Jörgen Lundälv – författare

Socionomer och socialvetare har en central roll i utvecklingen av välfärdssamhällets viktiga samhällsinstitutioner, och kunskap är en förutsättning för att effektivt navigera och påverka för social förändring, social sammanhållning och för att ge skydd och stöd för utsatta grupper och individer. Fram till nu har det saknats en lärobok som beskriver de senaste decenniernas förändringar i socialförsäkringen och dess konsekvenser. Socialförsäkringar för socionomer redogör för de grundläggande principerna för ersättningar och fördelningssystem, och diskuterar hur dessa system upplevs av dem som befinner sig i situationer där behoven är som störst samt hur olika grupper påverkas av regelförändringar och styrning. Röster från fältet, exempelvis legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer, ger insikt i hur regelverket fungerar i relation till människors behov. Boken för fram argument för hur välutformade socialförsäkringar förebygger sociala problem, jämnar ut skillnader mellan grupper och faseri livsloppet samt motverkar social ojämlikhet.Socialförsäkringar för socionomer vänder sig till socionomstudenter och yrkesverksamma inom socialt arbete i Sverige, och är en viktig resurs för alla som är involverade eller intresserade av hur socialförsäkringar kan och bör fungera i ett modernt välfärdssamhälle.

Sociala problem som skuldsättning, hemlöshet och missbruk ökar hos den äldre befolkningen. Den här boken uppmärksammar sociala problem efter 65 i en tid där samhället inte fokuserar tillräckligt på målgruppen äldre. Sociala problem efter 65 är en idébok som fokuserar på det sociala, förebyggande arbetet baserat på rösterna från äldre och yrkesverksamma personer. Författarna utgår från både nationell och internationell forskning. Boken kan användas som inspiration för samtal mellan yrkesverksamma och studerande vid verksamhetsförlagd praktik.

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd.Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

Hälsa är starkt kopplat till ojämlika livsvillkor och det finns tydliga länkar mellan sociala problem, sociala orättvisor och ohälsa. Det sociala arbetet som ämne har dock sällan fokuserat dessa frågor och socionom­studenter har generellt sett inte förberetts för att arbeta med problemställningar kopplade till hälsa och ohälsa. Denna bok avser hjälpa till att fylla denna kunskapslucka. I boken beskrivs och analyseras ohälsa som ett socialt problem, såväl utifrån teoretiska perspektiv som forskning och praktik. Antologin fokuserar på både individ-, grupp- och samhällsnivå: från det individuella mötet, via framväxten av olika professioner och organisatoriska villkor, till användningen av forskning och frågor om samhällets strukturer. Ohälsa som socialt problem riktar sig i första hand till studenter på socionomprogrammet, men också andra studenter med intresse för samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsa och ohälsa. Boken vänder sig även till yrkesverksamma socionomer, forskare, politiker och andra aktörer som är intresserade av att lära sig mer om ohälsa som ett socialt problem.

Socialarbetare har länge varit aktiva i såväl opinionsbildning som sociala debatter om människors livsvillkor. Socialarbetaren som röstresurs i den samhällspolitiska debatten och deras förmåga att belysa, kommentera och debattera välfärdsproblem men också socialpolitik är oerhört viktig. Under 1950- och 1960-talen skrev ofta socialarbetare debattartiklar på egen hand, men på senare år har det spritt sig en tystnadskultur med osäkerhet, rädslor och hat. Hur resonerar yrkesverksamma socialarbetare om opinionsbildningens möjligheter i framtiden? Och hur kan ett socialt arbete på samhällsnivå stärkas med ordets makt?  Debattlustans röster vänder sig till studerande och forskare i socialt arbete samt till yrkesverksamma socionomer och socialarbetare. Den kan läsas av alla som vill lära sig mer om samtalets betydelse och ordets makt.