Jessica Jarhall – författare
Visar alla böcker från författaren . Handla med fri frakt och snabb leverans.
3 produkter
3 produkter
Del 17 - Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
En komplex historia : lärares omformning, undervisningsmönster och strategier i historieundervisning på högstadiet
Häftad, Svenska, 2012
197 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Vad väljer historielärare att undervisa om, vilka metoder används och varför gör lärarna de val de gör? I denna studie intervjuas fem erfarna högstadielärare i två olika skolkontexter. Lärarnas tal om vilka mål, vilket innehåll och vilka metoder som har varit mest centrala under deras senast genomförda historieundervisning ligger till grund för en beskrivning och tolkning av den didaktiska processen där lärare omformar sina ämneskunskaper och erfarenheter till konkret undervisning. De termer och begrepp lärarna använder när de talar om sin historieundervisning är liksom de omformningsfaktorer som påverkar lärarna i den didaktiska processen också av intresse. Resultatet visar att lärarna har funnit särskilda sätt att hantera skolämnet historia vilka kan betraktas som en lärares undervisningsmönster eller, i de fall där mönstret är mer varaktigt och sammanhållet, kan benämnas undervisningsstrategi. Studiens resultat visar både likheter och skillnader mellan lärarna, samt i jämförelse med tidigare studier av gymnasielärares undervisningsstrategier. Det språk lärarna använder liknar snarare den vokabulär som syns i läroplaner och läroböcker än det språk som används i historiedidaktisk forskning.
Del 21 - Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Forskning av och för lärare : 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap
Häftad, Svenska, 2012
170 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
I denna bok berättar fjorton forskande lärare om sina forskningsresultat. Resultaten handlar om bland annat betyg och bedömning, om prov och deras betydelse, om interkulturell undervisning och hur man kan intressera pojkar på yrkesprogram för politik samt om lärarens position mitt emellan styrdokument och klassrumsverklighet. Lärarna är alla f d studenter från Forskarskolan i historia och samhällskunskap (FLHS) inom Lärarlyftets första omgång 2008-2010. Genomgående för de fjorton bidragen är att de tar utgångspunkt i lärarens vardag och verklighet. Forskarutbildade lärare är därmed en viktig faktor för att knyta samman skola och forskning. Knytningen mellan skola och akademi är nödvändig om skollagens skrivning att utbildningen i den svenska skolan ska vila på både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ska bli verklighet. I boken argumenteras också för att forskarskolor för yrkesverksamma lärare, som fortsätter sin lärargärning efter avslutad forskarutbildning, är ett viktigt medel för att knyta skola och akademi närmare varandra
Häftad, Svenska, 2020
289 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Hur formar lärare historieundervisning? Vilka kunskaper blir möjliga för elever att utveckla genom högstadiets historieundervisning? Det är ett par av de frågor som undersöks i den här avhandlingen som handlar om hur lärare omformar skolämnet historia från kursplan till högstadieklassrum. Undersökningsperioden präglas av två genomgripande läroplansreformer: Lpo 94 och Lgr 11. Under den tiden sker en tyngdpunktsförskjutning från förtroende för lärare att själva fatta beslut om sin undervisning till förväntan på att undervisningen ska leda till mätbara resultat. Undersökningen tar avstamp i det spänningsförhållande – eller utrymme – som finns mellan de förväntningar som uttrycks i kursplanen på vad historielärare ska undervisa om och vad lärare själva uppfattar är möjligt. Eftersom läraren är den mest centrala aktören när ämnet omformas till undervisning är det särskilt deras röster som lyfts fram i avhandlingen. Resultatet visar att lärares omformning är en kontinuerlig process som påskyndats efter 2011 års skolreformer. Införandet av nationella ämnesprov i historia påverkar lärares undervisning. Eleverna är dock alltjämt i centrum för lärares didaktiska beslut. Resultatet pekar också på att färdighetsrelaterade kunskapsaspekter har fått större utrymme under perioden. Det innebär att skolämnet historia befinner sig i skärningspunkten mellan tradition och förändring.