Alla svenskar har en relation till huvudstaden men hur blev Stockholm det Stockholm vi känner i dag? I denna antologi skildrar ledande arkitekturhistoriker byggandets historia i Stockholm, både i övergripande bilder av hela epoker och i detaljporträtt av särskilt intressanta byggnader. Det är en historia som spänner över fyra sekel från den stora vådelden 1625 till nutid och innehåller även spaningar om hur framtida byggande kan sätta sin prägel på huvudstaden.

Båda kända och mindre kända byggnader, såväl slott som radhus, passerar revy. Stockholms historia blir en spegel av hela Sveriges ekonomiska, politiska och kulturella utveckling.

Det är också en bok om personerna och tankarna som har präglat staden. Bakom varje detalj, varje gatas dragning och varje nymodigt inslag finns personer som har haft idéer och personer som har valt att satsa på dem. Här får vi möta många av dem som har skapat det Stockholm vi i dag känner och älskar.

Att furstar i alla tider byggt slott, befästningar och hela städer är välkänt. Enskilda kungligheters arkitekturintresse och i vissa fall utövande som arkitekter har däremot varit mindre utforskat. 

Nyligen har forskning om Gustav III (1746-1792) visat att han själv var arkitekten bakom flera viktiga byggnadsprojekt. Även George III av England (1760-1820) hade ett stort arkitekturintresse och hans ritningar och skisser finns bevarade. Frankrikes Louis XIV (1638-1715) var högst delaktig i utformandet av både slottet och trädgården runt Versailles. Och Stanis aw II Augusts (1732-1798) intresse för arkitektur fick stort inflytande på den neoklassiska stilens utveckling i Polen. 

I denna rikt illustrerade bok bidrar flera forskare med ytterligare exempel och perspektiv på europeiska kungligheters betydelse för arkitekturen och arkitekturpolitiken. 

Boken utkommer endast på engelska.

Alla svenskar har en relation till huvudstaden men hur blev Stockholm det Stockholm vi känner i dag? I denna antologi skildrar ledande arkitekturhistoriker byggandets historia i Stockholm, både i övergripande bilder av hela epoker och i detaljporträtt av särskilt intressanta byggnader. Det är en historia som spänner över fyra sekel från den stora vådelden 1625 till nutid och innehåller även spaningar om hur framtida byggande kan sätta sin prägel på huvudstaden.

Båda kända och mindre kända byggnader, såväl slott som radhus, passerar revy. Stockholms historia blir en spegel av hela Sveriges ekonomiska, politiska och kulturella utveckling.

Det är också en bok om personerna och tankarna som har präglat staden. Bakom varje detalj, varje gatas dragning och varje nymodigt inslag finns personer som har haft idéer och personer som har valt att satsa på dem. Här får vi möta många av dem som har skapat det Stockholm vi i dag känner och älskar.

Att furstar i alla tider byggt slott, befästningar och hela städer är välkänt. Enskilda kungligheters arkitekturintresse och i vissa fall utövande som arkitekter har däremot varit mindre utforskat. 

Nyligen har forskning om Gustav III (1746-1792) visat att han själv var arkitekten bakom flera viktiga byggnadsprojekt. Även George III av England (1760-1820) hade ett stort arkitekturintresse och hans ritningar och skisser finns bevarade. Frankrikes Louis XIV (1638-1715) var högst delaktig i utformandet av både slottet och trädgården runt Versailles. Och Stanis aw II Augusts (1732-1798) intresse för arkitektur fick stort inflytande på den neoklassiska stilens utveckling i Polen. 

I denna rikt illustrerade bok bidrar flera forskare med ytterligare exempel och perspektiv på europeiska kungligheters betydelse för arkitekturen och arkitekturpolitiken. 

Boken utkommer endast på engelska.