Karin Persson – författare

Boken presenterar översiktlig kunskap om psykisk ohälsa, psykiatriska sjukdomar och personers problematik rörande psykisk ohälsa. Den fokuserar på omvårdnad vid psykisk ohälsa företrädesvis inom psykiatrisk vård men även inom annan vård. Boken belyser även områden som har betydelse för hur vården för personer med psykisk ohälsa kan förstås och hanteras. Det handlar om vårdens miljö och organisation, etiska dilemman, närståendes medverkan och kvalitetsarbete inom psykiatrisk vård. I denna fjärde upplaga har tidigare kapitel uppdateras med ny forskning och utvecklats med tanke på att sjuksköterskor träffar personer som lider av psykisk ohälsa också i andra former av vård än inom den psykiatriska vården. Några nya kapitel har tillkommit.Boken har ett omvårdnadsfokus och anknytning till omgivande områden såsom medicin, sociologi, farmakologi och psykologi. Det genomgående perspektivet utgår från sjuksköterskan och omvårdnad vid psykisk ohälsa. Det som beskrivs kan även inspirera och vägleda andra professioner i deras arbete för personer med psykisk ohälsa.Omvårdnad vid psykisk ohälsa vänder sig främst till studenter som studerar till sjuksköterska, men den kan med fördel även användas inom utbildningar med inriktning mot vård samt av kliniskt verksamma sjuksköterskor inom kommunal vård och primär­- eller specialistvård.

I många hem fi­nns krukväxter som vårdas ömt och som förs vidare från generation till generation. Krukväxtuppropet sökte 2009-2010 efter rumsväxter vars odlingshistoria kunde följas till före 1960. Uppropet var det sista av åtta som initierats av Programmet för odlad mångfald, Pom, Sveriges Lantbruks universitet i Alnarp. Gensvaret blev stort och 250 krukväxter, däribland 44 pelargoner, har valts ut att ingå i Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter. Pelargoner i Nationella genbanken – fönsterträd med kulturarv presenterar de pelargoner som i genbanken bevaras för framtiden. Med brev, berättelser och foton får du ta del av deras historik och du kan även läsa om personerna som en gång i tiden odlade dem. Du får också veta hur de som nu har donerat pelargonerna tagit hand om sina klenoder. Presentationen kompletteras med en utförlig sortbeskrivning. Ett urval pelargoner som också hör till vårt gröna kulturarv får ett eget kapitel. Boken innehåller även en kortfattad översikt av släktet Pelargonium och av pelargonens europeiska historia från 1600-talet fram till sekelskiftet 1900. Om författarna: Karin Persson är hortonom, agronomie doktor och var projektledare för Krukväxtuppropet, där hon har arbetet med den utåtriktade verksamheten, forskningen och odlingen av krukväxterna. Karin har arbetat inom Pom sedan 2001 och är idag genbankskurator för krukväxterna samt prydnadslökarna och knölarna i Nationella genbanken. Anita Ireholm är växtodlingsagronom med ett stort intresse för såväl odlade som vilda växter och har varit engagerad inom flera av Poms upprop. Hon deltog i uppstarten av Krukväxtuppropet och har sedan bland annat kompletterat dokumentationen om de insamlade växterna.

"Att inventera lök- och knölväxter - en handledning" innehåller beskrivningar och fakta om äldre lök- och knölväxter i Sverige, deras ursprung, egenskaper och historia. I boken finns fakta om hur man identifierar äldre lök- och knölväxter som har odlingshistoria i Sverige före andra världskriget. Låt dig inspireras av hortonomen Karin Perssons bok att gå ut och inventera en gammal trädgård och ta hand om de gamla lök- och knölväxterna.Påskliljan, snöklockan och madonnaliljan hör till de äldsta lök- och knölväxterna i Sverige, och introducerades troligen redan på medeltiden. Andra populära lökväxter såsom hyacinter, morgonstjärna, pärlhyacinter, snödroppar och tulpaner infördes under 1600-talet. På 1800-talet introducerades nyheter som dahlior och begonior. De vårblommande lökarna och knölarna är lättodlade och långlivade, vilket har bidragit till att de ofta kan påträffas i och utanför äldre trädgårdar. Med tiden har lökarna anpassat sig till vårt klimat och jordmån här i Norden. De sommarblommande arterna har inte anpassat sig till vårt klimat på samma sätt, utan måste tas upp och förvaras frostfritt under den kalla årstiden. Trots detta merarbete finns det lök- och knölväxter som har en mer än 100-årig odlingshistoria i Sverige. Dessa växter har både en rik kulturhistoria att värna om och en genetisk mångfald som är viktig att ta tillvara."Att inventera lök- och knölväxter" ges ut av Centrum för biologisk mångfald (SLU och Uppsala universitet) där Programmet för odlad mångfald (POM) bedriver "Lök- och knöluppropet" sedan 2006, en landsomfattande inventering av lökar och knölar som har hållits i odling i Sverige sedan före 1940. Målet med Lök- och knöluppropet är att hitta och försöka identifiera äldre lök- och knölväxter och bevara dem för framtiden. De mest intressanta fynden kommer att bevaras genom en nationell genbank. Med hjälp av lokala klonarkiv runt om i Sverige ska de gamla perennerna i framtiden också visas upp för alla intresserade. Med boken vill man skapa intresse för och sprida kunskap om äldre lök- och knölväxter, men också tillhandahålla ett hjälpmedel för den som inventerar en äldre trädgård."Att inventera lök- och knölväxter" är den senaste i raden av vackra och innehållsrika publikationer från POM:s olika växtupprop. Tidigare utgivna böcker handlar om rosor, perenner, narcisser samt träd och buskar.