Johan Mårtelius – författare

Alla svenskar har en relation till huvudstaden men hur blev Stockholm det Stockholm vi känner i dag? I denna antologi skildrar ledande arkitekturhistoriker byggandets historia i Stockholm, både i övergripande bilder av hela epoker och i detaljporträtt av särskilt intressanta byggnader. Det är en historia som spänner över fyra sekel från den stora vådelden 1625 till nutid och innehåller även spaningar om hur framtida byggande kan sätta sin prägel på huvudstaden.

Båda kända och mindre kända byggnader, såväl slott som radhus, passerar revy. Stockholms historia blir en spegel av hela Sveriges ekonomiska, politiska och kulturella utveckling.

Det är också en bok om personerna och tankarna som har präglat staden. Bakom varje detalj, varje gatas dragning och varje nymodigt inslag finns personer som har haft idéer och personer som har valt att satsa på dem. Här får vi möta många av dem som har skapat det Stockholm vi i dag känner och älskar.

En avsikt med denna bok är att lyfta fram de mångsidiga och ofta fruktbara förbindelserna mellan antikens perser och greker inom olika områden som litteratur, arkitektur, konst och filosofi. Den akemenidiska kulturen var utpräglat kosmopolitisk och i riket­s västra delar förmedlades orientalisk kultur och lärdom vidare till Grekland och Italien. Perserriket dukade under för Alexander men dess civilisation fick avgörande betydelse för kontinuiteten i kultur­utvecklingen och gjorde djupa intryck på både greker och romare.

Redaktören Ashk Dahlén är docent i iranska språk vid Uppsala universitet och har översatt en rad persiska klassiker till svenska.

Mellan Medelhavet och Svarta Havet, mellan Europa och Asien, har korsvägarnas bestående intryck från öst och väst, från söder och norr, skapat en stark arkitektonisk identitet. Boken beskriver hela den långa historien, med visst tidsfokus i 1500-talet och den geniale arkitekten Sinans talrika mästerverk. Kyrkor och moskéer, basarer och paviljonger, fontäner och mausoleer, bostadsmiljöer från sultanernas palatsbyggen till småskaliga trähuskvarter allt detta bildar grunden för olika projekt av bevarande och tillägg i den nutida expanderande mångmiljonstaden.

Kring sekelskiftet 1900 formas en ny estetik i Sverige. I en tid präglad av industrialisering, urbanisering och täta internationella kontakter bryter unga arkitekter, konstnärer och formgivare med 1800-talets historiserande stilar och börjar söka något för tiden eget. Jugend – även kallad Art nouveau – blir uttrycket för denna längtan med sina böljande linjer och ärliga material. 

Vid gator och torg skapas nya byggnader som utmärker sig genom livfulla tak med tydlig silhuettverkan. Samtidigt vittnar fasaderna om en stark materialkänsla och omsorg om detaljerna. Borgerlighetens tunga salonger ställs mot nya ideal om hemtrevnad och funktion. Även de gröna rummen – särskilt de privata trädgårdarna – formas av en ny estetik som tar sin utgångspunkt i platsens naturliga förutsättningar, dess träd och topografi. 

Denna rikt illustrerade antologi visar hur idéer från Europa och Nordamerika omtolkas och får en särpräglad svensk form i flerbostadshus, skolor, teatrar, badhus, järnvägsstationer, fabriker, villor och trädgårdar. Här framträder en epok som med nyfikenhet och lust utvecklar något nytt, något som för alltid förändrar vår blick på staden, hemmet och livet.