Peter Weiss – författare

Motståndets estetik är en romantrilogi om en grupp människor i det sena trettiotalets Europa. Deras tänkande och handlande bestäms av en enda målsättning: motstånd mot det fascistiska förtrycket.  Bokens "jag" är en ung arbetare, som oavlåtligen strävar efter att vidga sitt medvetande och sina kunskaper för att ställa dessa i kampens tjänst.  Första delen inleds med berättarens avfärd från Berlin inbördeskriget i Spanien. Den andra delen handlar om hans första år i exil, i det revolutionära Paris och i saltsjöbadsandans Stockholm. I tredje delen får vi följa berättelsen om de människor som deltog i motståndet mot fascismen fram till krigsslutet, i Alingsås, i Stockholm och i Berlin. Många går ett ohyggligt öde till mötes, och för de överlevande innebär krigsslutet ingen seger för de värden som väglett dem. Men genom att berätta om motståndet vil de hålla det levande och föra det vidare.   Motståndets estetik hälsades som ett epokgörande verk av kritiken då boken kom ut i Västtyskland 1975 - 1981, och sanmtidigt i Sverige i Ulrika Wallenströms översättning 1976 - 1981.

I november 2006 skulle den tyskspråkige men i Sverige bosatte författaren, dramatikern och filmaren Peter Weiss ha fyllt 90 år. I samband med detta ordnas ett stort internationellt seminarium av ABF i Stockholm i samarbete med Centrum för marxistiska samhällsstudier, Goetheinstitutet och Cinemateket. Det planeras också en offentlig läsning av och studiecirkel kring romantrilogin Motståndets estetik, vilket  sammanfaller med Stockholms stadsteaters planer att sätta upp pjäsen Marat/Sade under våren 2007.

Motståndets estetik är en romantrilogi om en grupp människor i det sena trettiotalets Europa. Deras tänkande och handlande bestäms av en enda målsättning: motstånd mot det fascistiska förtrycket.  Bokens "jag" är en ung arbetare, som oavlåtligen strävar efter att vidga sitt medvetande och sina kunskaper för att ställa dessa i kampens tjänst.  Första delen inleds med berättarens avfärd från Berlin inbördeskriget i Spanien. Den andra delen handlar om hans första år i exil, i det revolutionära Paris och i saltsjöbadsandans Stockholm. I tredje delen får vi följa berättelsen om de människor som deltog i motståndet mot fascismen fram till krigsslutet, i Alingsås, i Stockholm och i Berlin. Många går ett ohyggligt öde till mötes, och för de överlevande innebär krigsslutet ingen seger för de värden som väglett dem. Men genom att berätta om motståndet vil de hålla det levande och föra det vidare.   Motståndets estetik hälsades som ett epokgörande verk av kritiken då boken kom ut i Västtyskland 1975 - 1981, och sanmtidigt i Sverige i Ulrika Wallenströms översättning 1976 - 1981.

I november 2006 skulle den tyskspråkige men i Sverige bosatte författaren, dramatikern och filmaren Peter Weiss ha fyllt 90 år. I samband med detta ordnas ett stort internationellt seminarium av ABF i Stockholm i samarbete med Centrum för marxistiska samhällsstudier, Goetheinstitutet och Cinemateket. Det planeras också en offentlig läsning av och studiecirkel kring romantrilogin Motståndets estetik, vilket  sammanfaller med Stockholms stadsteaters planer att sätta upp pjäsen Marat/Sade under våren 2007.

Motståndets estetik är en romantrilogi om en grupp människor i det sena trettiotalets Europa. Deras tänkande och handlande bestäms av en enda målsättning: motstånd mot det fascistiska förtrycket.  Bokens "jag" är en ung arbetare, som oavlåtligen strävar efter att vidga sitt medvetande och sina kunskaper för att ställa dessa i kampens tjänst.  Första delen inleds med berättarens avfärd från Berlin inbördeskriget i Spanien. Den andra delen handlar om hans första år i exil, i det revolutionära Paris och i saltsjöbadsandans Stockholm. I tredje delen får vi följa berättelsen om de människor som deltog i motståndet mot fascismen fram till krigsslutet, i Alingsås, i Stockholm och i Berlin. Många går ett ohyggligt öde till mötes, och för de överlevande innebär krigsslutet ingen seger för de värden som väglett dem. Men genom att berätta om motståndet vil de hålla det levande och föra det vidare.   Motståndets estetik hälsades som ett epokgörande verk av kritiken då boken kom ut i Västtyskland 1975 - 1981, och sanmtidigt i Sverige i Ulrika Wallenströms översättning 1976 - 1981.

I november 2006 skulle den tyskspråkige men i Sverige bosatte författaren, dramatikern och filmaren Peter Weiss ha fyllt 90 år. I samband med detta ordnas ett stort internationellt seminarium av ABF i Stockholm i samarbete med Centrum för marxistiska samhällsstudier, Goetheinstitutet och Cinemateket. Det planeras också en offentlig läsning av och studiecirkel kring romantrilogin Motståndets estetik, vilket  sammanfaller med Stockholms stadsteaters planer att sätta upp pjäsen Marat/Sade under våren 2007.

Vad skulle en motståndets estetik kunna vara i dag? Texterna i den här boken förhåller sig alla på olika sätt till Peter Weiss stora, antifascistiska roman Motståndets estetik (1975–81) och till frågan om dess betydelse och relevans i vår tid, när en ny ytterhöger och nya fascismer intar offentlighetens scener och politikens rum.  

Boken innehåller tidigare otillgängliga artiklar av Peter Weiss och Gunilla Palmstierna-Weiss, kontextualiserande essäer av de tongivande Weisskännarna Magnus Bergh och Werner Schmidt, samt nyskrivna texter av några av samtidens mest framstående internationella poeter, kritiker och intellektuella, däribland Jacques Rancière, Anna Hallberg, Alberto Toscano, Sven Lütticken och Esther Leslie.  

Motståndets estetik hävdar att det är genom att tillägna sig konst och kultur som ett effektivt motstånd mot fascismen kan formas. Från sitt eget perspektiv, sin egen tid, insisterar den på att historien om det motståndet fortfarande måste kunna vara vår historia, i läsandets nu. Den här boken frågar: vad kan en sådan idé betyda i dag, hösten 2026?  

Boken ges ut i samband med utställningen De besegrade: Motståndets estetik 2026, som visas på Bonniers Konsthall i Stockholm mellan den 25 augusti och den 8 november, 2026. Texterna i boken svarar på olika sätt på samma utmaning som har ställts till konstverken i konsthallens rum. De förlänger utställningens montage i nya riktningar och mot andra varaktigheter.

Mellan december 1963 och augusti 1965 ägde i Frankfurt am Main Auschwitzrättegången rum, där några av de ansvariga för att förintelsemaskineriet fungerade ställdes inför rätta. I sin dokumentära teaterpjäs, som 1965 samtidigt hade premiär på 15 platser, omformade Peter Weiss rättegångens fakta till sånger: Sång om ankomsten, Sången om lägret, Sången bunkerblocket  

I sångerna konfronterades förövare och offer med varandra, och på detta sätt – just genom att avstå från att rekonstruera individuella upplevelser och istället betona de funktionella aspekterna – framträder tydligt skräcken i denna dödsfabrik. Samtidigt visas risken för att något liknande skulle kunna upprepas, och nödvändigheten av att förhindra detta.

Översättning av Britt G. Hallqvist, med ett efterord av Markus Huss.

What might an aesthetics of resistance look like today? The essays in this book all engage in different ways with Peter Weiss s major anti-fascist novel The Aesthetics of Resistance (1975–81) and with the question of its significance and relevance in our time, when a new far right and new forms of fascism are taking centre stage in public life and the political arena.

The book contains previously unpublished articles by Peter Weiss and Gunilla Palmstierna-Weiss, contextualising essays by the leading Weiss scholars Magnus Bergh and Werner Schmidt, as well as newly written texts by some of today s most prominent international poets, critics and intellectuals, including Jacques Rancière, Anna Hallberg, Alberto Toscano, Sven Lütticken and Esther Leslie.

The Aesthetics of Resistance argues that it is through engaging with art and culture that effective resistance to fascism can be forged. From its own perspective, its own time, it insists that the history of that resistance must still be able to be our history, in the present moment of reading. This book asks: what might such an idea mean today, in the autumn of 2026?

The book is published to coincide with the exhibition The Defeated: The Aesthetics of Resistance 2026, on display at Bonniers Konsthall in Stockholm from 25 August to 8 November 2026. The texts in the book respond in various ways to the same challenge posed to the artworks in the gallery s spaces. They extend the exhibition s montage in new directions and towards other durations.

I år är det hundra år sedan Peter Weiss föddes. Albert Bonniers Förlag uppmärksammar det genom att återutge hans båda självbiografiska romaner Diagnos och Brännpunkt från 1961–1962 under titeln Exil.

Spanning the period from the late 1930s to World War II, this historical novel dramatizes antifascist resistance and the rise and fall of proletarian political parties in Europe. Living in Berlin in 1937, the unnamed narrator and his peers—sixteen- and seventeen-year-old working-class students—seek ways to express their hatred for the Nazi regime. They meet in museums and galleries, and in their discussions they explore the affinity between political resistance and art, the connection at the heart of Weiss’s novel. Weiss suggests that meaning lies in embracing resistance, no matter how intense the oppression, and that we must look to art for new models of political action and social understanding. The novel includes extended meditations on paintings, sculpture, and literature. Moving from the Berlin underground to the front lines of the Spanish Civil War and on to other parts of Europe, the story teems with characters, almost all of whom are based on historical figures. The Aesthetics of Resistance is one of the truly great works of postwar German literature and an essential resource for understanding twentieth-century German history.