Krisberedskap är avgörande för samhällets förmåga att hantera störningar, kriser och krig. Området präglas av stor osäkerhet, komplex ansvarsfördelning och svåra avvägningar mellan kostnader i dag och nytta i framtiden. Det väcker frågor om hur beredskapsåtgärder bör prioriteras och vilka styrformer som bäst främjar en effektiv användning av samhällets resurser.

I denna rapport analyseras krisberedskap ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Författarna beskriver hur beredskap kan förstås som en kollektiv nyttighet, med kostnader och nyttor spridda över många aktörer, och varför osäkerhet och samordningsproblem gör prioriteringar särskilt utmanande. Rapporten behandlar också hur konsekvensanalys kan användas som beslutsstöd, samt hur styrning, ansvarsfördelning och samverkan – inte minst med näringsliv och civilsamhälle – påverkar förutsättningarna för en effektiv beredskap.

Rapporten avslutas med ett antal policyrekommendationer och pekar ut centrala utvecklingsområden för en mer samhällsekonomiskt effektiv krisberedskap.

Lars Hultkrantz är professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Örebro universitet. Henrik Andersson är professor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Elina Bryngemark är forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Lena Nerhagen är universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna.

Krisberedskap är avgörande för samhällets förmåga att hantera störningar, kriser och krig. Området präglas av stor osäkerhet, komplex ansvarsfördelning och svåra avvägningar mellan kostnader i dag och nytta i framtiden. Det väcker frågor om hur beredskapsåtgärder bör prioriteras och vilka styrformer som bäst främjar en effektiv användning av samhällets resurser.

I denna rapport analyseras krisberedskap ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Författarna beskriver hur beredskap kan förstås som en kollektiv nyttighet, med kostnader och nyttor spridda över många aktörer, och varför osäkerhet och samordningsproblem gör prioriteringar särskilt utmanande. Rapporten behandlar också hur konsekvensanalys kan användas som beslutsstöd, samt hur styrning, ansvarsfördelning och samverkan – inte minst med näringsliv och civilsamhälle – påverkar förutsättningarna för en effektiv beredskap.

Rapporten avslutas med ett antal policyrekommendationer och pekar ut centrala utvecklingsområden för en mer samhällsekonomiskt effektiv krisberedskap.

Lars Hultkrantz är professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Örebro universitet. Henrik Andersson är professor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Elina Bryngemark är forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Lena Nerhagen är universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna.