Maja Lena Dahlholm föddes vid Billingsfors bruk 1790. Det här är berättelsen om hennes liv. Skomakardottern från Dalsland som blir piga hos en sjökapten i Strömstad, och genom livets omständigheter hamnar som bondhustru i Hällestrand i Skee socken. Vi följer Maja Lena, hennes man Jonas från Hogdal och de fem barnen som gör olika vägval i livet. Liksom Maja Lenas halvsyskon i Dalsland och deras livsöden. Boken blir på så vis också en skildring av norra Bohuslän och Dalslands historia under större delen av 1800-talet.

Bortvandrarna är en berättelse om den stora utvandringen från Värmland till Norrland, som skedde under andra hälften av 1800-talet, och som kommit helt i skuggan av emigrationen till Amerika. Stigarna mot Norrland var redan upptrampade av skogshuggare och sågverksarbetare, och när de stora barnkullarna i småbrukarhemmen sökte utkomst under 1860- och 70-talen, föll det sig naturligt att följa samma väg. Det gällde även kvinnorna, och systrarna Olsdotter som är bokens huvudpersoner är valda av en slump. Författaren visste från början inte vilka levnadsöden som väntade. Vi får följa deras liv i Jämtland, Hälsingland och Medelpad, parallellt med föräldrars och syskons i Lekvattnet och Gräsmark. Under en tid som är en av de mest omvälvande i mänsklighetens historia. När ett helt nytt slags samhälle skapas.

Den stora emigrationen till Amerika som inleddes i mitten av 1800-talet var ingalunda den första i Sverige. 200 år tidigare grep Amerikafebern tag i de värmländska finnskogarna. I vartenda rökpörte i mitten av 1650-talet talades om kolonin Nya Sverige vid Delawarefloden, fast då sa man inte Amerika utan Västindien eller bara Indien. Nu kommer den första romanen om detta för de flesta helt okända äventyr; Första Amerikafebern - En 1600-talsresa av Jan Olov Nilsson, själv bördig från Gräsmarks socken i Värmland. Vi får följa dem som överlevde den flera månader långa strapatsrika resan till Amerika och startade ett nytt liv, liksom några av de hundratals skogsfinnar som lämnades kvar på kajen i Göteborg. De hade sålt allt de ägde och hade för att ge sig av, men fick inte plats på skeppen.

Det var från början bara tänkt att bli en släkthistoria. Men det blev till Värmlands historia. I boken fattas tag i två trådändar som gör sig synliga i slutet av 1500-talet. Den ena i det östfinska Savolax. Den andra i Filipstads bergslag. Två parallella berättelser som ibland oväntat besöker varandra. Vi träffar bergsfogdar, brukspatroner och torpare, och möter släkter som Fernell, Wallmén, Nackreij och Geijer. Vi följer svedjefinnarnas invandring och bosättning på Gräsmarks finnskogar och ser hur släkterna Hämäläinen, Norilainen och Ikoinen långsamt integreras i det svenska samhället. Trådarna knyts ihop när författarens mormor och morfar vigs samman i Gränsmarks kyrka 1911. Författaren Jan Olov Nilsson har under 45 år arbetat som journalist och haft en rad olika befattningar på tidningar, radio och TV. De senaste 20 åren som nyhetsreporter knuten till Sveriges Television i Göteborg. Han är född i Gräsmarks socken i Värmland 1951 och bor på Orust i Bohuslän.

I november 1767 föddes i Värmlands finnskogar ett gossebarn utan mor. Det är utgångspunkten i denna roman om Scholmästaren Matthes Matthesson i Gräsmarks socken. Han skulle mot slutet av sin levnad hyllas och belönas för att under 30 år ha lärt 3000 barn att läsa och skriva, men vägen dit var vare sig rak eller enkel. Vi får följa Matthes Matthessons brokiga liv och vistelser runt om i Värmland, men också i Norge och Finland. I centrum för berättelsen står dock hela tiden gården Där Nol i Tiskaretjärn i Gräsmark. Samt kvinnor med stort rött hår.

Det enda författaren Jan Olov Nilsson visste om sin farfar var att han förlist med ett fartyg i Nordsjön under första världskriget, men när han sedan också upptäckte att farfadern, tio veckor gammal, nöddöptes i ett fängelse väcktes intresset på allvar. Vad hade hänt? Det här är berättelsen om den dramatiskan bakgrunden, såsom den har gått att rekonstruera via kyrkböcker och rättegångsprotokoll. Den centrala delen av boken utspelar sig kring en handelsbod i Skee i nordligaste Bohuslän under 1890-talet, men vi får också göra historiska utflykter i förfäders spår till bortglömda stålbruk i Västergötland, mjölkvarnar i Bohuslän, stenbrott på norska Hvaleröarna, få inblickar i valfångsten vid Antarktis och följa utvandrare till Chicago. Det är historien som aldrig ärvdes.

Maja Lena Dahlholm föddes vid Billingsfors bruk 1790. Det här är berättelsen om hennes liv. Skomakardottern från Dalsland som blir piga hos en sjökapten i Strömstad, och genom livets omständigheter hamnar som bondhustru i Hällestrand i Skee socken. Vi följer Maja Lena, hennes man Jonas från Hogdal och de fem barnen som gör olika vägval i livet. Liksom Maja Lenas halvsyskon i Dalsland och deras livsöden. Boken blir på så vis också en skildring av norra Bohuslän och Dalslands historia under större delen av 1800-talet.

Bortvandrarna är en berättelse om den stora utvandringen från Värmland till Norrland, som skedde under andra hälften av 1800-talet, och som kommit helt i skuggan av emigrationen till Amerika. Stigarna mot Norrland var redan upptrampade av skogshuggare och sågverksarbetare, och när de stora barnkullarna i småbrukarhemmen sökte utkomst under 1860- och 70-talen, föll det sig naturligt att följa samma väg. Det gällde även kvinnorna, och systrarna Olsdotter som är bokens huvudpersoner är valda av en slump. Författaren visste från början inte vilka levnadsöden som väntade. Vi får följa deras liv i Jämtland, Hälsingland och Medelpad, parallellt med föräldrars och syskons i Lekvattnet och Gräsmark. Under en tid som är en av de mest omvälvande i mänsklighetens historia. När ett helt nytt slags samhälle skapas.

Den stora emigrationen till Amerika som inleddes i mitten av 1800-talet var ingalunda den första i Sverige. 200 år tidigare grep Amerikafebern tag i de värmländska finnskogarna. I vartenda rökpörte i mitten av 1650-talet talades om kolonin Nya Sverige vid Delawarefloden, fast då sa man inte Amerika utan Västindien eller bara Indien. Nu kommer den första romanen om detta för de flesta helt okända äventyr; Första Amerikafebern - En 1600-talsresa av Jan Olov Nilsson, själv bördig från Gräsmarks socken i Värmland. Vi får följa dem som överlevde den flera månader långa strapatsrika resan till Amerika och startade ett nytt liv, liksom några av de hundratals skogsfinnar som lämnades kvar på kajen i Göteborg. De hade sålt allt de ägde och hade för att ge sig av, men fick inte plats på skeppen.

Det var från början bara tänkt att bli en släkthistoria. Men det blev till Värmlands historia. I boken fattas tag i två trådändar som gör sig synliga i slutet av 1500-talet. Den ena i det östfinska Savolax. Den andra i Filipstads bergslag. Två parallella berättelser som ibland oväntat besöker varandra. Vi träffar bergsfogdar, brukspatroner och torpare, och möter släkter som Fernell, Wallmén, Nackreij och Geijer. Vi följer svedjefinnarnas invandring och bosättning på Gräsmarks finnskogar och ser hur släkterna Hämäläinen, Norilainen och Ikoinen långsamt integreras i det svenska samhället. Trådarna knyts ihop när författarens mormor och morfar vigs samman i Gränsmarks kyrka 1911. Författaren Jan Olov Nilsson har under 45 år arbetat som journalist och haft en rad olika befattningar på tidningar, radio och TV. De senaste 20 åren som nyhetsreporter knuten till Sveriges Television i Göteborg. Han är född i Gräsmarks socken i Värmland 1951 och bor på Orust i Bohuslän.

I november 1767 föddes i Värmlands finnskogar ett gossebarn utan mor. Det är utgångspunkten i denna roman om Scholmästaren Matthes Matthesson i Gräsmarks socken. Han skulle mot slutet av sin levnad hyllas och belönas för att under 30 år ha lärt 3000 barn att läsa och skriva, men vägen dit var vare sig rak eller enkel. Vi får följa Matthes Matthessons brokiga liv och vistelser runt om i Värmland, men också i Norge och Finland. I centrum för berättelsen står dock hela tiden gården Där Nol i Tiskaretjärn i Gräsmark. Samt kvinnor med stort rött hår.

Det enda författaren Jan Olov Nilsson visste om sin farfar var att han förlist med ett fartyg i Nordsjön under första världskriget, men när han sedan också upptäckte att farfadern, tio veckor gammal, nöddöptes i ett fängelse väcktes intresset på allvar. Vad hade hänt? Det här är berättelsen om den dramatiskan bakgrunden, såsom den har gått att rekonstruera via kyrkböcker och rättegångsprotokoll. Den centrala delen av boken utspelar sig kring en handelsbod i Skee i nordligaste Bohuslän under 1890-talet, men vi får också göra historiska utflykter i förfäders spår till bortglömda stålbruk i Västergötland, mjölkvarnar i Bohuslän, stenbrott på norska Hvaleröarna, få inblickar i valfångsten vid Antarktis och följa utvandrare till Chicago. Det är historien som aldrig ärvdes.