453 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
453 kr
Skickas inom 3-6 vardagar
110 kr
Skickas
154 kr
Skickas
Vad skulle en motståndets estetik kunna vara i dag? Texterna i den här boken förhåller sig alla på olika sätt till Peter Weiss stora, antifascistiska roman Motståndets estetik (1975–81) och till frågan om dess betydelse och relevans i vår tid, när en ny ytterhöger och nya fascismer intar offentlighetens scener och politikens rum.
Boken innehåller tidigare otillgängliga artiklar av Peter Weiss och Gunilla Palmstierna-Weiss, kontextualiserande essäer av de tongivande Weisskännarna Magnus Bergh och Werner Schmidt, samt nyskrivna texter av några av samtidens mest framstående internationella poeter, kritiker och intellektuella, däribland Jacques Rancière, Anna Hallberg, Alberto Toscano, Sven Lütticken och Esther Leslie.
Motståndets estetik hävdar att det är genom att tillägna sig konst och kultur som ett effektivt motstånd mot fascismen kan formas. Från sitt eget perspektiv, sin egen tid, insisterar den på att historien om det motståndet fortfarande måste kunna vara vår historia, i läsandets nu. Den här boken frågar: vad kan en sådan idé betyda i dag, hösten 2026?
Boken ges ut i samband med utställningen De besegrade: Motståndets estetik 2026, som visas på Bonniers Konsthall i Stockholm mellan den 25 augusti och den 8 november, 2026. Texterna i boken svarar på olika sätt på samma utmaning som har ställts till konstverken i konsthallens rum. De förlänger utställningens montage i nya riktningar och mot andra varaktigheter.
154 kr
Skickas
What might an aesthetics of resistance look like today? The essays in this book all engage in different ways with Peter Weiss s major anti-fascist novel The Aesthetics of Resistance (1975–81) and with the question of its significance and relevance in our time, when a new far right and new forms of fascism are taking centre stage in public life and the political arena.
The book contains previously unpublished articles by Peter Weiss and Gunilla Palmstierna-Weiss, contextualising essays by the leading Weiss scholars Magnus Bergh and Werner Schmidt, as well as newly written texts by some of today s most prominent international poets, critics and intellectuals, including Jacques Rancière, Anna Hallberg, Alberto Toscano, Sven Lütticken and Esther Leslie.
The Aesthetics of Resistance argues that it is through engaging with art and culture that effective resistance to fascism can be forged. From its own perspective, its own time, it insists that the history of that resistance must still be able to be our history, in the present moment of reading. This book asks: what might such an idea mean today, in the autumn of 2026?
The book is published to coincide with the exhibition The Defeated: The Aesthetics of Resistance 2026, on display at Bonniers Konsthall in Stockholm from 25 August to 8 November 2026. The texts in the book respond in various ways to the same challenge posed to the artworks in the gallery s spaces. They extend the exhibition s montage in new directions and towards other durations.
273 kr
Tillfälligt slut
Gunilla Palmstierna-Weiss memoarer, Minnets spelplats, spänner över åtminstone tre generationer kvinnohistoria, i princip hela 1900-talet, och fortsätter in på det nya seklet. Med utgångspunkt från släkten på sin mors sida, morfarsfar boktryckaren Peder Herzog, och på sin fars sida farfar ministern Erik Palmstierna och hans fru Ebba Carlheim Gyllensköld, beskriver hon sin och sin bror författaren och biokemisten Hans Palmstiernas uppväxt i det ockuperade Holland under kriget och bohemtillvaron bland unga konstnärer i Gamla stan i Stockholm på 1950-talet tillsammans med Derkerts, Fahlströms m fl. Kursverksamhet på Långholmen som hon var med om att initiera skulle kunna kallas moderna museets urcell. Efter studier på Konstfackskolan i Stockholm, liksom i Paris och Amsterdam, äktenskap och arbetsgemenskap med författaren Peter Weiss; många, långa resor, egna och med maken, till USA, Mexiko, Kuba, Vietnam. Hon inledde en keramisk karriär som innebar många offentliga utsmyckningsuppdrag. Slutet av 1960-talet präglades av studentradikalism och social turbulens, med Simone de Beauvoirs ord: de bästa åren. Hennes verksamhet som teater- och operascenograf ledde så småningom till samarbeten med en lång rad regissörer; Ingmar Bergman, Peter Brook, Fritz Kortner, Götz Friedrich, i Stockholm, München, New York och runt om i världen.