Hassan Loo Sattarvandi – författare

Jag hann inte säga något innan du sa att det var det vackraste någon någonsin hade sagt till dig och om du bara hade väntat i några sekunder så hade jag sagt att det inte direkt var mina ord som jag använde där. Du kramade om mig igen och sa att jag var … tja, jag vill egentligen inte ens skriva ut det, men du sa att jag var en poet och jag kände skammen pumpa ut i kroppen. Om himlen smälter är novellix nr 19. Novellix ger ut nyskrivna noveller av svenska författare, skådespelare och musiker. Novellixerna finns i tre format - som e-bok, ljudbok och pappersbok. Du kan även prenumerera på dem. Läs mer på novellix.se ”Precis så här ska noveller läsas. En och en.” DN

"Jag hann inte säga något innan du sa att det var det vackraste någon någonsin hade sagt till dig och om du bara hade väntat i några sekunder så hade jag sagt att det inte direkt var mina ord som jag använde där. Du kramade om mig igen och sa att jag var tja, jag vill egentligen inte ens skriva ut det, men du sa att jag var en poet och jag kände skammen pumpa ut i kroppen." Om himlen smälter är Novellix nr 19. Novellix ger ut noveller; nyskrivet och klassiker, en novell per bok. Novellerna finns i tre format - tryckt bok, e-bok och ljudbok. Du kan även prenumerera på dem. Läs mer på novellix.se

Vi vet inte alltid vem som räddar vem i läsakten. Men vi vet att det finns saker att ta hand om, där i räddningsaktionen. Och det här numret vill helt enkelt påvisa myckenheten i hur litteraturen går att använda och ta sig an. Stefan Jonsson får genom läsningar av konst och litteratur, både syn på en av vår tids mest grundläggande nykoloniala strukturer, men finner där också motstrategier och nya ordningar. Den fylliga essän En kvinna och en man vid världens ände lyckas vara både kritisk och visionär, i sin ansats att vässa den postkoloniala litteraturteoretikern Gayatri Chakravorty Spivaks berömda tes om hur \\\"vita män räddar bruna kvinnor från bruna män.\\\" Andra läsningar, och andra typer av migrationer, tematiseras och sjungs fram i Gloria Gervitz mäktiga poetiska projekt Migrationer – en omvandlande och hänförande dikt, som poeten reviderat och skrivit om under mer än 30 års tid. Författaren och kritikern Hanna Nordenhök arbetar bland annat med Gervitz i sitt pågående forskningsprojekt om poetiska läsakter. Det täta utdrag om mödrar, kärlek och vad dikten gör med poeten som vi publicerar i det här numret, bygger på ett samtal med Gervitz. \\\"Jag hade ingen aning om allt vad dikten hade att säga mig, allt den skulle uppenbara för mig om mig, framkalla\\\" säger Gervitz, i ljuset av att ha använt sig av samma poetiska sfär och material under ett helt liv. Återbrukade och återupplevde sin egen diktning ägnade sig också poeten Bengt Emil Johnson (1936-2010) åt. Staffan Söderbloms genomlysande läsningar av några av Johnsons ungdomsdikter gör fynd som uppriktighet och trovärdighet i denna hittills outforskade del av Johnsons författarskap. Söderbloms text är genom sitt rotande i gamla publikationer, också ett stycke tidskriftshistoria. När Hanna Hallgren upprättar en prolog till den litterära vetenskapsteorin präglas den av en sällsam närvaro i sorgen, minnet och döden. Hallgrens upptakt påminner om vad litteraturen ofrånkomligen skriver mot. Och i Hassan Loo Sattarvandis forsande prosatext är litteraturen både en intim mötesplats och ett ideologiskt slagfält. Dessutom: nyskriven poesi av Jila Mossaed, Petra Mölstad och Linus Gårdfeldt. Och så har vi glädjen att få publicera poeten och översättaren Sofia Stenströms glimrande debut som prosaist. Dessutom fortsätter vår bildsatsning Galleriet att rama in tidskriften. Denna gång med en stram svit bilder, där fotografen Anna Strand genom olika slags iscensättningar osäkrar dragningskraftens effekter. Och som alltid ett vasst och välskrivet kritikblock. Så. Här är litteraturen. Varsågoda. Använd den väl.