Henrik Mosén – författare

Den svenska riksdagen av idag har en lång förhistoria. Fram till det att ståndsriksdagen upplöstes 1866 var det de fyra svenska riksstånden adel, präster, borgare och bönder som hade representation vid riksdagarna. Bondeståndets position som officiell del av den parlamentariska processen har i ett internationellt perspektiv få motsvarigheter. Bondeståndets intressen, inflytande och roll i rikets styrelse har diskuterats och problematiserats, men kunskaperna om vilka bondeståndets representanter egentligen var har varit mycket begränsade. Vilka bönder valdes att representera sina ståndsbröder på landsbygden? Var det de mest betrodda och förmögna bönderna i sina landsändar eller vilka var de egenskaper som gjorde att vissa bönder fick förtroendet att föra sitt härads talan i riksdagen? Det har ibland hävdats att släktskap varit av underordnad betydelse för valet av riksdagsmän, även om det i de flesta landskap går att peka på några enskilda riksdagsmannadynastier där söner och mågar följer i fädernas spår. Eftersom det inte funnits några mer utförliga genealogiska översikter över bonderiksdagsmän, till skillnad från de i många fall väl dokumenterade adelsmän, präster och borgare som valdes till ledamöter för sina respektive stånd, har inga mer omfattande och djuplodande analyser kunnat göras av bondeståndets representation i riksdagen. "Östgötska bonderiksdagsmän" är en mycket omfattande genomgång av ett helt landskaps kända ledamöter för bondeståndet från riksdagen i Linköping år 1600 till den allra sista ståndsriksdagen 1865-1866. Tyngdpunkten i de knappt 600 biografierna är genealogisk. Totalt finns omkring 10 000 individer omnämnda, och för släktforskare med östgötska anor är boken en guldgruva. Genom sin geografiska och tidsmässiga omfattning bör boken även vara av stort intresse för lokalhistoriker och historiker. I boken finns förutom genealogiska uppgifter även ett stort antal utdrag ur domböcker, kyrkböcker och för frihetstidens ledamöter även utdrag ur bondetståndets protokoll. För historiker och andra som kan ha intresse av statistik rörande bonderiksdagsmän finns ett särskilt avsnitt som kan tjäna som aptitretare för egna fördjupade studier. Som avslutning följer ett antal släktöversikter som visar på hur bonderiksdagsmän i boken kunnat knytas samman i stundtals mycket komplexa och omfattande släktnätverk. Författarna är båda släktforskare sedan många år och har tillsammans mer än 60 års erfarenhet av omfattande genealogiska studier av östgötska släkter.

Fenylketonuri (PKU) är en sällsynt sjukdom som gör att man inte kan bryta ner aminosyran fenylalanin (som finns i allt protein). Alla som har fått barn känner nog till PKU-provet som tas då barnet är ett par dagar gammalt, men alla funderar kanske inte över varför provet tas. Varje år föds några få barn i Sverige med PKU. För att undvika att barnet blir sjukt så måste man sätta in behandling redan under den första tiden av barnets liv. I den här boken kan du läsa om PKU. Vad är PKU? Varför får man PKU? Hur behandlar man PKU? Vad innebär det att ha PKU? Frågorna kan vara många, och en del svar kan du få i den här boken om fenylketonuri.

Förr i tiden levde de flesta av Sveriges invånare inte i städer utan på landet, och det var på landsbygden som häradsrätterna dömde i olika tvister och brottmål. Det kunde vara grannar som var osams om grisar som smitit in i någons åker och ätit upp säden, osämja kring arv efter släktingar, unga kvinnor och män som fick barn ogifta, eller kanske en äkta make som drack för mycket och var våldsam mot sin hustru eller mot andra. Alla möjliga mål togs upp vid häradsrätterna, och i varje härad ingick ett antal socknar varifrån allmogens representanter hämtades som skulle ingå i den sk häradsnämnden. Dessa nämndemän var ofta personer som man tyckte man kunde lita på och som hade någon form av förtroende bland sina sockenbor. Ibland var de dock inte alltid föredömliga i sitt uppträdande, vilket ibland framgår av häradsrätternas protokoll, de sk domböckerna. I den här boken biograferas alla nämndemän som satt i häradsnämnden under åren 1625-1725 i Valkebo härad i Östergötland. Familjerna har kartlagts så långt det varit möjligt, och här finns mycket att hämta för den släkthistoriskt intresserade. En stor del av bokens innehåll består av utdrag ur de domböcker där häradsrättens domar skrevs ner. Där finns många intressanta, dråpliga, tragiska och färgrika beskrivningar av livet på den östgötska landsbygden för länge sedan. Boken riktar sig främst till släktforskare med intresse för socknarna i Valkebo härad, men utdragen ur domböcker och andra ibland svårfunna källmaterial är mycket omfattande, och kan vara av intresse även för andra, inte minst för dem som vill få en bild av livet för vanliga människor för 300-400 år sedan.