Gunnar Lidén - Böcker

The present text is a complete revision of the 2nd edition from 2003 of the book with the same title. In recognition of the fast pace at which biotechnology is moving we have rewritten several chapters to include new scientific progress in the field from 2000 to 2010. More important we have changed the focus of the book to support its use, not only in universities, but also as a guide to design new processes and equipment in the bio-industry. A new chapter has been included on the prospects of the bio-refinery to replace many of the oil- and gas based processes for production of especially bulk chemicals. This chapter also serves to make students in Chemical Engineering and in the Bio-Sciences enthusiastic about the whole research field. As in previous editions we hope that the book can be used as textbook for classes, even at the undergraduate level, where chemical engineering students come to work side by side with students from biochemistry and microbiology. To help the chemical engineering students Chapter 1 includes a brief review of the most important parts of microbial metabolism. In our opinion this review is sufficient to understand microbial physiology at a sufficiently high level to profit from the rest of the book. Likewise the bio-students will not be overwhelmed by mathematics, but since the objective of the book is to teach quantitative process analysis and process design at a hands-on level some mathematics and model analysis is needed. We hope that the about 100 detailed examples and text notes, together with many instructive problems will be sufficient to illustrate how model analysis is used, also in Bio-reaction Engineering.

As in previous editions we hope that the book can be used as textbook for classes, even at the undergraduate level, where chemical engineering students come to work side by side with students from biochemistry and microbiology.

37 berättelser av svenska kvinnor som flyttat från Sverige till ett liv i Grekland, ett land med mycket sol och långa stränder men också många tunga uppförsbackar och motvind. Berättelser om kärlek och hårt arbete för att få ett stycke liv att fungera. Författarna har utifrån intervjuer sammanställt och redigerat berättelserna. Illustrationer av Gunnar Lidén.

Bokhandlaren i Poligny är en berättelse om en resa till Frankrike, till de små byarna Poligny och Arbois. Landets östra sida, väster om Jurabergen, har många vinproducenter och osttillverkare. Vår resa gick med Hildur, vår husbil, till de minsta byarna på de smalaste vägarna till de trevligaste människorna på den franska landsbygden. Hemresan gick genom Moseldalen där byarna ligger tätt och vinfälten klättrar på skifferbergens branta sidor. Hildur hade en och annan flaska vin med sig hem till Värmland.

Under tamarisken är samlade intryck från sex år som invandrare i Grekland, ett land som kulturellt tillhör Mellanöstern mer än Europa. Under sex år mellan 2010-2016 förändrades Grekland genom den ekonomiska nedgången och flyktingkrisen. Gunnar Lidén bodde och arbetade under denna tid i Athen och reste till Kreta, Rhodos och Thessaloniki. Boken innehåller teckningar och reflektioner från ett land i förvandling.

Omvägar hemåt innehåller dikter av Gunnar Lidén från åren 2005 2015. Gunnar har påbörjat en omväg hemåt. Många omvägar har det blivit genom åren. Det har varit spännande och utforskande resor. Att ta en omväg är att ha ett särskilt ärende som gör att jag behöver vika av från den rakaste vägen. Omvägen är ofta intressantare än den vanliga vägen. Som när vi körde bakom Olympen för att strejkande bönder spärrade den stora vägen med sina traktorer. Det blev en bakväg. En omväg hemåt. Jag vill inte vara utan den resan. Boken Omvägar Hemåt är en avstämning med dikter om livet på den yttre och inre scenen.

Rörlighetens gränser handlar om att inte fastna i gamla hjulspår. Färdigheter behöver hållas igång. Jag övar på att teckna och skriva. Några streck varje dag. Några ord därtill. Att hålla på är viktigt för att inte stelna och stanna i det som var en gång. Övningarna handlar också om att väcka liv i en kropp som håller på att bli äldre och stelare. Vi är en grupp svettiga seniorer som träffas två gånger i veckan. Då blir vår Lifebox vår ställplats. Rörlighet måste övas när man närmar sig sjuttio. Gränserna finns där för vad som bygger upp och vad som förstör hälsan. Med vår lilla husbil Hildur tar vi oss till platser som vi inte ens visste om innan vi gav oss ut på vägen. Med en husbil är vi rörliga på ett sätt som inte kräver att hotell bokas i god tid före avresan. Rörlighetens gränser flyttas med en rullande bostad. Boken innehåller dikter och teckningar, 2018-2019.

Teckningarna och texterna i Grekisk Sallad är ingredienser ur den grekiska vardagen som har blivit en blandning av intryck och reflektioner under åren 2012-2014. Inget är lagom i Grekland, allt är väldigt mycket och intrycken har mera färg och kontraster än i Värmland. Jag sparar på näthinnan och tecknar intrycken som skisser. Från teckningen kommer texten med reflektionen om likheter och skillnader mellan livet vid Medelhavet och livet uppe i norr. Orden och bilden går i varandra. Det blir en blandning, en Grekisk Sallad.

Det enkla är ofta det bästa. En liten taverna uppe i bergen på Kreta serverar hemgjort vin till maten. När vi frågade om det gick att köpa ett par liter, visade värden in oss till hans vinkällare. Först fick vi smaka på vin ur alla faten. Sedan fick vi två flaskor av hans bästa vin med oss utan kostnad. Bland grekerna har jag mött mycket av den generösa gästfriheten som kallas filotimo. Detta är mycket typiskt för just Grekland. Halvt kilo kokkino är intryck och reflektioner över vardagshändelser och möten med kända och okända, under åren 2015-2016.

Körsbärsträdet snöar handlar om att komma hem och längta ut igen. Det är lättare att resa ut än att återvända. Det går inte att återvända till det som var när vi reste iväg. Det som var finns inte kvar och jag har förändrats under åren utomlands. Nostalgi är grekiska och handlar om känslan av hemlängtan: nostos - hemland och algos - smärta. Och det är så det känns. Jag längtar efter att mitt gamla hemland ska vara som när jag reste. Men så är det inte. Landet, jag själv och mina drömmar har förändrats. Allt är annorlunda. Jag kan resa tillbaka men inte återvända. Körsbärsträdet snöar handlar om hur det är att ha bott i Grekland och hur det är att komma tillbaks. Det bor en nomad inom mig som vill vara på väg. En urkraft inom oss drar oss till platser där det finns liv och rörelse.

Gunnars texter och målningar får ta tid innan de blir färdiga. Texterna förklarar inte målningarna och bilderna illustrerar inte dikterna. Mötet mellan text och bild kan väcka en känsla och ett minne. Under färgens yta och bakom ordens betydelse händer något inom läsaren och betraktaren. Det behövs en distans till det egna arbetet för att kunna lyssna till färgackorden, formernas rörelser, linjernas färd och strukturernas mönster över ytorna. Vi ser samma bild och läser samma text på olika sätt och betraktaren välkomnas att ta sig tid att låta målning och dikt väcka minnen och inre bilder som kan inspirera till nya erfarenheter av det som varit och det som ligger framför.

Morgondagar har det gåtfulla i sina gömmor. Vi hoppas och tror på dagar som ska komma och göra livet värt att leva. Liksom vi samlar på minnen i dagar som passerat, samlar vi på drömmar och förhoppningar om dagar som ligger framför. Den här boken handlar om det ovanliga året med pandemi och karantän. Vi lärde oss att tvätta händerna, sprita oss och hålla avstånd. Under våren 2020 blev vi försiktiga och fick hjälp av yngre släktingar med att handla mat. Vi ställde in tandläkarbesök och vi gick inte till frisören. Livet fick gå ner i varv och vi lyssnade på Anders Tegnell för att få goda råd om hur vi skulle överleva.

Uppströms - en resa längs Klarälven är en färd från vattnen kring Vänersborg upp mot Lurö i Vänerns mitt, förbi Karlstads delta, längs älven norrut genom Norge till fostervattnet i myrmarkerna kring sjön Rogen i Härjedalen, där den långa Klarälven tar sin början. Uppströms är också en resa baklänges i tiden, där jag söker mitt eget livs ursprung och barndom. Kanske är det så att vi förstår livet bättre, när vi färdas motströms.

På återseende säger vi när vi har mött någon som vi gärna vill träffa igen. Hälsningen rymmer en förhoppning om att livet fortsätter och gamla relationer håller ännu ett tag. Under 2019 rullade livet på ganska likt som det brukar. Vi båtluffade i augusti mellan grekiska öar i Egeiska Havet. Det blev många återseenden bland gamla vänner. 2020 började med en kris som förändrade allt. Coronapandemin tvingade oss att tänka om och lära oss att se på livet med nya ögon. Vi blev både mer ensamma och kom närmare varandra. Vi fick tid att lära känna oss själva på ett nytt sätt och vi gjorde återblickar till gamla tider som vi hade glömt. Dikterna och teckningarna i Återseende handlar om att minnas det som var för att kunna hoppas på det som ligger framför.

Sally och Kajsa är två Airedaletikar som också är halvsyskon och som bodde i vår familj på landet, en liten bit norr om Karlstad. De gjorde många underliga saker tillsammans, och de samarbetade väldigt bra när det behövdes som mest. Sally var stor och Kajsa var liten. De hade väldigt olika personligheter och vi lärde oss mycket av våra kära hundar, finaste Sally och Kajsa. En katt hör också hemma i vårt hus. Hundarna tror att det är dom som bestämmer, men en katt är smartare och vinner i långa loppet.

Ibland händer det att en målning sätter spår i en människas liv. Vi bär med oss upplevelsen av bilden som en större förståelse av oss själva. När detta händer är det en lycklig stund för både konstnären och betraktaren. Målningen blir ett etui som innehåller något värdefullt som döljer sig i betraktarens öga och hjärta.

Mesimeri betyder halv dag och är detsamma som siesta eller eftermiddagsvila. När dagen är halv står solen som högst och bränner som mest. Vi nordbor tycker att det är ganska trevligt medan grekerna söker skugga under en markis eller ett parasoll. Vi mår bra av att stanna upp och ta en paus emellanåt. Göra ingenting och slå av på takten i vår jakt på effektiva timmar och minuter. En stunds vila hjälper kropp och själ att hålla nere stressen och kliva ur det uppkopplade ekorrhjulet för en stund. Efter mesimeri börjar andra halvan av dagen. Andra halvan av livet när solen sjunker i havet och vindarna slår sig till ro. Det varma kvällsmörkret fylls av prat och sånger. Boken innehåller dikter och teckningar av Gunnar Lidén.

HÅLLPLATSER innehåller minnesanteckningar från resor och möten med människor och händelser som lämnat värdefulla spår i livsberättelsen. Här har jag samlat snabba blyertsteckningar där gråskalan spelar huvudrollen. Jag har velat fånga ljuset och skuggan utan att fastna i detaljerna. Teckningarna är gjorda under 2022 och 2023. Hållplatserna är från Värmland, Bohuslän, Öland, Härjedalen och Skåne. Ritblocket har också följt med till Grekland, till Kreta och Aten. Sista resan gick till Mani på södra Peloponessos, där det stora havet möter de vilda bergen. Teckningarna och minnesanteckningarna därifrån är gjorda strax innan boken trycks.

En positiv motvikt är nödvändigt för att stå ut med nyhetsrapporteringen om klimatkris, krig i vårt närområde och kriminella gäng som begår grova brott. Nyheter fulla av elände hotar att ockupera själen från morgon till kväll. Men det finns ett motstånd i den lilla vardagsnära verkligheten. Vi kan välja vad vi släpper in i hjärtat när vi vaknar om morgonen. Vänder vi oss till det hotfulla, fyller det oss. Vänder vi oss till det positiva och kärleksfulla, fyller det oss med värme och glädje. Jag börjar dagen med att se vad som hände senaste dygnet som rör vid livslusten och glädjen att upptäcka det positiva i vardagen. Det finns alltid något som ger mig ståpäls. Barnbarnet som lärt sig cykla, en föreställning på Operan, en fikastund med livsnära samtal. Allt sådant är för mig motvikt till mörkret som vill ta oss i besittning genom medias muller.

Aside from the oceans, the world’s forests constitute the most vital element in maintaining a climate which sustains life on Earth. The forests supply all living creatures with the basic elements essential for our survival. In this volume, experts, scientists and scholars from a wide range of disciplines set out to discuss a broad range of aspects concerning humans’ relationship to forests. What do forests mean to us? Are we destroying them? And what can we do to achieve a healthy relationship between forests and mankind? In order for this relationship to become sustainable—and we claim it must be made so—all stakeholders in politics, industry and science must work together. With this anthology, we make a call for cooperation in sustainable policies towards a sustainable society.