Karin Strand – författare

De är bara namn, ibland inte ens det, på skillingtryckens framsidor: kvinnor som dömts till döden för gruvliga brott i tider långt från vår egen. Trycktitlar i frakturstil kallar dem "synderska" och "barnamörderska" med datum och plats för avrättningen. Till skillnad från dagens true crime berättar visorna inte mycket om själva brottet, inte heller om gärningskvinnans omständigheter. I stället möter vi missdåderskan som kulturell stereotyp: en ångerfull synderska eller monstruös mor. Men bakom varje visa ruvar en verklig historia.

I denna bok studerar visforskaren Karin Strand skillingtryck som rapporterar om kvinnliga brottslingar för 1700- och 1800-talets publik. Genom ingående fallstudier av barnamordsbrott i Stockholm undersöker hon förhållandet mellan visorna och de faktiska händelserna så långt de kan spåras i rättegångsprotokoll, arkiv och dagstidningar. Vad berättar visorna och vad är det de inte förtäljer? Vilken roll spelade de folkliga trycken i samtidens opinion? Studien belyser en framträdande genre i vårt tidigaste massmedium men är också en resa i kvinnohistoriens mörkare regioner.

Karin Strand (f. 1970) är fil. dr i litteraturvetenskap och biträdande chef för Svenskt visarkiv (Musikverket). 2016 utkom hon med Brott, tiggeri och brännvinets fördärv. Studier i socialt orienterade visor i skillingtryck (Gidlunds förlag).

Skillingtryck kallas de enkla vistryck som fram till 1900-talets första decennier vände sig till den breda publiken. Visorna kunde vara av alla möjliga slag: psalmer, kungahyllningar, lyriska och humoristiska visor liksom visor om aktualiteter som nyheter, olyckor och rafflande brott. Den brokiga repertoaren speglar vilka ämnen som antogs intressera köpekretsen vid olika tidpunkter, men också vilka frågor som upphovspersoner med olika agendor sökte nå ut med i säljande form.

I denna bok studerar visforskaren Karin Strand tre olika visgenrer i skillingtryck som alla tematiserar sociala angelägenheter i sin samtid. Det handlar om tiggarverser av blinda, visor om brott och brottslingar samt berättelsesånger som propagerar mot dryckenskap. I undersökningen av visornas genrehistoria och kulturella funktion studeras visorna ytterst som sociala gränssnitt: hur texterna representerar de verkliga omständigheter, personer och problem de utger sig för att skildra. För detta syfte tar författaren oss också med på fallstudier av den vidare historien bakom de tryckta orden.