förstockade men hade vänner och uppbackare på andra håll i riksdagen.

I denna rika volym, både bild- och textmässigt, möter läsaren Lars Johan Hierta och hans tid från parkett. Här finns en puls med ett brett spektrum av liv och rörelse från den tidens verklighet.

Gösta Arvidsson är författare och bosatt i Sollentuna och Fårösund. Han har bland annat en rad kulturhistoriska, konst och konsthantverksböcker bakom sig, senast tre volymer om klassiska Stockholmskrogar: "Vi ses på Baren", "Vi ses på Stopet" och "Vi ses på Freden". Arvidssons specialitet är att söka material i arkiv, bibliotek, äldre brevsamlingar, minnesanteckningar, manus, riksdagsprotokoll, artiklar vilket ofta leder till att han finner nytt material, nya svar och med detta också avlivar "gamla sanningar".

________________________________________________________________________________________________________ "En detaljerad och färgstark skildring av det svenska samhälle som Hierta (18011872) levde och verkade i och förändrade i grunden." Mattias Svensson, Svenska Dagbladet