Gun-Britt Wärvik – författare

Lärarutbildning, makt och politik är en forskningsantologi som synliggör hur lärarutbildningar formas i ett spänningsfält mellan högskola, skolpolitik, profession, media och överstatliga aktörer som OECD. Boken skiljer mellan politiken, det vill säga statliga beslut och reformer, och ”det politiska”, det vill säga hur gränser, hierarkier och kunskap ordnas inom och kring lärarutbildning.Genom kritiska analyser visar forskarna hur lärarutbildning organiseras och styrs och hur detta inverkar på lärarprofessionen. Boken behandlar också historiska rörelser – från seminarie­traditioner till akademisering och övernationell styrning – och beskriver hur forskningsfältet har utvecklats i Sverige och internationellt. Sammantaget visas att lärarutbildning är mer än en utbildning – den är en arena där frågor om kunskap, politik och profession stöts, blöts och omförhandlas. För att hitta hållbara vägar framåt pekar forskarna på behovet av långsiktig styrning, starka forskningsmiljöer och en genomtänkt koppling mellan vetenskap och praktik.Boken vänder sig till lärarutbildare, lärarstudenter och lärare samt till skolhuvudmän och politiker.

Att analysera makt och inflytande är viktigt för att förstå utbildningens villkor och uppgifter i samhället. Med hjälp av sådana analyser kan man förklara varför pedagogiska verksamheter ser ut som de gör och vad som ligger bakom framgångar och misslyckanden. Det är särskilt viktigt att visa på de situationer där maktutövande leder till segregering, diskriminering eller favori­sering inom skolans värld.Utbildning – makt och politik belyser en rad aktuella frågor om utbildningspolitik och maktutövning inom utbildningsområdet. Bland annat behandlas frågor om profession och politik, betydelser av marknadstänkande och konkurrens i skolans värld, och innebörden av internationella jämförelser för utbildningspolitiken. Boken riktar sig till högskolestudenter, till exempel på lärarutbildningarna, och andra som intresserar sig för dessa frågor.

Hur villkoras ungdomars och vuxnas lärande i olika utbildningssammanhang? Vilka olika omständigheter och förhållanden inverkar på det som sker i pedagogisk verksamhet? Hur möjliggörs och begränsas pedagogisk utveckling? Sådana frågor hör hemma i praktiknära forskning. Samtliga texter i denna bok utgår från en specifik inriktning i sådan forskning – teorin om praktikarkitekturer. Denna teoribildning hjälper oss att analysera och förstå utbildningspraktiker som en del av större, språkliga-kulturella, sociala-politiska och materiella-ekonomiska sammanhang. På så vis förklaras också vad som framstår som möjligt och rimligt att göra i en given situation: vad som sker i detta klassrum, varför förändringsinitiativ går i en viss riktning, eller varför vissa grupper av individer tenderar att exkluderas i ett visst utbildningssammanhang.Boken riktar sig till studenter och forskare intresserade av praktik­nära forskning och praktikteorier men kan också användas av lärare, rektorer och andra pedagogiskt verksamma, exempelvis i kompetensutveckling och för kvalitetsarbete.

Vad är yrkesdidaktik? Hur ser yrkesämnenas didaktik ut? Tolv lärare på gymnasieskolans yrkesprogram som bedrivit egna licentiatstudier belyser här, tillsammans med några forskare, hur yrkesdidaktik kan ta form i en svensk kontext. Författarna lyfter viktiga aspekter av yrkeslärares arbete, så som bedömning, yrkesidentitet och relationen mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen. Yrkesdidaktikens mångfald synliggör kunskapsområdet yrkesdidaktik för såväl yrkesverksamma lärare och skolledare på yrkesprogrammen som för yrkeslärarprogrammets studenter, lärarutbildare och handledare. Antologin är ett resultat av en forskarskola i yrkesämnenas didaktik, där flera lärosäten samverkat. Redaktörer för antologin är Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, Viveca Lindberg, docent i didaktik och lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet samt Gun-Britt Wärvik, docent i pedagogik och lektor vid Göteborgs universitet. Den här boken syftar till att bidra till diskussionen om vad yrkesdidaktik kan tänkas vara i relation till Gy 2011 för gymnasieskolan. Genom en rad konkreta exempel illustreras en mångfald av yrkesdidaktiska uttryck. Antologin fångar viktiga aspekter av yrkeslärares arbete och förutsättningarna för dessa. Andreas Fejes, Viveca Lindberg och Gun-Britt Wärvik det [har] varit otroligt spännande att ta del av bokens olika kapitel. Den bredd och mångfald som visas upp i de olika bidragen gör att många olika aspekter av yrkesutbildningen blir belysta. Rubrikerna till bokens olika delar kan också fungera som en karta över det yrkesdidaktiska landskapet. Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet Innehåll Medverkande Förord 1. Introduktion Viveca Lindberg, Andreas Fejes & Gun-Britt Wärvik 2. Vad är ett yrkesämne? Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik 3. Simuleringsaktiviteter i metodrum Ingela Leibring 4. Entreprenörskap i hantverksprogrammet Jessica Wallin & Andreas Fejes 5. När eleverna äger kunskapen Ola Lindholm 6. Att bygga sig till kunskap Magnus Fjellström 7. Reflektion genom digital dialog Gunilla Berg Christoffersson 8. Tid för handledning Åsa Mårtensson & Per Andersson 9. Lärares samverkan för yrkeskunnande Maria Christidis & Viveca Lindberg 10. Matematik för yrkeskunnande Karolina Muhrman 11. Återkopplingspraktiker i frisörutbildningen Anna Öhman 12. Bedömning för yrkeslärande Martina Wyszynska Johansson & Per-Olof Thång 13. Yrkeslärares kompetensutveckling Susanne Köpsén & Per Andersson 14. Lärande identiteter i frisörutbildningen Eva Klope 15. Yrkesdidaktik och bildning Ruhi Tyson 16. Yrkesdidaktiska vägval Ingrid Carlgren 17. Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden Andreas Fejes, Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik

This book draws on experiences from a range of vocational education systems in different nation states and re-examines the purpose of providing experiences outside educational institutions; the kinds and extent of those experiences; and efforts made to ensure the integration of students’ experiences across sites. Analyses of the various vocational education systems, their purposes and practices across nations, and challenges experienced by different stakeholders illustrate different approaches to the integration of learning at different sites. The book includes a consideration of what constitutes the integration and reconciliation of experiences, and their attendant educational implications. This extends an appraisal of the concepts of integration, reconciliation, curriculum and work readiness, each of which has a range of connotations. Integration or reconciliation is differentiated from transfer of learning, which is commonly based on simple assumptions that the educational institutions will provide theory and that the workplaces will provide practice from the workplaces, and that the two can be easily linked by students. The contributions from different nation states clearly demonstrate that integration is a collaborative process and requires the agency of stakeholders operating at global, national and specific learning site levels.