Kaj Bernhard Genell – författare

Edward Tegelkrona hör rop ifrån trappuppgången. Han finner ut att det skett ett mord i källaren till hans fastighet. Jakten på mördaren blir lång och invecklad, och han själv kommer - som vanligt - snart att inblandad.

Denna bok handlar om en pistol, och om alla de människor som letar efter den, eller söker bli av med den. Det är sådana som lever sina liv i Göteborg idag, unga människor som mest av allt söker kärlek. En jobbar på flyttfirma, en är universitetslektor, en försöker undvika att hamna på psyket, en är gammal desertör från Vietnam, och en tvekar inför läkaryrket. Men det finns i berättelsen också med folk som är knutna till storfinans och politik i huvudstaden, sådana som varit inblandade i egendomliga händelser som utspelade sig för länge sedan, under Andra Världskriget. Vi läser en helt osannolik berättelse, som ändå är personligt angelägen. Mitt i rövarromanens värld rör sig, nästan drömlikt, de allra mest verklighetsnära, sårbara och längtande personer.

Försäkringsjuristen Franz Kafka - född i Prags Altstadt 1883 på Franz Josef I.s tid - definierade, kanske mer än någon annan modernistisk fictionförfattare, det speciella med 1900-talet. Det skedde inte genom innehållet i vad han skrev, men mer genom ett stilgrepp i novellerna och romanfragmenten, nämligen i stor grad genom det som - så kryptiskt - kallas det "kafkaeska". Men vad är då det kafkaeska? Vad är det för ett slags stilbegrepp, och vad, exakt, denoterar detta begrepp? Hur kom begreppet till? Och hur kunde Kafka skapa något stilistiskt, eller stilistiskt stämningsmässigt, som var så unikt, så att det blev upphovet till ett begrepp? Det är dessa frågor - och de som visar sig höra samman med dessa - som t.ex. Franz Kafkas egenartade förhållande till Sigmund Freuds verk - som denna bok försöker ge svar på. Även om Kafka stort sett inte läste Freud, mer än två essäer av denne, och inte alls var någon särskilt bildad eller lärd människa, så tycks han ha tillägnat sig en kusligt djup insikt - kanske genom "osmos", som man ibland säger - om vad Freud avsåg med begreppet "det omedvetna". Boken inleds med ett biografiskt avsnitt om Kafka, som är nödvändigt för förståelsen av alla samband som begreppsförklaringen i sig ger upphov till. Sedan följer ett avsnitt innehållande en mer specifik, och helt teknisk, analys av det kafkaeska och av grundstrukturen i Kafkas litterära teknik. I denna teknik är "det dubbla omedvetna" något centralt. Så centreras bokens analys till detta, och författaren hävdar att det är just det kafkaeska är det bärande och unika i det författarskap som så tragiskt avbröts med Kafkas död i Österrike1924.

En Rembrandtutställning har kommit till Göteborg. Två äldre män i samhällets periferi planerar och genomför en kupp och stjäl en stor oljeskiss, gjord av den legendariske holländske mästaren. De två, Edward och Lester, gör en snygg stöt. Polisen har inga spår. Ju fler personer som blir inblandade, desto fler har en egen agenda kring vad som bör göras med Rembrandts ovärderliga verk.

Blir man avlurad sitt levebröd, så vill man få tillbaka det, men också ofta hämnas. Helst förstås hämnsas på ett sådant sätt så att man själv kommer undan helskinnad. Så tänker i alla fall huvudpersonen i Kaj Bernh. Genells nya roman. Om det går bra....?

"Kafka - a Freudo-Structuralist Analysis" deals with the stylistic effects of Kafka's Novels and Short Stories and concentrates mainly on understanding what contributed to the famous Kafka effect - the "Kafkaesque". The author - Kaj Bernh. Genell, born in Sweden, who is also an author of novels in English and Swedish, thoroughly explains the determining structural triplicity of a discourse seen as Consciousness. Important in this structure is how Freud, Romantic irony, and Symbolistic Literature simultaneously co-work as a mythical subtext. Kafka created what would become critical parts of the definition of Modern Man. Thus, according to the author, understanding Kafka - and his extraordinary technique - is the main road to understanding Modernity and our Future.