Gunnar Ekelöf – författare

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små.

En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! 

Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år.

Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. 

Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August Strindberg

Medverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft

Gunnar Ekelöf (1907–1968) har sannolikt haft större betydelse än någon annan diktare för den svenska poesins utveckling från mitten av det förra seklet fram till idag.

Svenska Akademien publicerade 2015 i sin klassikerserie Ekelöfs samtliga 14 diktsamlingar i en kritisk utgåva i två band. Nu fullbordas utgåvan genom ytterligare två volymer, den ena innehållande de fristående dikter som Ekelöf publicerade i tidningar och tidskrifter, den andra med dikter som aldrig förr har publicerats.

Under titeln Samlade dikter I−IV möter oss nu det poetiska verket i sin helhet. Anders Olsson tar i sitt nyskrivna förord fasta på den vidgade bild av författarskapet som utgåvan förmedlar, med allt från tillfällesverser och medvetna pekoral till sublima utkast till Diwan-diktningen.

Ekelöf kunde skapa dikt ur allt som han kom över, t.ex. ur det som han under ett omvälvande besök i Istanbul 1965 kom att kalla ”det stora skrotets område”. Samlade dikter I−IV kommer därmed att förena den kritiska utgåvans stränghet med den generositet som låter oss ta del av allt det skrivna i en och samma gest.

Nyskriven inledning av Anders Olsson. Vol. I−II under redaktion av Anders Mortensen och Anders Olsson, vol. III−IV under redaktion av Anders Mortensen och Daniel Möller.

Böckerna är endast tillgängliga i denna box med fyra volymer.

Gunnar Ekelöf 100 år

Den femtonde september 1907 föddes Gunnar Ekelöf – en av nittonhundratalets stora poeter i Sverige, om inte rentav den störste.   Vi uppmärksammar jubiléet med att på nytt ge ut hans samlade dikter i en volym – allt ifrån debutboken sent på jorden från 1932 till Dîwân-trilogin som han fullbordade 1967.   Därtill kommer för första gången i ny utgåva den volym med efterlämnade anteckningar, skisser och dikter som Ingrid Ekelöf några år efter hans död sammanställde under titeln En självbiografi och som utgör en rik källa för den som vill lära känna hans författarskap.   Till Samlade dikter har Jan Olov Ullén skrivit ett förord och till En självbiografi Magnus Halldin ett efterord.

”Tag och skriv”, ”Absentia animi”, ”En värld är varje människa”, ”En verklighet (drömd)”, ”Non serviam”, ”Till de folkhemske”, ”Eufori” – få poeter har lämnat så många oförglömliga dikter efter sig som Gunnar Ekelöf (1907-1968). I den svenska poesin har han en särställning; som en medveten outsider och främling inför det folkhemska samhällsbygget, som djärv förnyare av den moderna poesin, men också som traditionsorienterad vägvisare i ständig dialog med ett levande förflutet – varje generation har sin Ekelöf, och måste upptäcka honom på nytt.

I denna volym har Ekelöfs alla diktsamlingar samlats, från den sensationella starten med sent på jorden till avslutningen med den österländskt inspirerade Va¨g­visare till underjorden. Nu har de samlats som de ursprungligen mötte sin samtid; utan ändringar eller tillägg. Textredigering av Anders Mortensen och Anders Olsson, med efterskrift Anders Olsson.

Gunnar Ekelöfs två prosaböcker, Promenader och Utflykter hör till den svenska prosans klassiker. De består av en fint avvägd blandning av meditationer, minnesbilder, prosapoem och korta, graciöst antydande noveller av of��rmedlat personlig karaktär – dagboksanteckningar som ger en direkt kontakt med en av våra intressantaste diktar-personligheter. Ekelöfs prosa är osökt raffinerad i sin klara stil och anspråkslöst egensinniga livshållning, som representerar ett personligt alternativ i en likriktad civilisation.   I Verklighetsflykt ingår även två ytterligare stycken, Faraos dotter i vassen, som är en originell stockholmsbild  från trettio­talet, samt Ett fotografi – ett gripande  fadersporträtt.   I dessa lustvandringar och samtal berättar Ekelöf om sin uppväxt i Stockholm, om ungdomsåren i Paris,  då han upptäckte Stravinsky, surrealisterna och den orientaliska poesin, men också suggestivt om norrländsk ensamhet och svenska lantliga idyller. Samlingens titel är hämtad från en av Ekelöfs mest kända essäer, där han försvarar verklighetsflykten som livshållning och förälskat och charmerande skildrar sina luftslott.

"Här är den sista byn, här tar vägen slut. Här kan man äntligen ställa sig och räkna utgårdarna i norr och nordväst på ena handens fingrar.    Där den ligger i skymningen, den vidsträckta men fula och fattiga byn, ser den så dyster och obebodd ut som om den redan skulle ha dukat under för den stora vinterförlamningen. Någon enstaka varelse rör sig tyst och oförmärkt mellan de gråa stugorna, tömmer skulor eller hämtar ved och vatten – men det är som om varje ljud av mänsklig verksamhet skulle försvinna i den tomma rymden, som om världsrymden själv skulle ha sjunkit ända ner till jorden, ringlat ihop sig och lagt sig till vila med hela sin obevekliga tyngd och tystnad – utan att fästa sig vid de glesa skorstensrökarnas kraftlösa försök att lyfta upp den igen…" Promenader och utflykter är samlingstiteln på Gunnar Ekelöfs två prosaböcker Promenader (1941) och Utflykter (1947). Gunnar Ekelöfs egen benämning för dessa texter var "småprosa". Stilen pendlar mellan klar realism, avspänt kåserande och romantiskt dagdrömmeri.

Den femtonde september 1907 föddes Gunnar Ekelöf – en av nittonhundratalets stora poeter i Sverige, om inte rentav den störste. En självbiografi gavs ut första gången 1971 och är en volym med efterlämnade anteckningar, skisser och dikter som Ingrid Ekelöf några år efter hans död sammanställde och som utgör en rik källa för den som vill lära känna hans författarskap.

"Vad hjälper det en vilsen och trilsk gymnasist att han vet något om förnuftsdyrkan, utilism och den borgerliga revolutionens idéer när han läser Kellgren eller fru Lenngren? Han kommer bara att se snusförnuft och torftig sensmoral. Ge honom i stället tiden, dess umgängeston, klädedräkt bland hög och låg, gatsmuts och odörer, ekipager, musik, även slagdängor, måleri, även krogskyltar, könsmoralen, formen på glasen, dekoren på tallrikarna, matrecept, sotarpojkarnas rop, skeppen på Strömmen eller Älven, dagens on dits och bon mots, och ge honom det åskådligt …[…]Det gäller att återskapa ett slags liv, på de dödas ben sätta det kött de verkligen hade, väcka förutsättningen för ett intresse, hellre en skrattande klass än en sovande, årtalen kan man lära sig sen. Den stora framgång som Grimberg en gång hade berodde på att han försökte skriva historia på detta sätt utan att vika undan för det drastiska …" Gunnar Ekelöf, 1907–1968, var en svensk författare, poet och översättare. Han blev ledamot av Svenska Akademien år 1958.

En röst : efterlämnade dikter och anteckningar av Gunnar Ekelöf i urval och redigering av Ingrid Ekelöf.

”’Konst är någonting oanständigt och grymt.’ ’Konst betyder last. Man gifter sig inte legitimt med den, man våldtar den.’ ’Föreställningen om det sanna, äkta, ger man förmedelst det falska.’ Det är några av Degas’ yttranden om konst. Och som en förklaring av det sista må ytterligare citeras: ’Konsten att måla består i att kunna ge en färgfläck, låt oss säga venetianskt rött, en sådan omgivning att den verkar cinnober.’ Degas älskade cynismer, men inte för deras egen skull utan för den psykologiska effekt de gjorde. Även som aforistiker var han en konstnär enligt sitt eget recept: han sade den bittra sanningen på ett venetianskt-cinnober-sätt. Och det var, om man tar flertalet av hans interlokutörer med i räkningen, det enda riktiga sättet.” Gunnar Ekelöf, 1907–1968, var en svensk författare, poet och översättare. Han blev ledamot av Svenska Akademien år 1958.

Gunnar Ekelöf och Gunnel Bergström var ett par ­under några år i början av 1930-talet, då Ekelöf ännu inte debuterat som författare men börjat profilera sig som modernist i kretsen kring tidskriften Spekt­rum. Deras relation var ­komplicerad, fylld av slitningar och missförstånd.

Under dessa år skrev Ekelöf en stor mängd brev till Bergström. Breven är viktiga bidrag till den tidiga svenska modernismens känslo­historia och skildrar Ekelöfs personliga och litterära utveckling. I centrum står en kärlekshistoria som i efterhand ter sig undergångsdömd, men som samtidigt präglas av hopp, ömhet och omsorg.

Breven är utgivna av Johan Svedjedal som också skrivit en biografisk essä om Gunnar Ekelöf och kommentarer. Boken innehåller också en biografisk essä om Gunnel Bergström, skriven av Pia-Kristina Garde.

Gunnar Ekelöf debuterade med diktsamlingen Sent på jorden 1932. Den blev livligt omstridd för sin splittrade, drärvt experimentella form. Nu hör den till de skolbildande böckerna i svensk litteratur.

Nästa samling, Dedikation, framför sina tankar om skaldens roll som siare på ett sätt som skiljer sig från det mesta i dåtida svensk dikt och anknyter till fransk modernistisk poesi. Under andra världskriget valde Ekelöf att inta en objektiv ståndpunkt, vilken kommer till uttryck i samlingen Färjesång 1941, ur vilken denna ljudboks bägge dikter är hämtade: "Tag och skriv" och "Den som inte hoppas".

Gunnar Ekelöf föddes i Stockholm 1907 och tillträdde som ledamot av Svenska Akademien 1958. Han avled 1968, vid 60 års ålder.