This book draws on empirical studies of classrooms teaching The Sirens of Baghdad by Yasmina Khadra to demonstrate how novels can effectively help achieve learning objectives related to intercultural understanding and global citizenship. By combining theoretical and empirical research, the book offers insights into the most effective ways to discuss cross-cultural literature with upper secondary students who have grown up in the Western world. It outlines how, where, and why such literature can enhance students' understanding of different cultures and make them more globally aware citizens.

This book draws on empirical studies of classrooms teaching The Sirens of Baghdad by Yasmina Khadra to demonstrate how novels can effectively help achieve learning objectives related to intercultural understanding and global citizenship. By combining theoretical and empirical research, the book offers insights into the most effective ways to discuss cross-cultural literature with upper secondary students who have grown up in the Western world. It outlines how, where, and why such literature can enhance students' understanding of different cultures and make them more globally aware citizens.

Att öppna en ny skola en friskola är lättare i Sverige än i de flesta andra länder. Det ställs förvånansvärt låga krav på motprestationer pengar betalas ut oavsett elevernas studieresultat. Karl Ågerup tjänstgjorde på ett friskolegymnasium och berättar om händelserna under ett läsår. I centrum står den karismatiske rektorn och vd:n Azad, som har en imponerande förmåga att entusiasmera lärare och annan personal att maximera skolans intäkter, ofta med tvivelaktiga metoder. Lärarna uppmanas att syssla med underhållning. Ungdomar i 16-årsåldern utnyttjas cyniskt som reklampelare för skolan på mässor och andra evenemang, dit de lockas med löften om provision på värvade niondeklassare. Som företag tenderar friskolor att agera rationellt och ta in elever med mycket goda förkunskaper som kräver så små resurser som möjligt. Allra minst resurser kräver dock skolkande elever. Huvudsaken är att man kan behålla dem på sina elevlistor. Barnens marknad är en kritisk inifrångranskning av svenska friskolor när de är som sämst och en kartläggning av vilka delar som måste ändras om den svenska skolan ska kunna räddas från ett totalt haveri.

Att öppna en ny skola -en friskola- är lättare i Sverige än i de flesta andra länder. Det ställs förvånansvärt låga krav på motprestationer pengar betalas ut oavsett elevernas studieresultat. Karl Ågerup tjänstgjorde på ett friskolegymnasium och berättar om händelserna under ett läsår. I centrum står den karismatiske rektorn och vd:n Azad, som har en imponerande förmåga att entusiasmera lärare och annan personal att maximera skolans intäkter, ofta med tvivelaktiga metoder. Lärarna uppmanas att syssla med underhållning. Ungdomar i 16-årsåldern utnyttjas cyniskt som reklampelare för skolan på mässor och andra evenemang, dit de lockas med löften om provision på värvade niondeklassare. Som företag tenderar friskolor att agera rationellt och ta in elever med mycket goda förkunskaper som kräver så små resurser som möjligt. Allra minst resurser kräver dock skolkande elever. Huvudsaken är att man kan behålla dem på sina elevlistor. Barnens marknad är en kritisk inifrångranskning av svenska friskolor när de är som sämst och en kartläggning av vilka delar som måste ändras om den svenska skolan ska kunna räddas från ett totalt haveri. FÖRFATTAREN: Karl Ågerup, född 1972 i Uppsala, kom i november 2002 ut med Sagan om Adcore på Stockletter Förlag. Han har arbetat som ekonomijournalist på tidningen FinansVision och som gymnasielärare på kommunala och fristående skolor i Stockholm.

Att öppna en ny skola -en friskola- är lättare i Sverige än i de flesta andra länder. Det ställs förvånansvärt låga krav på motprestationer pengar betalas ut oavsett elevernas studieresultat. Karl Ågerup tjänstgjorde på ett friskolegymnasium och berättar om händelserna under ett läsår. I centrum står den karismatiske rektorn och vd:n Azad, som har en imponerande förmåga att entusiasmera lärare och annan personal att maximera skolans intäkter, ofta med tvivelaktiga metoder. Lärarna uppmanas att syssla med underhållning. Ungdomar i 16-årsåldern utnyttjas cyniskt som reklampelare för skolan på mässor och andra evenemang, dit de lockas med löften om provision på värvade niondeklassare. Som företag tenderar friskolor att agera rationellt och ta in elever med mycket goda förkunskaper som kräver så små resurser som möjligt. Allra minst resurser kräver dock skolkande elever. Huvudsaken är att man kan behålla dem på sina elevlistor. Barnens marknad är en kritisk inifrångranskning av svenska friskolor när de är som sämst och en kartläggning av vilka delar som måste ändras om den svenska skolan ska kunna räddas från ett totalt haveri. FÖRFATTAREN: Karl Ågerup, född 1972 i Uppsala, kom i november 2002 ut med Sagan om Adcore på Stockletter Förlag. Han har arbetat som ekonomijournalist på tidningen FinansVision och som gymnasielärare på kommunala och fristående skolor i Stockholm.

De känslor litteraturen väcker ger användbart bränsle till det lärande som sker när elever jämför erfarenheter med varandra. Resan tar inte slut med berättelsen utan fortsätter och fördjupas när vi talar med varandra om vad vi läst. Det klassrum som fylls av litterära resenärer blir aldrig tråkigt. Med hjälp av skönlitteratur i undervisningen kan skolan uppfylla det demokratiuppdrag som läroplanen skriver om. Här visar Karl Ågerup hur stimulerande skolarbetet blir när eleverna ges möjlighet att läsa böcker. I boken finns konkreta förslag på litteratur som får igång ungdomars läsning, och metoder för hur de uppmuntras att prata om litteratur i grupp. Minst lika betydelsefullt är att du som lärare känner dig värdefull och delaktig i att skapa ökad förståelse mellan människor från olika delar av världen. Karl Ågerup är författare och docent. Det här är en lättillgänglig handbok i serien Easy Peasy Guide från Easy Peasy.

De känslor litteraturen väcker ger användbart bränsle till det lärande som sker när elever jämför erfarenheter med varandra. Resan tar inte slut med berättelsen utan fortsätter och fördjupas när vi talar med varandra om vad vi läst. Det klassrum som fylls av litterära resenärer blir aldrig tråkigt. Med hjälp av skönlitteratur i undervisningen kan skolan uppfylla det demokratiuppdrag som läroplanen skriver om. Här visar Karl Ågerup hur stimulerande skolarbetet blir när eleverna ges möjlighet att läsa böcker. I boken finns konkreta förslag på litteratur som får igång ungdomars läsning, och metoder för hur de uppmuntras att prata om litteratur i grupp. Minst lika betydelsefullt är att du som lärare känner dig värdefull och delaktig i att skapa ökad förståelse mellan människor från olika delar av världen. Karl Ågerup är författare och docent. Det här är en lättillgänglig handbok i serien Easy Peasy Guide från Easy Peasy.

This book draws on empirical studies of classrooms teaching The Sirens of Baghdad by Yasmina Khadra to demonstrate how novels can effectively help achieve learning objectives related to intercultural understanding and global citizenship. By combining theoretical and empirical research, the book offers insights into the most effective ways to discuss cross-cultural literature with upper secondary students who have grown up in the Western world. It outlines how, where, and why such literature can enhance students' understanding of different cultures and make them more globally aware citizens.

This book draws on empirical studies of classrooms teaching The Sirens of Baghdad by Yasmina Khadra to demonstrate how novels can effectively help achieve learning objectives related to intercultural understanding and global citizenship. By combining theoretical and empirical research, the book offers insights into the most effective ways to discuss cross-cultural literature with upper secondary students who have grown up in the Western world. It outlines how, where, and why such literature can enhance students' understanding of different cultures and make them more globally aware citizens.

Att öppna en ny skola en friskola är lättare i Sverige än i de flesta andra länder. Det ställs förvånansvärt låga krav på motprestationer pengar betalas ut oavsett elevernas studieresultat. Karl Ågerup tjänstgjorde på ett friskolegymnasium och berättar om händelserna under ett läsår. I centrum står den karismatiske rektorn och vd:n Azad, som har en imponerande förmåga att entusiasmera lärare och annan personal att maximera skolans intäkter, ofta med tvivelaktiga metoder. Lärarna uppmanas att syssla med underhållning. Ungdomar i 16-årsåldern utnyttjas cyniskt som reklampelare för skolan på mässor och andra evenemang, dit de lockas med löften om provision på värvade niondeklassare. Som företag tenderar friskolor att agera rationellt och ta in elever med mycket goda förkunskaper som kräver så små resurser som möjligt. Allra minst resurser kräver dock skolkande elever. Huvudsaken är att man kan behålla dem på sina elevlistor. Barnens marknad är en kritisk inifrångranskning av svenska friskolor när de är som sämst och en kartläggning av vilka delar som måste ändras om den svenska skolan ska kunna räddas från ett totalt haveri.

Att öppna en ny skola -en friskola- är lättare i Sverige än i de flesta andra länder. Det ställs förvånansvärt låga krav på motprestationer pengar betalas ut oavsett elevernas studieresultat. Karl Ågerup tjänstgjorde på ett friskolegymnasium och berättar om händelserna under ett läsår. I centrum står den karismatiske rektorn och vd:n Azad, som har en imponerande förmåga att entusiasmera lärare och annan personal att maximera skolans intäkter, ofta med tvivelaktiga metoder. Lärarna uppmanas att syssla med underhållning. Ungdomar i 16-årsåldern utnyttjas cyniskt som reklampelare för skolan på mässor och andra evenemang, dit de lockas med löften om provision på värvade niondeklassare. Som företag tenderar friskolor att agera rationellt och ta in elever med mycket goda förkunskaper som kräver så små resurser som möjligt. Allra minst resurser kräver dock skolkande elever. Huvudsaken är att man kan behålla dem på sina elevlistor. Barnens marknad är en kritisk inifrångranskning av svenska friskolor när de är som sämst och en kartläggning av vilka delar som måste ändras om den svenska skolan ska kunna räddas från ett totalt haveri. FÖRFATTAREN: Karl Ågerup, född 1972 i Uppsala, kom i november 2002 ut med Sagan om Adcore på Stockletter Förlag. Han har arbetat som ekonomijournalist på tidningen FinansVision och som gymnasielärare på kommunala och fristående skolor i Stockholm.

Att öppna en ny skola -en friskola- är lättare i Sverige än i de flesta andra länder. Det ställs förvånansvärt låga krav på motprestationer pengar betalas ut oavsett elevernas studieresultat. Karl Ågerup tjänstgjorde på ett friskolegymnasium och berättar om händelserna under ett läsår. I centrum står den karismatiske rektorn och vd:n Azad, som har en imponerande förmåga att entusiasmera lärare och annan personal att maximera skolans intäkter, ofta med tvivelaktiga metoder. Lärarna uppmanas att syssla med underhållning. Ungdomar i 16-årsåldern utnyttjas cyniskt som reklampelare för skolan på mässor och andra evenemang, dit de lockas med löften om provision på värvade niondeklassare. Som företag tenderar friskolor att agera rationellt och ta in elever med mycket goda förkunskaper som kräver så små resurser som möjligt. Allra minst resurser kräver dock skolkande elever. Huvudsaken är att man kan behålla dem på sina elevlistor. Barnens marknad är en kritisk inifrångranskning av svenska friskolor när de är som sämst och en kartläggning av vilka delar som måste ändras om den svenska skolan ska kunna räddas från ett totalt haveri. FÖRFATTAREN: Karl Ågerup, född 1972 i Uppsala, kom i november 2002 ut med Sagan om Adcore på Stockletter Förlag. Han har arbetat som ekonomijournalist på tidningen FinansVision och som gymnasielärare på kommunala och fristående skolor i Stockholm.

De känslor litteraturen väcker ger användbart bränsle till det lärande som sker när elever jämför erfarenheter med varandra. Resan tar inte slut med berättelsen utan fortsätter och fördjupas när vi talar med varandra om vad vi läst. Det klassrum som fylls av litterära resenärer blir aldrig tråkigt. Med hjälp av skönlitteratur i undervisningen kan skolan uppfylla det demokratiuppdrag som läroplanen skriver om. Här visar Karl Ågerup hur stimulerande skolarbetet blir när eleverna ges möjlighet att läsa böcker. I boken finns konkreta förslag på litteratur som får igång ungdomars läsning, och metoder för hur de uppmuntras att prata om litteratur i grupp. Minst lika betydelsefullt är att du som lärare känner dig värdefull och delaktig i att skapa ökad förståelse mellan människor från olika delar av världen. Karl Ågerup är författare och docent. Det här är en lättillgänglig handbok i serien Easy Peasy Guide från Easy Peasy.

De känslor litteraturen väcker ger användbart bränsle till det lärande som sker när elever jämför erfarenheter med varandra. Resan tar inte slut med berättelsen utan fortsätter och fördjupas när vi talar med varandra om vad vi läst. Det klassrum som fylls av litterära resenärer blir aldrig tråkigt. Med hjälp av skönlitteratur i undervisningen kan skolan uppfylla det demokratiuppdrag som läroplanen skriver om. Här visar Karl Ågerup hur stimulerande skolarbetet blir när eleverna ges möjlighet att läsa böcker. I boken finns konkreta förslag på litteratur som får igång ungdomars läsning, och metoder för hur de uppmuntras att prata om litteratur i grupp. Minst lika betydelsefullt är att du som lärare känner dig värdefull och delaktig i att skapa ökad förståelse mellan människor från olika delar av världen. Karl Ågerup är författare och docent. Det här är en lättillgänglig handbok i serien Easy Peasy Guide från Easy Peasy.