Jan Ling – författare

Musiken som tidsspegel består av 12 essäer, fokuserade kring 13 tonsättare som är födda under 1800-talet, men vars musik kom att prägla kommande århundrade. Tonsättarnas liv och musik skildras med utgångspunkt i de idéströmningar som var och en representerar: det demokratiska, det folkliga, det maximala, det abstrakta, det nationella, det överjordiska, det nordiska, provinsiellt och internationellt, det sociala och det mytiska. Den tidsperiod som boken berör är främst decennierna kring sekelskiftet 1900. Det är en spännande period då Europa förändras och nya uttryckssätt skapas inom konst, vetenskap och filosofi. Impressionism, expressionism, surrealism, dadaism, futurism är stilriktningar som visserligen kommer från beskrivningar av måleri och litteratur, men som har sina motsvarigheter även inom musiken.

Boken inleds med ett kapitel kallat Arvet från 1800-talet , där konstmusik definieras som en gren av ett musikträd, nära till grenarna folkmusik och populärmusik. Avslutningen Arvet till 1900-talet försöker beskriva något av våra 13 tonsättares betydelse för det gångna seklets musik.

Jan Ling är professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet, där han också varit rektor. Förutom vetenskapliga arbeten inom svensk folkmusik, musiksociologi och musikhistoria har han tidigare utgivit fyra volymer om Europas musikhistoria, den senaste med titeln Franz Liszt och 1800-talets konstmusik på Gidlunds förlag.

Franz Liszt (1811-1886) är centralfiguren i denna del av Jan Lings serie om den europeiska musikhistorien. Vi får möta Liszt i många olika roller: som underbarn, pianist, tonsättare, dirigent, musikskribent. Vi möter även många av hans kolleger, däribland Hector Berlioz, vars Symphonie fantastique väckte den unge Liszts intresse för beskrivande musik. Också Frédéric Chopin finner vi i kretsen av musikvänner, liksom den blivande svärsonen Richard Wagner.

Några kvinnor kom att få stort inflytande på Liszt: grevinnan Marie d'Agoult, som lade grunden för hans kulturella bildning, prinsessan Caroline von Wittgenstein som fick honom att överge en internationell pianokarriär för komponerandet samt författarinnan George Sand, vilken stod honom nära som konstnärlig förebild och diskussionspartner.

Pianots okrönte mästare Liszt var en stor humanist, men med ett stort ego och en fåfänga av ansenliga mått. Virtuos, tonsättare, pedagog - Liszt är en symbol för den epok under 1800-talet, då klaveret kom att inta en central plats i den borgerliga musikkulturen.

Boken är rikt illustrerad och innehåller musikexempel som även musikamatören bör kunna framföra på klaviaturen.

Jan Ling är professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Han verkar som musikhistoriker, pedagog, musiksociolog och folkmusikforskare.

Utgiven i samarbete med Kungliga Musikaliska Akademien.