Joacim Hansson - Böcker

Kungliga biblioteket beslöt 2008 att börja ämnesklassificera nationalbibliografin med det amerikanska Dewey-systemet i stället för det svenska SAB-systemet. Dewey-systemet var då, och är idag, världens mest spridda klassifikationssystem för bibliotek, använt i över 140 länder. Så vad är Dewey-systemet för ett klassifikationssystem och hur är det präglat av dess upphovsman Melvil Dewey och dennes samtid i 1870-talets USA? Varför har de svenska biblioteken tvekat att arbeta med Dewey-systemet när andra länders bibliotek använt det? Vilka särskilda utmaningar har setts som viktiga för folk- och skolbiblioteken vid den svenska övergången till Dewey-systemet? Frågor som dessa diskuteras i Dewey och de svenska biblioteken på ett sätt som bidrar till att skapa förståelse för det komplexa i bibliotekens sätt att dela in sina böcker och andra medier efter ämne, allt i ljuset av bibliotekens samhälleliga och teknologiska utveckling. Joacim Hansson är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Växjö. På BTJ Förlag har han bland annat gett ut Att bilda en bibliotekarie (2014) och Bibliotekarier i teori och praktik (2018).

Hur bildas en bibliotekarie? Vad är poängen med att studera dokument i ett informationssamhälle? Är det självklart att vi ska digitalisera kulturarvet? Hur påverkar bibliometrin universiteten och forskningsbiblioteken? Vad skulle hända om någon faktiskt blev informationskompetent? Besökte Tutankhamon någonsin Malmö? Frågor som dessa söker sina svar i de sex fristående essäer som finns samlade i den här boken. Personligt, roande och oroande skriver Joacim Hansson om bibliotekarieutbildningens historia, biblioteks- och informationsvetenskapens teoriutveckling, kulturarvsdigitalisering, bibliometri och informationskompetens – allt mot en fond av vår egen samtids politiska och informationsteknologiska utveckling. Joacim Hansson är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö.

The contributions in Exploring Contemporary Classification Practices analyse various aspects of classification and their importance to contemporary debates surrounding cultural heritage and information access.Specific focus is on systems of classification, media technologies, and cultural institutions (such as libraries, archives, and museums) and how they respond to challenges, including classificatory bias, truth, neutrality, institutional tradition, and technological innovation. Raising awareness of classification practices in modern culture serves to emphasize how sorting things into categories is both an everyday accomplishment and a highly cultural and political activity with consequences for those who are classified and for those who classify. Throughout this book, ‘classification’ is defined as the practice and activity of systematically ordering and categorizing entities to bring structure and understanding to diverse contexts. This book addresses several timely issues both in terms of theoretical advancement and empirical diversity. The scholarly discussion on the classification and organization of knowledge has developed with digital technologies from a bibliographic paradigm into something much wider, as the need for metadata and classification has become critical for usability and legitimacy. This development has also led research on classification and knowledge organization to confront a new, post-humanist reality with not only emerging varieties of information currents in society, but also the development of new theoretical and methodological strands, such as post-colonial and intersectional perspectives, and digital humanities methodologies. In doing so, this book seeks to address critical questions for the archives, library, and museum sectors concerning the organization of information.Exploring Contemporary Classification Practices will, therefore be of interest to academics, researchers, and practitioners with interests in library and information science, archives, cultural heritage, and digital heritage.

Libraries and Identity summarizes the role of institutional identity in the emergence of new types of libraries such as joint-use libraries and digital libraries. Professional and institutional identity has shown to be one of the most problematic, yet overlooked issues to deal with when traditional libraries such as public libraries and academic libraries develop into new shapes. The author clearly outlines the importance of identity in making change and innovation in libraries understandable. Based on original research the book comprehensively explores the role of identity as a trigger for change and development in libraries.Based on original research which has already attracted international claimFocuses on aspects of library development which are mostly overlookedFocus on the change from traditional library types such as public and academic libraries to new ones such as joint use libraries and digital libraries